Operation, oro och stress
Idag känner jag mig så jävla stressad. Jag är så stressad att jag har svårt att svälja och jag kan inte lugna mig själv. Jag tror att det är allt det jobbiga som har hänt den här veckan som har kommit ikapp mig. Jag har inte berättat det för er än, men det blir operation för mig oavsett imorgon. Operationskoordinatorn ringde mig i fredags och sa att jag skulle få rätta till min förlossningsskada på samma gång. Det känns skönt, men samtidigt så känns det jobbigt. En operation är alltid en operation. Jag är orolig och jag är rädd. Snälla säg några lugnande ord. Jag behöver det just nu!
Du kanske också gillar det här
Besök av Lucas mormor och styvmorfar :)
Bilder från igår
6 Comments
Nina
Det kommer att gå bra Emma!
Det är riktigt skönt väder ute, en promenad vore kanske skönt för att få tänka på annat?
Allt kommer att bli bra, det kommer att ordna sig. Kram!
Ulrika
Självklart är du orolig, men det är inget att oroa sig för. Du opereras av utbildad och kunnig personal som gjort detta flera gånger förut. Försök att varva ner och i morgon kväll är det värsta över och allt kommer gått bra. Innan min operation gav sköterskan oss ett råd dagen innan: Nu går ni hem och hyr komedier hela dagen och skrattar tillsammans. Och låt oss göra det jobb vi kan bäst!
Så försök att inte tänka och oroa dig. Låtsas att tankarna är ett moln på himlen som sakta seglar bort. Kram kram
Lotta
Det kommer att gå hur bra som helst!! Tänk vad skönt att du kommer att få hjälp!
J
Jag har aldrig blivit sövd men förstår din oro. Jag förstår att allting släpper kring det som hänt senaste tiden när du vet att du snart är nära ett avslutat kapitel. Kanske ska du försöka bearbeta det ordentligt och sedan börja se framåt? Kanske är det så som du säger att du inte låtit allt som hänt på sistone hunnit sjunka in? Jag brukar alltid skriva när jag har fastnat, mår dåligt, har panik, eller inte kommer någonvart i virrvarret av tankar och känslor. Skriv ner vad du är rädd för, vad det värsta är som kan hända och sedan motsatsen. Skriv ner vad den här perioden har betytt för dig och vad du kommer minnas som starkast av det senare i livet. Skriv ner vad du är tacksam över och vad du tyckte var skit.
Och som någon skrev här ovan, den personal som kommer ha hand om dig utför dessa ingrepp säkerligen dagligen. Du kommer vara bevakad under uppvak och liknande så allting sker verkligen under kontrollerade former. Ha kanske med dig något som gör att du känner dig mer hemma när du vaknar, något som du har med dig bredvid, kanske något litet att vila ögonen på när du slår upp dem.
Försök finna det som skapar den inre panik du känner. Jag är inte ens säker på att det är operationen i sig som är själva orsaken till paniken även om det kan vara en utlösande anledning. Tala med Jair, tala med dina närmaste. Och tänk sen när allt är över att du ska göra något för dig själv som du verkligen är värd, något som förgyller livet om än kanske bara lite för stunden. För att du är värd det efter att ha kämpat så tappert med allt i tillvaron som hänt! Kramar /J
Marie Alvas mamma
Det kommer att gå jätte bra. Tänk vad skönt att allt är fixat sen. Du är stark. Jag ska tänka på dej i morgon. Kram
Nathalie, mamma till Alissa och Elize
Det kommer gå bra! Jag ligger inne på kungälv nu sen igår och ska operera bort gallan imorgon så du är inte ensam med att vara lite nervös! Vi klarar det galant!