Isadora har slutat med napp!

Nu var det dags för Isadora att säga hejdå till sina nappar. På påskafton, dagen innan hennes födelsedag, la hon alla napparna i ett påskägg och ställde ut det på altanen. Jag hade förklarat att påskharen kommer hämta napparna och lämna en present till henne, så hon satte sig intill påskägget och bevakade det. Jag försökte först med att vi skulle gå in för att påskharen är blyg men då blev hon ledsen så vi gick ut igen. Hon var på toppenhumör hela tiden, glad och lycklig så jag kände mig riktigt elak. Det kändes som jag lurade henne att göra sig av med sin käraste ägodel och att hon inte riktigt förstod konsekvenserna av det.

När Victor kom hem från affären och hon sprang in i huset för att hälsa bytte jag snabbt ut innehållet mot en liten present. Sen var det bara att vänta på att hon skulle öppna ägget. Jag var på helspänn och jättenervös för att hon skulle bli ledsen men det blev hon inte. Hon blev jätteglad för paketet och öppnade det ivrigt.

I det lilla paketet låg ett halsband med ett litet hjärta som hon nu kan bära med sig som ett minne. Detta är verkligen dagen då Isadora blev stor, ingen mera bebis. Nu är hon verkligen en liten flicka, min stora tjej!

På kvällen blev hon ledsen några gånger och sa till och med att jag hade tagit hennes nappar, inte påskharen. Jag vet inte om hon är för smart för att gå på min lögn eller om hon tror att jag har nån mer napp kvar. Hur som helst gjorde det ont i hjärtat när hon pekade på mig och sa att jag tagit hennes nappar. Fy vad jag kände mig elak!

När hon skulle sova för natten låg jag kvar en stund och klappade henne och då somnade hon relativt enkelt, men under natten var hon ganska mycket ledsen för att hon saknade sin ”Bobo” (nappen). Natten blev ungefär som jag trodde att den skulle bli men jag hade hoppats på att hon inte skulle gråta så mycket.

Nu har hon sovit två nätter utan nappen och det känns mer som att hon är van vid att somna med nappen än att hon egentligen behöver den. Andra natten var hon knappt ledsen alls utan låg och krama på oss istället. Nu gäller det bara att hon inte råkar hitta någon kvarglömd napp nånstans för då blir det jobbigt!