• Nya saker att oroa sig för

    Idag har jag känt mig lite deppig och hängig igen. Jag har kommit på några nya grejer att oroa mig för och processar just nu dessa tankar. Det kanske låter fånigt och onödigt att jag går runt och oroar mig för saker som inte har hänt än och kanske aldrig nånsin kommer hända, men jag vet inte om jag klarar av chocken det innebär om jag inte förberett mig mentalt ifall det händer.

    Jag har accepterat att mina känslor kommer pendla upp och ner så här ett tag. Det viktiga är att ringarna på vattnet blir svagare och svagare och tillslut försvinner. Jag tycker det känns som att det går åt rätt håll i alla fall. Jag känner mig inte alls lika deppig nu som jag gjorde för ett par veckor sen men det känns på samma vis fortfarande. Jag är glad när jag är med barnen, med vänner eller kollegor, men när jag är ensam känns allt deppigt. Det hjälper när jag fokusera på något, till exempel nu när jag sitter här och skriver, när jag grejar med dom busiga dinosaurierna och när jag letar efter olika resmål till mig och barnen. Jag är sjukt fokuserad på att hitta den ”perfekta” resan till mig och barnen, nästan lika fokuserad som jag var när jag skulle ta över huset. Det känns bra att fokusera på ett mål som ligger i närtid.

    Imorse när jag vaknade kände jag mig mycket mer deppig än vad jag gör nu. När allt kändes som värst fick jag en jättefin kommentar på min instagram och den gjorde verkligen min dag! Kommentaren kunde verkligen inte kommit lägligare!

    Ikväll skulle jag egentligen gått på ett event, men jag orkade helt enkelt inte så jag bestämde mig för att jobba över och träna istället. Men det blev ingen övertid för Jair behövde min hjälp och när jag kom till gymmet visade det sig att instruktören var sjuk. Det blev en tur till Toys’R’us för att fylla på med lite dinosaurier istället 🙂 Vänta bara så ska ni få se vad dinosaurierna har hittat på inatt 🙂

  • Gubbe ville veta Lucas adress

    Jag måste berätta en sak som hände oss härom veckan när vi åkte spårvagn hem. Isadora satt i barnvagnen så jag stod kvar med henne medan Lucas satte sig på en plats en bit ifrån oss. Lucas började prata med en annan passagerare (precis som han brukar). Jag kunde inte höra vad dom pratade om men Lucas såg glad ut. Samtalsämnena på bussen brukar oftast handla om allt kul Lucas har gjort under dagen och den vuxna får lyssna vare sig den vill eller inte. Men den här gången var det annorlunda, det förstod jag när Lucas kom fram och frågade var vi bor. Jag svarade ”i vårt hus”. Lucas nöjde sig inte utan frågade vilken gata vi bor på. Jag kände mig obehagligt till mods och frågade varför han ville veta det nu. Lucas sa att han ville berätta för sin nye kompis och pekade på gubben. Det kändes inte alls bra! Jag svarade att han inte behövde berätta exakt var han bor, det räcker att svara att han bor i ett hus, men Lucas gav sig inte och nästan viskade att gubben ville veta vilken gata… Ville gubben verkligen det? Varför i så fall? Usch jag får kalla kårar av att tänka på det. Nu är jag fördomsfull, men det får man vara när man försöker skydda sina barn, han såg inte ut som en sån gubbe som man vill lämna sin adress till.

    När vi hade gått av bussen förklarade jag för Lucas att alla människor inte vill väl och därför ska man inte lämna sin adress eller säga sitt efternamn till människor man inte känner. Lucas förstod men det här känner jag att vi kommer behöva prata mer om…

    Har ni pratat om såna här saker med era barn? Vad har ni sagt?

  • Att få ihop det

    Det är trixigt att få ihop allt när man är själv med två små, men även om det tar lite längre tid så går det ändå att fixa det mesta även när dom är med. Idag hade jag mycket jag var tvungen att fixa och jag lyckades faktiskt göra allt trots att jag var själv med barnen. Jag känner mig så nöjd och stolt över att jag och barnen är ett så bra team. Det känns som att vi kommer klara allt tillsammans 🙂

    Jag hämtade barnen på förskolan kl 17.00 och efter det åkte vi raka vägen till macken för att hämta ut paket. Jag hade 6 stora paket som jag skulle hämta. Det var så mycket att jag inte ens fick plats i bilen, jag blev tvungen att åka två gånger. I paketen var det kläder till mig, nya jackor till barnen, mat och julklappar till barnen. Ett av paketen var så stort att jag var tvungen att öppna det, ta ut innehållet och vika ihop kartongen för att köra den till återvinningen. Efter att vi hade hämtat paketen och lämnat dom hemma, åkte vi till biblioteket för att lämna tillbaka en bok. Sen bar det vidare till mataffären där vi skulle panta burkar. Barnen satt i vagnen med en påse med pantburkar när den andra påsen plötsligt gick sönder i botten och alla burkar ramlade ut på marken precis framför en tiggarkvinna. Hon var snabbt fram med en påse för att hjälpa mig så jag sa att hon kunde få panten. Den andra påsen med pant fick Lucas hjälpa mig att panta, det blev pengar till barnens spargris 🙂 Innan vi åkte hem handlade vi det som vi behöver under veckan och sen åkte vi hem. Detta tog sin lilla tid men jag är ändå nöjd med att vi var hemma kl 19 för att äta kvällsmat.

    Efter kvällsmaten var det dags och borsta tänderna, borsta håret och klippa naglarna. Och när man ska klippa naglarna på mina barn så måste man också måla naglarna. Jag har ett bra nagellack till barnen som är giftfritt och som går bort när man tvättar med vatten. Nagellacket heter Little Bu. Vi använder det så ofta att det snart är dags att köpa nytt 🙂 Efter manikyren var det läggdags. Barnen la sig på varsin arm medan jag läste ett par sidor i Lucas bibel. Vi har hunnit ända till Nya testamentet och Lucas har börjat fråga varför det bara är män i bibeln. Han tror att det inte fanns så mycket kvinnor på den tiden. Jag håller med, jag hade gärna sett lite mer historier om kvinnor för det måste väl funnits kvinnliga profeter också?

    När barnen hade lagt sig så hann jag med ett avsnitt av Svartsjön, duscha, äta kvällsmat, ta hand om disken, tvätten och ställa upp Lucas dinosaurier. Inatt har dom lekt med mammas smink och barnens nagellack ? Det ska bli kul att se Lucas barnens reaktion imorgon!