IKEAs barnpassning

Idag har jag haft playdate med en annan mamma som jag träffade via bloggen när jag och hon var gravida med våra förstfödda. Först hade vi tänkt att åka till Stadsmuséet, men igårkväll kom jag på att det är stängt på måndagar så vi bestämde oss för IKEA istället 🙂 Det kändes som ett bra utflyktsval. Lucas tycker alltid det är så kul på IKEA och han älskar köttbullarna där så jag behöver inte oroa mig för att han ska gå hungrig och bli grinig pga det. Men idag så ballade han ur innan vi ens hade hunnit köpa köttbullarna, så typiskt!

Vi har inte haft en enda utbrottsfri dag på snart en hel vecka nu. Jag känner knappt igen min 3-åring längre! Han lyssnade ALLTID på mig när vi var ute förut och nu så skriker han ”nej mamma” och ”inte” framför allt jag säger! Han ska bestämma och göra tvärtom HELA TIDEN! I kön till maten så önskade jag innerligt att någon främmande person skulle säga till Lucas. Han har väldigt svårt för att bli tillsagd av nån annan än mig och Jair så då skulle han blivit tyst på en gång och förmodligen lite ledsen också, men han behöver lära sig att han inte kan bete sig hur som helst och skrika och gapa. Jag gjorde mitt bästa för att markera att hans beteende inte var ok och samtidigt lugna ner honom för jag visste att så fort han har fått mat i magen så blir allt bättre och det blev det. Resten av dagen blev faktiskt riktigt bra 🙂

  
När vi hade ätit så gick till IKEAs barnpassning, men den var full. Väntetiden var 50 min vilket kändes lång tid, men vi bestämde oss för att vänta på vår tur ändå. Under tiden gick vi till barnavdelningen så barnen kunde ”testa leksakerna” (läs: busa runt). När det sedan var dags att lämna av barnen på barnpassningen så var dom så förväntansfulla och laddade att dom bara rusade in utan att säga hejdå! Under tiden våra stora killar lekte där så gick vi och tittade ut en madrass till Isadoras spjälsäng som vi ska montera till helgen och sen gick vi till restaurangen och drack kaffe. En timme senare så skulle vi hämta upp våra killar och då var dom alldeles genomsvettiga båda två! Väldigt lyckat med andra ord!

   
 På vägen hem berättade Lucas om bollhavet, rutschkanan ner i bollhavet och något blått som jag inte vet vad det var. Hela tiden använde han ordet ”roligt” så han hade VERKLIGEN haft roligt 🙂 Jag ville gärna veta om Lucas hade lekt med sin lekkamrat Leon eller inte, men det var lite svårt att förstå, men han sa i alla fall ”roligt att leka Lejon” (han kallar Leon för Lejon) så det kan ju ha betytt att dom faktiskt lekte tillsammans därinne 🙂