Skitdag
Vilken skitdag det här har varit 🙁 Om jag hade vetat vilka tjafs den här dagen skulle drabbas av så hade jag avbokat rubbet redan igår. Det är slitsamt att vara ensamstående men jag och barnen får ihop det otroligt bra faktiskt. Vi lever i en slags harmoni som inte så lätt rubbas pga motgångar. Jag blir sällan arg när jag är själv med barnen. Jag och barnen har väldigt bra kontakt så vi löser det mesta utan att behöva bli arga på varann. Jag tänker alltid ur ett barnperspektiv och på hur dom upplever olika situationer, att inte tjafsa framför dom och att aldrig prata illa om den andra föräldern osv. Om vi hade varit själva idag så hade vi garanterat haft en fantastisk dag, men nu blev det skit. Jag sitter nu på soffan, besviken, ledsen och med världens huvudvärk. Jag har hållit inne tårarna hela dagen. Fan, vad det här är jobbigt.
Mina fina barn, fina Lucas och Isadora. Dom är värda mycket bättre än det dom fått idag. Jag önskar att det inte bara var uppenbart för mig att man inte slänger ur sig sura kommentarer eller tjafsar framför barnen. Det syntes så tydligt på dom att dom hörde och förstod. Jag har en vision om att vi ska kunna fira födelsedagar och delar av jular tillsammans, men om en helt vanlig lördag ska förpestas på det här viset så kommer det aldrig funka. Jag har själv skilda föräldrar och just detta är något som jag alltid har sörjt trots att mina föräldrar skildes när jag var tonåring. Jag vet inte om det är nån skillnad för barn vars föräldrar skiljdes så tidigt att dom knappt minns tiden tillsammans, men jag tänker att just födelsedagar och jul är barnens dagar och då borde man tänka på dom i första hand.
Vi fick i alla fall ett bra slut på dagen med McDonald’s mat och lördagsmys. Nästa helg flyr vi staden för en weekend i Borås. Det ska bli skönt!
Fotograf: Wanderings
10 Comments
Gittan
Mina föräldrar delade på sig när jag va 3,5 år och min lillasyster va 1,5 år. Pappa hade träffat en annan. Mamma kämpade så för att vi skulle ha en bra relation trots att pappas nya behandlade mamma som skit och även oss imellanåt. Vi har aldrig firat vare sig födelsedagar eller jul tillsammans med båda sedan de delade på sig. Mamma har gjort ALLT i alla år för att vi ska slippa välja, ha de bra osv. Men i efterhand spelade de ingen roll. Pappa har alltid följt sin nyas vilja och aldrig stått upp för oss. Trots mammas alla försök osv så fanns intresset aldrig riktigt.. även om jag tror han älskar oss så.. ja vet inte vart jag vill komma. Men antar att ibland finns det inget att kämpa för så länge den andre inte är ”intresserad”. Hoppas de blir bra! Ta hand om er!
Diana
Hej gumman, jag håller med om ovan här. Gittans kommentar menar jag då. Det är ingen idé att kämpa förjäves om den andra inte vill. Du kan bara göra det bästa av din situation. Antigen så går ni i samtalsterapi även som skilda, för att ha en bra relation för BARNENS skull eller så lägger du ner och gör det bästa du kan göra som ensamstående mor som du är nu.
Beklagar att han vänt och blivit en skitstövel, vilket det verkar som att han blivit?
Men skapa dig ditt liv med dina barn, lev vidare och må bäst. Livet är vidrigt kort ibland och då är det onödigt att leva det i kamp mot andra.
Kram <3
Annika K
Håller också med. ❤️
Vet att det inte är lätt.
Men försök förmedla till J att om ni ska fira saker tillsammans så gäller det att vara som folk inför barnen. ❤️
Mssor m kramar till dig o barnen.
Petra P
Åh Emma det låter inte alls bra och jag skickar massa kramar. ❤️
Min mamma och pappa skilde sig när jag var 2 år och har trots ganska olika syn på uppfostran och viss bitterhet, firat jul och födelsedagar ihop. Min farmor sa en väldigt bra sak när hon levde och det har jag med mig själv nu när jag själv fått barn. Min farmor menade på att oavsett hur mycket bitterhet eller ilska man känner för varandra så ska barnen alltid gå först.
Det har både min mamma och pappa gjort vilket jag är väldigt glad över nu när jag själv fått barn. Hoppas innerligt det blir bättre för er och du är en riktig supermom. ❤️
Sofie
Mina föräldrar skildes åt när jag var ett par år. Dom hae aldrig haft gemensam jul, födelsedagar etc. Jag och syrran har alltid fått fira varannat år hos ma och pa. Båda ville va lika engagerade men kunde inte tänka sig göra det ihop för vår skull, inte ens studenten el liknande. Nu har jag själv barn och således kommer båda bjudas till kalas, julaftnar osv. Det är nu upp till dom att komma överens för sitt barnbarns skull ?
Jag tror det bästa för barnen inte är att ’påtvingas’ ett umgänge bara för att du/ni har föreställt er att det ska vara på ett visst sätt. Barn mår bäst bland människor som visar genuin kärlek, intresse och engagemang, oavsett blodsband. Tids nog inser förhoppningsvis J det. Var egoistisk med din och dina barns tid, energi och mående. Ni förtjänar bara det bästa! Kram
Johanna
Det hela är väldigt nytt så låt inte en dålig lördag förstöra det. Sen kanske jular mm känns tufft i början, men i framtiden när det är en vana.. då är det bara så det är i er familj (dvs naturligt) och barnen kommer ha stor glädje och behållning av det. Kämpa! <3
Karin
Skickar lite kärlek! Vet hur det känns när man kämpar för att få allting och fungera. Du är grym Emma heja dig❤
Karin
Hej,
Det låter som om det håller på att gå över styr och det är inte bra. Freda dig och barnen och se till att ni mår bra! Det är det som räknas! Och behövs det så tar du hjälp, ni ska inte behöva åka bort för att ha det bra!
Kram
Emma - På Smällen!
Tack fina du men så illa är det inte. Jag är mest besviken och ledsen att barnen inte kan få en bra lördag med oss tillsammans. Vi går ju på simskolan varje lördag och det är något jag vill fortsätta med för barnens skull. Men jag vill inte att barnen ska behöva höra en massa tjafs och tråkiga kommentarer. Jag blir både ledsen och frustrerad över situationen. Vi åker inte bort pga detta. Jag ska hyra ut huset denna helgen så det är därför vi åker till Borås. Just nu känns det väldigt skönt och befriande att vi ska vara själva nästa helg.
Karin
Härligt att höra!