Gå själv till skolan
När jag var 6 år fick jag och en kompis lära oss att gå fram och tillbaka till lekis själva. Det var en ganska lång bit att gå för ett litet barn, 1,3 km och det tog cirka 20 minuter för en vuxen att gå. Större delen av vägen var smågator och promenadstig, alltså inte mycket trafik förutom närmast skolan där det var trafikerat. Jag minns att jag hittade på en del bus på vägen hem och minnet av det gör att jag är betydligt mer restriktiv med vad Lucas kommer få göra vid samma ålder. Jag funderar också på om tiderna har förändrats, för det känns mycket farligare att små barn går själva fram och tillbaka till skolan nu än vad det var förr? Eller kanske beror det på att vi bor i en storstad?
Jag är ganska nojig, men som tur är, så bor vi mycket närmare skolan än vad jag gjorde när jag var liten. Det tar bara 3 minuter att promenera till skolan och det är ingen bilväg överhuvudtaget. Jag tänker att han borde kunna gå själv när han känner sig redo för det.
Jag är lite nyfiken på hur ni andra har gjort med era barn? När började era barn gå själva till skolan? Hur långt är det och hur stor är staden där ni bor? Tror ni att det är skillnad på tryggheten nu jämfört med när vi var små? När började ni gå till skolan själva?
Fotograf: https://www.wanderings.se
7 Comments
Nina
Vi har 1 minut till skolan och tanken är nog att han får gå själv när han känner sig redo, samtidigt tror jag gärna att fröknarna vill att man kommer att hämtar och lämnar. Bor i en liten stad med ca 8 000 invånare. Han (och lillebror) är ute och leker själv på gården lite varje dag. Han vill ibland vara själv hemma men det har han inte fått ännu ? Tänker att han kanske får det när han börjar skolan och jag ska hämta mellanbror på förskolan (är föräldraledig med minsta brorsan) Hur är det med L vill han vara hemma själv om ni ska ut en sväng och hur tänker ni kring det?
Minns att jag åkte skolbuss i ettan (ca 3 km till skolan) på lekis fick jag nog skjuts de dagar jag inte gick hos dagmamman, om jag minns rätt så gick jag till henne när jag gick på lekis (kanske 1,5 km blandad cykel och ”villagator”) sen skulle man korsa en stor landsväg som hon mötte upp vid.
A
Jag åkte spårvagn när jag var 7 år ensam. Minns att min mamma följde med mig några ggr sen åkte jag själv.
Vår dotter är 6 år och hon får inte vara ute själv utan uppsikt. Jag och min man vill så länge vi har möjlighet äta feukost med barnen innan lämning och lämna och hämta så därför kommer även arbetstiderna anpassas efter det.
Johanna Larsson
Precis som du så fick jag gå själv från dagmamman till lekis kanske 15min promenad om man gick långsamt eller hittade på buss. De var trafik mm längs vägen, de var dock ett litet samhälle.
Känns som stort idag mot förr, känns inte lika tryggt.
Vår son börjar förskoleklass nästa år och han kommer inte kunna gå själv från han blir äldre då vi bor en bit från skolan.
C
Kommer inte ihåg när jag började gå själv till skolan.. dottern började med att åka hem själv i f-klass och till en början möttes vi på halva vägen, tillslut cyklade hon hela vägen hem själv. I åk 1 började hon även ta sig själv till skolan på morgonen, blir lämnad på morgonen när det passade med all logistik med övriga syskon☺️ Vi tog det i hennes takt och kände av hur hon ville göra, hon växte enormt med känslan av att kunna själv och då fick mamman försöka släppa lite på kontrollen?
Ida
Vi bor ca 7 min promenadväg till sonens skola, han börjar i förskoleklass till hösten. Men för oss är det otänkbart att han skulle gå själv dit eller hem, eller för den delen vara hemma själv. Vi äter frukost hemma tillsammans och kör sedan och lämnar honom påväg till våra jobb. Han är alldeles för ung för att röra sig ute i trafiken och det riktiga konsekvenstänkandet finns inte fullt utvecklat. Vi vill veta att han kommer tryggt till skolan, vara med honom ute och leka eller sitta och ha uppsikt över honom och hans kompisar när de är ute. Han får vara själv inomhus om vi är på tomten. Jag själv fick gå till skolan själv (bodde 5 min ifrån) när jag var 10-11 år då förstod jag allvaret med att befinna mig som gångare i trafiken. Jag var mogen att sköta mobil och kunde ringa om det var något. Givetvis gör alla föräldrar olika och ingenting är fel. Huvudsaken är att barnet är tryggt i situationen?
Viola
Jag bodde granne med skolan när jag var liten, max 1 minut att gå. Men med sonen så fick han gå själv när han gick i 3:e klass, en sträcka på 2 km? Men då hade jag lyxen att han gick förbi mormor och hon satt alltid i fönstret och vinkade till honom varje morgon. Sen när han var framme och inne i skolan, så ringde han mig och så att han var framme. Han hade en gammal vikmobiltelefon, kontantkort.
Elina
Minns när jag själv började skolan, vi gick ju på Byttorp och hade 1-2 minuters gångväg. Jag fick alltså gå själv från ganska tidig ålder, även om jag minns det som att föräldrarna följde med de första dagarna på terminen.