Lördagsmorgon

Idag vaknade Lucas först av alla, eller det brukar han göra. Men idag var det extra mysigt för jag vaknade inte av att han skrek utan att det var nån som bökade bakom min rygg. Lucas sov mellan oss hela natten i natt och jag låg vänd med ryggen mot honom.

Först fattade jag inte riktigt vem eller vad som bökade vid min rygg så jag flyttade mig gång på gång längre bort. Men när jag vaknade till lite mer och vände mig om så möttes jag av ett litet solsken som så uppenbart försökte få kontakt med mig!!!! Det som kändes som bökande var hans försök att krypa. Han stod på alla fyra med huvudet nerkört i min rygg. Det lilla huvudet är fortfarande alldeles för tungt för honom att lyfta så hans krypförsök ser minst allt roliga ut!!!

Lucas blev så glad när jag vände mig om och tittade på honom. Men efter en stund slumrade jag igen. Då låg den lille skrutten och drog fingrarna genom min lugg, så försiktigt att det nästan killades 🙂 underbara unge!!!