Trött och ledsen
Det känns som att musten gick ur mig när vi kom hem igen. Jag känner mig ännu mera låg, trött och ledsen. Uppgiven. Jag försöker rycka upp mig men det är svårt att gå tillbaka till ”ingenting” igen. Ja, för det är så det känns just nu. Mitt liv är fyllt av ingenting och dagliga rutiner som att gå upp, äta, byta blöja, amma, sova. Totalt meningslöst och inte uppfyllande för fem öre. Deppigt.
Men genom att berätta hur jag känner så kommer det bli ännu värre för under pandemin så får man inte må dåligt för det finns alltid nån annan som mår sämre. Någon annan som är mer isolerad, mer deppig eller rent utav döende. Jag får gång på gång kommentarer om att jag inte ska klaga, att jag inte alls varit isolerad, att andra har det värre och att jag ska hålla ut. Det är som att säga ”tänk på barnen i Afrika” till någon som har självmordstankar. Nu har jag inte självmordstankar, men ni fattar.
Dessutom har någon puckad människa satt sig och börjat skriva elaka kommentarer under olika alias. Antagligen för att jag ska bli ledsen, men också för att det ska se ut som att många tycker att jag har gjort dittan och datten fel. Så tragiskt! Men efter att ha tittat lite närmare på många av kommentarerna jag har fått, särskilt dom arga, så ser jag att många är samma person som skrivit eller personer som enbart kommenterat elakt på min blogg i alla år. Det är ju fantastiskt hur vissa bara kan förmå sig att lämna en kommentar när dom har något elakt att säga. Jag ger mycket mer för er som uttryckt er åsikt på ett respektfullt sätt och som faktiskt lämnar en positiv kommentar då och då i normala fall.
24 Comments
Lena
Jag kommenterar alltid under mitt egen namn. Så klart får man känna sig ledsen och uppgiven, det är ingen annan som kan bestämma hur man skall må. Jag kan förstå en del av kommenterarna, man behöver dock inte vara elak. Skriver man många olika kommenterar under alias och är elak tycker jag man skall blocka denna personen. Vet att jag också skrivit om denna resan var nödvändig. Många som reser svarar att dom minsann bor i eget hus och har mat med sig. Man tänker inte riktigt på att man kan skada sig i backen eller bli sjuk på annan sätt. Många sjukhus på våra skidorter har vädjat att man inte skall åka dit, vilket så klart är förståeligt när deras sjukvård är dimensionerad för området. Skall man se något positivt så har du ju faktiskt, till skillnad från många andra, varit iväg med familjen och fått ladda dina batteri.
Emma
Ja det gör du och alltid på ett respektfullt sätt även om du inte alltid tycker likadant ❤️
Lisa
Förstår verkligen känslan, är själv hemma och väntar på bebis som ska komma snart och mycket hemma kommer det bli! Nu gillar jag dock att vara hemma mycket, men jag kommer ändå sakna dom där pauserna av lite egentid utanför hemmet. . . Detta är mitt tredje barn också, så du vet vad jag pratar om! 🙈
Kan du försöka hitta på en ny hobby att göra hemma? Kanske sy, virka, fixa fotoalbum, baka osv 😁 Jag mår själv dåligt när det går för lång tid utan att jag ”åstadkommer” något hemma för min egen skull, förutom att passa upp på barnen! 🙈
Emma
Ja, men precis så känner jag! Jag har en hel del kul planerat på bl.a. youtube framöver och det ger mig energi (det är ju även min hobby), men ibland räcker det ändå inte. Jag behöver verkligen en social dos också… Hoppas du hittar något som ger dig energi tills den här skiten är över ❤️
Anna
Inte för att vara elak eller för att leka någon expert överhuvudtaget, men jag tycker att det låter som att du kanske hamnat i en depression (kanske relaterat till förlossningen) och skulle bara i behov av att prata med någon och kanske få någon medicin för att må bättre. Inte för att du inte har rätt till dina egna känslor och måeende, utan för att du ska få en chans att kunna njuta av tiden utan att känna att det är meningslöst för att du ”bara” är hemma.
Jag tycker att det är starkt av dig att skriva om hur du verkligen mår och att du vågar beröra ämnet psykisk ohälsa, trots alla negativa kommentarer du får.
Det är väl ganska normalt att må ännu sämre av att komma tillbaka till en vardag man tyckte var jobbig innan, efter att man varit ifrån en stund och återupptäckt och påmints om vad det är man saknade i vardagen och gått miste om igen.
Ta hand om dig och familjen så tror jag allt kommer att kännas lättare igen på ett eller annat sätt.
S
Jag har lidit med dig med alla kommentarer om resan, framförallt som du redan inte mådde jättebra och då är filtret sämre. Jag kan förstå att framförallt en pressresa sticker i ögonen då det är motsatt mot rekommendationerna. En resa helt bekostad av er familj med mindre publicitet hade kanske i efterhand varit klokare för ditt välmående. Även om jag förstår att just pressresa är ett sätt för dig att få inkomst och då blir det såklart en form av arbetsresa… i detta sammanhang är det lite komplicerat.
Vi kommer själva åka på en fjällresa med vår familj, är medvetna om att alla inte tycker det är bra, bekostad av oss själva och kommer inte lägga ut i sociala medier just för att det skulle skada oss själva och andra mer än det ger.
Men nog om resan, jag tycker som annan kommentar att det är läge att kontakta vården för att du ska känna att du hittar mening i vardagen. Behöver ej vara genom medicin men kontakt med en kurator/samtalsterapeut/psykolog är aldrig fel. Jag har själv haft väldigt stor nytta av det.
När jag känner mig deppig nu under min föräldraledighet så tar jag mig ett träningspass när bebisen sover, går en promenad med en vän eller joggar. Löpning har blivit ett nyupptäckt intresse som ger mig väldigt positiv energi. Försök hitta lite endorfinkickar i vardagen så kan du förhoppningsvis må lite bättre, precis som du förtjänar 🌟
Frida
Usch, jag fattar precis vad du menar. Är hemma med min minsta på 10 månader.. Det blir liksom så himla enformigt. Har dock bestämt med en vän att umgås (våra familjer träffar i princip inga andra och de äldre barnen går i samma klass/dagisgrupp) så får man i alla fall lite socialt umgänge.
Hoppas din känsla vänder snart! 💞
Bella
Vet vad du menar. Vi fick barn ungefär samtidigt (i september kom min andra dotter) och vissa dagar mår jag kasst och ibland är det hanterbart. Mådde dock ännu sämre med min första dotter och fick professionell hjälp då. Och så jobbar jag inom området psykologi vilket hjälper mig att inse att det är hjärnspöken och hur jag ska tackla bort dessa när de dyker upp. Träffa vänner för en promenad eller digital fika tycker jag hjälper en del 💕 men det är svårt att få ihop med de vänner som inte är hemma på dagtid med barn+ Att man ska passa tiden att hämta på förskolan så 🤔
Jennifer
Vad tråkigt att du mår dåligt. Jag la en kommentar som jag sedan lite ångrade (och skrev en till kommentar om) just för att budskapet vad andra tycker har gått fram. Vi har alla olika åsikter men vi måste ha respekt för varandra.
Jag hoppas du börjar känna lite glädje. Jag skulle göra vad som helst för en familj och en bebis. Jag är kroniskt sjuk men andras/mina känslor förminskar inte dina egna. Jag tror det är viktigt att ta fina jobbiga känslor på allvar och kanske söka hjälp för det?
Jag har själv varit i en depression och det tar lång tid innan man inser det själv. Oftast märker omgivningen det först.
Kämpa på och stor kram!
Stephanie
Kram <3
Sarah
Usch du ska inte behöva må så. Jag tycker du ska prata med din BVC-sköterska om hur du mår så hon kan slussa dig vidare antingen till en kurator/psykolog alt en läkare så ni kan diskutera ev antidepressiva. Är ju inget som helst konstigt med att vara deppig just nu men tror tyvärr vi kommer behöver leva såhär ett tag till åh då måste du få må bra❤️ Vet att ditt jobb kanske också är hemma, men annars kanske Viktor kan få vara hemma lite mer så du kan jobba lite mer och få mer stimulans på så vis. Kämpa på!
Nina
Vet inte vem som lämnar och hämtar men kan det var något som får dig att må bättre, att få komma ut en liten sväng varje dag och iaf se några människor.
Skulle du kunna ha en inplanerad dejt via teams en speciell tid varje dag, kanske en aw med några fina tjejer en fredagkväll .
Jag hoppas du mår bättre snart, och som vår 5-åringen säger: – Mamma snart kommer Corona försvinna för det kommer komma en spruta med vaccin till alla vuxna.
(Sen att den kanske aldrig försvinner så får man försöka tänka och se det ur ett barns värld)
Ylva
Jag tycker att det är skrämmande att du skriver att amma och byta böljor är totalt meningslöst och inte alls upplyftande.
Hur mår du egentligen? Blir du inte bättre måste du söka vård.
A
Kanske kan du skapa en grupp där föräldrsfmdfigs kan ses utomhus. Här i vårt område finns en grupp för föräldralediga. Det handlar om att få in rutiner, även om det blir samma varje dag så kan det vars trevligt att prata med vuxna och vara med i något socialt sammanhang.
A
Föräldrarlediga ska det stå.
Emma
Det är faktiskt en jättebra idé ❤️
A
Facebook brukar det finnas sådana grupper. Kanske det finns en grupp för uteträning. Ex så har mitt gym uteträning 2 gånger i veckan.
Emma
Jag tycker det varit svårt att hitta andra föräldralediga med barn i liknande ålder (tänker på Isadora). Men nu tog vi beslutet att söka förskola till Isadora på torsdagar och fredagar också och då blir det lättare för mig att planera något så simpelt som en barnvagnspromenad. Det funkar ju inte alls nu om jag inte känner nån med barn i samma ålder och det gör jag inte. Jag ska kolla med tjejerna som jag tränade gravidvattengympa med ❤️
Emma
Jag förstår att det måste vara jättetrist att vara föräldraledig nu. Jag väntar mitt tredje barn i juni och hoppas allt är bättre då. En stor del under mina tidigare föräldraledigheter har ju just varit deg sociala. Tycker det blir tillräckligt trist nu med all vab och isolering och då får jag ändå åka till jobbet emellanåt. Förhoppningsvis blir allt bättre när våren kommer och man faktiskt vill vara ute och inte behöver frysa. Någon gång måste ju pandemin avta också. Hoppas att du kan hitta någon bra strategi tills dess!
A
Sen mars har egentligen det varit ett ekorrehjul, verkligen tråkigt. Vi försöker besöka olika lekplatser, stämma träffar mer vänner utomhus, grilla. Ni har bil så då kan ni ex åka till andra platser som Lerum, Partille, Kungsbacka. Kanske hitta på mer utflykter på vardagarna. Grilla utomhus, ta med varm choklad. Finns så mkt att göra.
Men som någon skrev, om du känner total meningslöshet med att amma och de dagliga rutinerna så kanske du behöver samtala med någon.
Emma
Tack för tipsen! Det har bara varit svårt för mig för jag har inte haft någon att göra dom här sakerna med. Isadora går ju bara 15 timmar och känner ingen annan med barn i hennes ålder som vi kan bestämma träff med. Alla jag känner jobbar eller är mammaledig med första barnet och då blir det inga aktiviteter som passar Isadora. Så svårt!
Lisa
Jag är nybliven mamma sen några månader tillbaka och har regelbundet träffat utvalda vänner utomhus. Promenad med kaffe och fika ute är guld så det är mitt största tips! ⭐ Har även haft lite online AW-quiz med vänner vilket var superkul! Hoppas du mår bättre snart!
Emma
Tack snälla för tipsen! Jag ska försöka få till mer av det nu 😊
EZ
Snälla, dra inte in ”tänk på barnen i Afrika om du har självmordstankar” i detta sammanhang – Det är sjukt lågt och kan inte jämföras. Hoppas iaf att du mår bättre snart!