Barn som kastar saker när dom blir arga…
Isadora är en temperamentsfull liten tjej som uttrycker sig starkt när hon är missnöjd över något. Hon kastar ofta saker i golvet men kan även kasta på andra vid enstaka tillfällen. Nu det senaste så har hon börjat slå på Ian när han säger något som hon inte gillar. Det låter kanske inte så farligt att bli slagen av en 2-åring när man är vuxen men jag kan intyga att det gör ont! Särskilt när hon har en träkloss i handen eller något annat hårt…
Jag upplever att det räcker inte att säga till henne. Hon blir jätteledsen när man gör det och vill bli tröstad. Jag tröstar inte henne när hon gråter för att jag sagt till henne men jag ger henne fortfarande lika mycket närhet så om hon vill sitta i mitt knä och gråta över tillsägelsen så låter jag henne göra det. Men nästa gång hon blir arg så gör hon ändå likadant. Jag vet inte riktigt vad jag ska göra men nu har vi börjat sätta alla leksaker som hon har kastat när hon varit arg högt upp i en hylla. Hon blir jätteledsen när man gör det så jag hoppas att hon lär sig att sluta kasta. Jag gillar egentligen inte ”bestraffningar” men Isadora är för liten för att förstå när man pratar så förklara räcker inte.
Vad jag minns hade vi inte alls detta problemet med Lucas. Lucas brukade däremot skada sig själv genom att dunka huvudet i en vägg eller slänga sig bakåt när han blev arg. Det var sjukt läskigt att se och ett tag var jag riktigt oroad, ända tills jag läste i Föräldrar & Barn att var femte pojke håller på med detta upp till 4 års ålder! Jag har bloggat om det här: När ens barn skadar sig själv Jag hade aldrig hört om det förut och inte heller efter detta! Jag tycker det är väldigt mystiskt att man inte hör mer om en såpass vanlig men läskig grej. Lucas var inte mer än 9 månader när han började med det beteendet. Han slutade när han var cirka 2-2,5 år. Hur reagerar era barn när ni säger till dom om något?
20 Comments
Johanna
Tror inte alls hon är för liten för att förstå 🙂 I pratar ganska mycket och förstår precis. Därmed inte sagt att hon gör som man säger… 😉 Har också en temperamentsfull tjej hemma och vi har problemet att hon slår oss föräldrar. Svårt att hantera. Vi säger stopp med arg ton och förklarar att hon inte får slåss. Slå får man göra på en kudde. Blir hon ledsen tar vi henne i famnen och säger att visst blir man ledsen om man slår någon annan.
Emma - På Smällen!
Haha! Det är kanske sant, men jag har ju försökt prata-metoden nu och det funkade inte 😛 Men hon kanske fattade allt jag sa fast hon sket i vad jag sa haha! Ja det är svårt att hantera. Isadora slår också ibland men oftast inte så hårt, fast det är ju såklart inte okej ändå…
Sara
Yngsta killen på snart 2 kan slåss och rivas, för det mesta är det storebror som blir utsatt då dom handlar i konflikt. Som tur är slåss storebror aldrig tillbaka och ett tag var jag orolig för hur det här beteendet skulle utvecklas då han kunde slå storebror för att få uppmärksamhet. Vi började överösa honom med beröm då han var omtänksam och kramades och pussades, vi försöker alltid avleda innan det går så långt att han slår och om han slår med en sak så säger vi ifrån och tar den ifrån honom, då han slår med handen säger vi ifrån sen visar vi hur man får göra med handen istället och förklarar att det gör ont annars osv. Vi har också engagerat storebror i det här för han är såååå tolerant men nu har han börjat säga ifrån och han berömer också då lillebror gör rätt. Resultatet är att lillebror slåss mycket mindre och älskar att pussas och kramas för att få uppmärksamhet istället ❤
Emma - På Smällen!
Vad grymma ni är! Jag blir riktigt imponerad över hur ni hanterade det hela! Isadora slår också på Lucas ibland men han slår aldrig tillbaka. Hon gör inte det för uppmärksamhet utan för att konkurrensen om leksakerna. Ibland har hon rätt, dvs. Lucas har tagit något från henne, men oftast är det faktiskt Isadora som tar från Lucas och Lucas ropar på oss. Jag är glad att han i alla fall aldrig slår Isadora men det är såklart inte okej att Isadora slår honom heller. Jag tar med mig ditt tips om att visa vad man får göra med handen ❤
Daniéla
Tillie är precis som Isadora, väldigt temprametsfull och saker flyger hej vilt när hon blir arg. Hon slås och rivs även i bland och det verkar inte funka med att säga till. Jag brukar ta de sakerna i från henne som hon kastat och lämna rummet. Oftast ligger hon på golvet och surar men i bland vill hon kramas och då får hon det. Tänker aldrig säga nej till ömhet om hon söker det.
Emma - På Smällen!
Känner precis som du, jag säger heller aldrig nej till ömhet, men jag kan också lämna rummet om hon beter sig illa. Hon får lära sig att leken tar slut om man inte är snäll…
Anke
Vi har också samma problem med vår tjej att hon kan slåss och kasta saker när hon blir arg eller vill få uppmärksamhet. Hon vet precis att hon inte får göra så men ändå gör hon det. Hjälper inte här heller att säga till och visst om hon kastar en sak så kan man ju ta bort den men värre om det är med handen hon slåss/rivs ? vi försöker förklara för henne och visa henne alternativ men det går sådär än så länge, hon har inte slutat än iaf. Men skam den som ger sig ?
Angående tröstandet så ger jag alltid tröst i någon form när hon vill ha det, så hon alltid känner sig älskad även om hon varit dum men då förklarar jag för henne i lugn o ro att man inte får göra så och så kramas vi när hon nickar.
Emma - På Smällen!
Haha! Precis, skam den som ger sig. Ja, jag ger också tröst i någon slags form, men jag säger inte ”det var ingen fara” eller skojar med henne så att hon skrattar när hon gråter för att jag har sagt till henne. Däremot får hon sitta i mitt knä och jag kramar henne tills hon själv har slutat gråta. Isadora blir oftast arg när man försöker förklara att hon inte får göra som hon gjorde och jag tolkar det som att hon redan vet vad hon gjorde för fel och blir sur över att jag upprepar det igen. Jag känner nämligen igen det beteendet om man säger så 🙂
Elina
Vet att syrran var någon form av ”korsning” mellan dina två. Hon kunde kasta sig bakåt men har även kastat saker. Vid ett tillfälle satt hon i vardagsrummet och kastade något mot dörren till köket. Vi har någon form av glasruta i just den dörren som hon lyckades träffa. Är fortfarande ett litet hål i den, 15-20 år senare! ?
Själv var jag bog mest arg och satt och skrek vilket mina föräldrar lät mig göra utan att bry sig. ”Låt henne skrika tills det går över” liksom. ”Får hon inte uppmärksamhet gör beteendet så lägger hon väl av till sist”…
Emma - På Smällen!
Haha! Barnen sätter sina spår i både föräldrar och hem 🙂 Haha! Ja, det är ju också en metod!
Sanda
Elias som är lika gammal som isadora blir antingen ledsen, eller bryr sig inte alls när man säger till. Men han slåss aldrig, och kastar något har han gjort enstaka ggr men då har vi pratat om det. Det var längesen han kastade något. Våra ”tillsägelser” handlar mer om att vi kanske med mer bestämd röst måste säga att han ska vänta på något, eller att det räcker med mer mjölk eller att han och Ajla måste dela med sig av leksaker osv haha. Då kan han (förståeligt) bli ledsen. Men oftast tar han ett nej bra (gjorde hans syster också, hon har aldrig slagits heller men hade en kort period där hon slängde saker).
Emma - På Smällen!
Gud vad skönt att slippa det! Jag upplever att Isadora börjat med att kasta saker sen hon började på förskolan. Slåss började hon göra när vi var i Brasilien och kusinen skulle lyfta henne hela tiden. Det var det första jag varnade fröken på förskolan om när hon skulle börja där. Jag sa att Isadora har hög integritet och hon säger högt och ljudligt till när någon gör något som hon inte vill. Om man försöker lyfta henne när hon säger nej så kan hon till och med slåss. Jag vet att man inte får slåss men man får inte heller lyfta någon som inte vill så jag tycker ändå att det är okej om hon försvarar sig, men hon får inte slåss i andra fall. Det kan säkert vara knepigt för en 2-åring att förstå… hmm…
Anna
Jag brukar fokuserar på vad man får göra istället för vad man inte får göra. Man måste få bli arg och som vuxen får man visa vad man kan göra när man blir arg. Krascha torn, slå på kuddar etc. Vår son är exakt lika gammal som Isadora och när han slåss säger vi att vi blir ledsna och att det enda man får slå på är myggor. Just det med myggorna tog bra, direkt vi säger det slutar han och börjar fundera på myggor ? När barnen är så här små är dom så impulsiva så dom kan inte hejda impulsen att slå eller kasta när dom inte har andra verktyg att visa sitt missnöje. Finns en jättebra podd som heter Kära barn, lyssna på den!
Emma - På Smällen!
Åh bra tips på hur man kan tänka! Det är sant, barn måste få bli arga och agera på det så länge dom inte kastar hårda saker eller slåss. Bra tips med myggorna! Ska prova det med Isadora också 🙂 Ja, så är det ju! Tack för tipset med podden! Jag ska lyssna!
Caroline
Vår tjej är också 2 är ovh skriker, slåss och kastar saker när nåt inte blir exakt som hon vill. Vi är jättwkonsekventa, framför allt med att slåss. Vi tar henne i armen (inte hårt alltså som i bestraffning utan för att hon inte ska nå att slå igen!) och säger tydligt och bestämt ”nej, man får INTE slåss”. Sen Kastar hon sig på golvet och skriker och gråter men efter ett tag vill hon sitta i knät. Då får hon det och så förklarar vi lugnt och sansat igen att vi inte slåss. Sen kramas vi 🙂
Emma - På Smällen!
Vad skönt att höra att Isadora inte är den enda temperamentsfulla 2-åringen. Jag tror också att man måste vara jättekonsekvent. Vi har kanske inte varit tillräckligt konsekventa alla gånger som vi har hört Lucas säga att Isadora slåss. Men jag vill inte heller säga till henne när jag inte såg vad som hände. Det är svårt det där…
Sabina
Jag har 2 tjejer! 5 och 2 år! Ni som har killar och önskar er tjejer, vi kan byta 🙂 De är som minitonåringar! Smäller i dörrar, stampar i trappen, byter kläder stup i ett, gråter otröstlig om de blir kladdiga, håret inte är perfekt eller flätan lite lös, kläderna är antingen för små, för stora eller fel färg, ingen på förskolan kommer tycka de är fina om de inte får ha finklänningen etc. Blir galen! Själv är jag pojkflicka och aldrig haft dessa bekymmer 🙂 Inte heller präglat på dem typiskt ”tjejiga” grejer! Ni med en av varje, märker ni skillnad?
Emma - På Smällen!
HAHAHA! Mitt i prick! Isadora är också som en minitonåring. Stampar i golvet, skriker högt, byter kläder och väldigt väldigt petig med vissa ”skönhetsdetaljer” t.ex. håret eller en rosett på klänningen… Jag märker skillnad på Lucas och Isadora, dom är inte alls lika, men kladdig-grejen har Isadora inget emot men Lucas är däremot väldigt rädd för att bli kladdig.
Sofie - gravid med tvillingar
Min 2-åring kastar iväg saker när det inte blir som han vill. (Obs inte alltid men Ofta)
För vår del kan det nog ha att göra med att han inte riktigt vet hur han ska uttrycka sig. Talet finns där men inte helt hundra… det släpper lite för varje dag så jag hoppas att även humöret ska lugna sig när talet kommer på plats 🙂
Vi ger också närhet och säger samtidigt att man inte ska kasta saker/att man kan få ont/säga förlåt osv…
Men det är svårt det här!
Emma - På Smällen!
Det tror jag att det kommer göra. Jag tror att det är en del av anledningen till varför småttingarna blir så frustrerade och arga. Känns skönt att så många gör likadant som vi och att det inte bara är vi som har en temperamentsfull 2-åring 🙂