Inte alls som innan pandemin – vad vi gjorde idag
Idag, äntligen, tog jag mig iväg till öppna förskolan igen! Jag har märkt att William behöver lite mer stimulans sen han fyllde 2 år och jag tycker det är mycket lättare att hitta på grejer utanför hemmet. Dessutom tänker jag att han säkert mår gott av att träffa andra barn nu när Isadora inte är hemma längre. Planen är därför att försöka göra något utanför hemmet varje dag 🙂 Idag blev det öppna förskolan i kyrkan som jag tyckte så mycket om när Lucas och Isadora var små.
Det var första gången jag var där eftersom det var stängt hela pandemin, men jag blev så besviken! Personalen och alla andra föräldrar var supermysiga, men jag hade liksom förväntat mig att allt skulle vara som vanligt. Tyvärr var det inte alls det, nästan hela verksamheten var borta! Tidigare var det ett stoooort lekrum, pyssel, ett separat fikarum och ett sångstundsrum. Nu var det bara en liten lekhörna i lekrummet, resten av rummet var fyllt med möbler. Och ingen sångstund. Men värst var att jag saknade ihjäl mig efter en i personalen, Maggan, som hastigt gick bort i cancer under påsken detta året. Vi pratade lite kort på Facebook dagarna innan hon dog och plötsligt var hon bara borta. Jag visste att jag skulle sakna henne när jag kom till kyrkan idag, men jag trodde att allt annat skulle vara som vanligt. Det var jobbigt… Jag hade jättetrevligt, men jag vet ärligt talat inte om jag kommer gå dit igen. Vi får se. Det kändes liksom dystert inne i mig att det var så olikt det jag mindes.
William hade kul i alla fall, han lekte med ett bilgarage och rabblade färger, sa namnet på dom olika fordonen ”dumper, lastbil, tåg, osv…”. På en av väggarna är det en jättelik målning med massor av djur i djungeln, dom rabblade han också upp. Gullunge!
Efter öppna förskolan gick vi hem och åt lunch innan det var dags för William att sova. Medans han sov passade jag på att jobba. Jag fick massor gjort idag så det var väldigt skönt 🙂
William tyckte det passade bra att ligga i Olivers babynest
Oliver har blivit så stark i nacken!
När Victor kom hem så åkte jag iväg för att träna, men när jag kom framtill gymmet så var mitt pass inställt. Jag var verkligen inte sugen på att träna något annat istället, men kollade ändå spinningen som också visade sig vara inställd. Skumt! Så jag åkte hem igen.
Väl hemma hjälptes jag och Victor åt med kvällsmaten och att ta hand om Oliver. Jag gjorde fruktsallad och sen läste jag för barnen. Victor kämpade med att lägga William samtidigt som jag satt och väntade med kräftor och räkor och vitt vin som Victor hade överraskat med, men det gick inget vidare. Tillslut fick jag packa in allt i kylskåpet igen så nu hoppas vi på en enklare kväll imorgon 🙂
Tröstäter sockerfritt godis – det är så gott att vanligt godis inte ens behövs! Här finns det att köpa med 20% rabatt (annonslänk).
3 Comments
C
Trist att det inte var som innan. Kanske att du (om du orkar) får bli den som i minne av den personen du nämnde försöker återskapa lite av atmosfären som fanns där innan?! Alternativt ser om det finns ngn öppen förskola i närheten av där ni ska flytta till 🙂
Emma
Ja, jag kände att jag ville göra det, men så ville jag inte vara ”jobbig” och ”tjata/klaga” när vi inte ens ska bo kvar. Känns ju dumt om jag ber om en massa saker och så kommer jag ändå inte dit… 😕 Ja, det finns en annan kyrka som har öppen förskola också, jag får gå dit istället.
Gittan
Jobbigt med sådana dagar när inget blir som man tänkt. Alltid tungt när någon man tyckt om går bort 💔 tråkigt oxå att öppna förskolan hade ändrats så mycket, undra varför? Kyrkan brukar ju annars ha väldigt bra verksamhet är min uppfattning, både för små och stora barn.
Tycker de där händer titt som tätt, när man väl tänker ha lite spontan myskväll är det alltid något barn som inte somnar eller liknande. Andra kvällar sitter man utan något alls och då sover de minsann 😅
Hoppas ni får bättre dagar och kvällar resten av veckan.