30 årskris!

– I samarbete med Daniel Wellington –

Juni gick i rasande fart och nu är vi inne i juli och det är snart dags för semester! Jair jobbar bara en vecka till sen ska vi resa, njuta och göra roliga saker tillsammans i fyra veckor 🙂 Och så händer en mindre kul grej också – jag fyller 30! Jag är väldigt nöjd med mitt liv och allt jag åstadkommit hittills, men det hjälper inte för det känns ändå inte kul att komma över till “tretti-gräns-sidan”… Jag umgås med många som är något på tjugo, alltså tjugo-fem, tjugo-sju eller tjugo-nio och då känner jag mig plötsligt så gammal när jag säger att jag är trettio… Det som är bra är att alla säger “Va?! Jag trodde du var yngre, typ som jag”. Men även om det är roligt att höra att jag ser yngre ut så känner jag mig ännu mer gammal haha! Undra om det är för att jag har en ganska “ung stil” som folk tror att jag är yngre?

Klockan på bilden är min nya favoritklocka från Daniel Wellington – så snygg i roséguld! Just nu får ni 15% rabatt på Daniel Wellingtons klockor om ni anger koden ”PÅSMÄLLEN”. 

Nu har jag börjat förlika mig med känslan att jag ska bli 30 och jag har inte gjort nåt galet eller färgat håret rosa. Jag har släppt alla tankar om hur jag måste se ut när jag går över till “tretti-gräns-sidan”. I vintras fick jag lite panik och tränade extra mycket på gymmet för att jag skulle vara så fit som möjligt på dagen D, men nu känner jag att jag är nöjd med mig själv. Visst skulle jag må bra om jag kom igång med gymmet igen, men det är inget måste bara för att jag fyller 30 haha! Om jag själv hade fått bestämma så vill jag inte fylla år mer, men det går ju tyvärr inte att bestämma det så det är bara gilla läget, älska sig själv och fira ordentligt 🙂 Vi ska fira mig på Gran Canaria 🙂 Förresten så köpte jag den där bikinin som var mitt mål att ha på resan – så yes, I am ready!

Relaterade Inlägg

29 Kommentarer

  1. Liv

    Hej Emma!

    Tack för rabattkoden! Har länge velat beställa en DW-klocka
    Tack för en fin blogg. Den förgyller mina dagar.

    Svara
    • Emma - På Smällen!

      Haha! ? Jag glömde av min ålder första gången när jag var 21 år, då trodde jag i en halvtimme att jag var 19 år och inte kunde “köpa ut” sprit till mig själv från systemet… ? ibland undrar jag hur det ska gå för mig! Haha!

      Svara
  2. Titti

    Hej Emma.

    Ohh denna klockan skulle passa så bra på min arm eftersom att jag halkade för några dagar sedan och min kära klocka gick sönder.

    Jag hatade att vara 30
    Nån rynka hade börjat komma. Trivdes inte på jobbet. Pseudotvillingar under 2 år (som är härligt men sen vintern avlöste sjukdomar och diagnoser varandra).

    Nu har jag bytt jobb. Barnen är större och vi kan deras sjukdomar och behandlingar. Rynkorna är fler. Nått grått hårstrå börjar komma. And i love it. Ser fram emot mitt 40års intåg om några år.

    Svara
    • Emma - På Smällen!

      Åh nej vad tråkigt 🙁 ibland har man bara så otur 🙁 om du har en försäkring så kanske du kan få ut försäkringspengar?

      Visst är klockan snygg! Min favvo, helt klart!

      Härligt Titti! Det är skönt för mig att höra att livet fortfarande ligger framför mig 🙂

      Svara
  3. Sofi

    Haha vad olika det kan vara. Jag fyller 30 nästa höst och LÄNGTAR ? Umgås nästan alltid med folk som är äldre då många med barn i samma åldrar faktiskt är äldre där jag bor. Jag har nog alltid varit “lillgammal” samtidigt som jag ser väldigt ung ut. Att äntligen få bli “vuxen” åldersmässigt som jag iprincip alltid identifierat mig med känns så himla skönt.

    Jag är den typen som vid 12 år började planera för framtida utbildningsmöjligheter och mest ekonomiska bostadsformen ? Inte helt vanligt har jag förstått i efterhand ?

    Svara
    • Emma - På Smällen!

      Hahaha! Jag påminner om dig vad det gäller framtidsplanering, men när jag var 12 år så sket jag i alla strategiska moves i livet för det enda jag längtade efter var att skaffa barn. Helst vid samma ålder som min mamma, alltså 19 år. Så blev det inte utan jag blev betydligt mer strategisk med åldern 🙂

      Svara
  4. Fia

    Jag fyller 33och har inte haft någon åldersnoja alls men ibland blir jag överumplad över att jag faktiskt är 33 år, snart! Jag har ett väldigt brett åldersspann mellan mina vänner så kanske är det därför? Ålder spelar ingen roll, det är upp till individen!

    Svara
  5. Nina

    Du får hänga mer med mig, jag är över 30 🙂
    Jag förstår din noja, jag har haft liknande fast vid 25 då jag tyckte att jag borde vara mogen men inte var det. I efterhand kan jag tycka att det var ok att inte vara så mogen vid 25, det fanns gott om tid att mogna på liksom.
    Nu har jag mer accepterat att jag har den ålder jag har och tänker inte så mycket på det. Alternativet till att bli äldre är att dö och det känns betydligt sämre.

    Svara
  6. Ellie

    Men de säger att 40 är det nya 20. Så då är du ju bara runt 10! 😉 Jag fick ålderskris förra året när jag fyllde 36 och den har stannat kvar. Tror det beror mycket på att jag varit sjuk sen i 20 års åldern och bara kämpat för att överleva. Jag trodde livet väntade på mig tills jag skulle bli frisk. Men förra året insåg jag att livet väntar inte på någon. Man måste försöka inse att det pågår hela tiden även när man har det jättejobbigt och man får försöka hitta de där små guldstunderna i vardagen mitt i det jobbiga och njuta av dem. Att vara “närvarande” låter klyschigt men tror det är viktigt att man inte bara är i framtiden i huvudet och bara jagar nästa mål eller längtar framåt. Anyway, du har åstadkommit allt de flesta bara kan drömma om innan 30. Du kan njuta av den där födelsedagstårtan med enorm stolthet tycker jag och känna lyckan i att ha en underbar familj att dela den med! Grattis i förskott fina Emma!

    Svara
    • Emma - På Smällen!

      Haha! Underbara du! Härligt det känns att vara 10 år igen ?? Usch, jag vet att du har det tufft och det måste vara jobbigt att komma till den insikten, men ändå bra att göra det nu innan hela livet har sprungit förbi. Tack så mycket! När du säger så, då känns det plötsligt mycket bättre att fylla 30 ❤ Tack underbara! ?

      Svara
  7. Tigermamman81/BebisHalleby

    Du är ju bara barnet! ? Nej inte riktigt så stor skillnad på oss, men plötsligt inser jag att det är snart närmare 40 än 30 för mig.
    Jag hade en jättestor “inför 30 års födelsedagen”, den började nästan ett år i förväg. Jag tyckte att jag stod å stampade på samma fläck på livets alla områden. Så jag utvärderade mitt liv kontra mina drömmar & nu 6 år senare har jag en fantastisk make & en dotter. Det trodde jag definitivt inte då. ??

    Svara
  8. Maja

    Jag drabbades också av en galen 25-årskris! Från barnsben så byggde jag också upp så mycket planer och förväntningar om hur livet skulle bli, men livet blir ju aldrig som man har tänkt sig, och ändå finns de där tankarna kvar. Nu under veckan så sa en person jag mötte att han “tror fortfarande att jag kommer bli fotbollsproffs”, när vi pratade om framtidsdrömmar… Och han var långt över 30 år! ? Det ligger säkert nånting i det, tänker jag. Jag tror att det enklaste sättet att lämna krisen är att försöka se och acceptera sin situation som den ser ut just nu, och bygga vidare utifrån där man är. Jag är inte helt säker på att min 25-årskris är helt över än (jag fyllde år i mars), men den har i alla fall dämpat sig till att det är något som jag inte funderar på hela tiden. Och som Ellie sa: 40 är det nya 20, så med det perspektivet är vi ju fortfarande väldigt unga!

    Svara
    • Emma - På Smällen!

      Usch så jobbigt med sån kris! Det låter nästan lite som när jag förstod att min första graviditet var över och att jag aldrig mer skulle uppleva den igen… den krisen var väldigt jobbig och höll i sig i år. Kan känna känslan fortfarande.. ?

      Svara

Skriv en Kommentar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Annonsera här