Vi misstänker att William hade femte sjukan i slutet på förra veckan. Han fick feber natten till torsdag och hade feber från och till i tre dagar. På söndagen var febern borta, men på eftermiddagen blev han plötsligt rödflammig på konstiga ställen på kroppen. Det började med en märkligt formad röd blaffa på kinden och då trodde vi att han legat mot något när han sov i bilbarnstolen en stund innan, men det dröjde inte länge innan det kom nya röda blaffor här och där och det liksom flyttade runt på hela kroppen. När han skulle sova hade han bara röda blaffor på underkroppen. Jättekonstigt! Vi google och kom fram till att Femte sjukan stämde in på alla symptom och då fick vi även läsa att det kunde vara farligt för bebisen i magen när man är gravid.

Jag tror verkligen att jag har haft det redan, men om jag hade det när jag var riktigt liten kan jag ju inte minnas, däremot minns jag att jag hade något liknande när jag var i 10-11-årsåldern. Hur som helst stod det att man skulle kontakta sin barnmorska så det gjorde jag och fick komma redan igår och lämna ett blodprov för att se om jag har antikroppar. Min barnmorska lugnade mig också genom att säga flera gånger att det är jättevanligt att vuxna har antikroppar, men även om dom inte har det så är risken att bebis i magen smittas liten så att jag inte skulle oroa mig. Jag känner mig inte orolig, men det känns bra att kolla upp i alla fall 🙂

Hissbild hos barnmorskan igår

Seriöst! Dagarna springer verkligen iväg och det känns helt sjukt att jag snaaaart ska bli mamma för fjärde gången! Var det inte nyss som jag hade skrivit på min header ”Mamma för första gången”? Tiden går såå galet snabbt! Men jag älskar verkligen livet som det är precis just nu! Jag tycker mina dagar är perfekta, mina rutiner är perfekta och jag får en lagom dos av allting trots att det innebär att dagarna är intensiva. Men jag gillar intensivt, haha!

Från och med denna veckan går Isadora på förskolan på heltid. Det är egentligen mest för hennes egna skull, för att hon vill det (hon gråter varje gång jag hämtar henne), men det känns skönt för mig också för det innebär mindre press. Nu behöver jag inte underhålla henne och försöka vara roligare än förskolan för att hon ska vilja följa med mig hem. Nu kan jag fokusera lite mer på William och vad jag vill innan bebisen kommer, åtminstone en liten stund för snart är det ju sommarlov 🙂

Den sista tiden har det varit mycket jobb, men mitt jobb är ju inte så stillasittande (åtminstone inte längre) så det har varit roligt för William att hänga med på olika uppdrag jag har haft. Och jag älskar att jag kan kombinera mitt jobb med tid med honom. Det är ju faktiskt det som var mitt syfte från början, att jobba som egenföretagare med mina sociala medier för att få mer tid med mina barn 🙂 Nu har det där syftet utvecklats lite för nu känner jag att jag även ”förverkligar mig själv” genom att ge liv till en kreativ sida av mig som jag inte visste fanns. Jag har liksom aldrig uppfattat mig själv som en kreativ person, men när jag gick Wanderings fotokurs ”Ett liv dokumenterat” så kändes det som jag hittade ett nytt syfte som hade med mig som person att göra och efter det ser jag annorlunda på mig själv. Jag ser det som att jag har ett ”kreativt jag” som matas genom att jag får vara just kreativ och det gör mig lycklig. Det låter kanske flummigt, men det känns som att jag just nu får uppfylla alla mina behov samtidigt genom att leva exakt som jag gör precis just nu.

Några av mina senaste bilder 🙂

Den här tjejen är såå galet fotogenisk! Det spelar ingen roll vad hon gör för hon ser alltid fantastisk ut på bild!

Och lille William – barn i den här åldern är så enkla att fota! Dom har alltid naturliga uttryck framför kameran för dom vet inget annat än 🙂

Sen att man har världens bästa kompis som man kan ringa till för att göra roliga fotouppdrag tillsammans är ju inte fy skam heller 🙂 Tack finaste Veronica! Jag älskar dig!

Mästerfotografen är min stora kille Lucas 🙂