”Så är det inte i Brasilien”
Så himla typiskt att det var just i natt som Lucas vaknade och vaknade mitt i natten och var vaken i tre timmar utan att somna om. Och detta trots att jag och Jair gungade honom, buffade rumpan, kliade i håret. Det märktes väldigt tydligt att han ville sova för han var alldeles slö och bara låg på mig men kunde liksom inte somna om. Rummet var becksvart och supertråkigt så det var inte så att han underhöll sig själv precis… Lucas somnade om en kort stund med Jair, men vaknade så fort Jair lämnade rummet. Det hela slutade 3 på morgonen med att Jair och Lucas låg i vår säng och Lucas kikade mot dörren hela tiden för att se om jag kom till rummet. När jag väl kom till rummet och la mig i sängen somnade skruttis jämte sin mamma och pappa <3 Det var väldigt gosigt att somna tätt jämte Lucas utan att behöva buffa i rumpan, men det hade varit mysigt om mamma och pappa hade fått lite egentid först…
Jag är säker på att jag kommer få höra från Jairs mamma idag att Lucas inte kunde sova för att vi la honom så tidigt. Så himla typiskt att det var så här just inatt när jag precis hade haft en diskussion med Jair och hans familj. Nu har jag väl noll trovärdighet vad det gäller Lucas och hans sovtider! Men jag står på mig, men jag har insett att det inte är nån idé att diskutera. Det som jag säger går liksom in genom ett öra och ut genom det andra. Och många argument jag har besvaras med så är det inte i Brasilien! Helt idiotiskt! Typ när jag sa att Lucas behöver äta mer för han ligger under viktkurvan, till svar får jag att så är det inte i Brasilien. Så är det för i helvete i alla länder även om alla inte väger eller har möjligheten att kolla sina barn! Vadå? Så brasilianska barn dom behöver inte äta? Usch jag blir så irriterad. Särskilt eftersom jag inte kan kontra med argument som att så är det inte i Brasilien. Så nu svarar jag bara: Så är det i alla länder. Folket i Brasilien vet inte så mycket för dom är inte utbildade. och Jag vet bäst, jag är Lucas mamma.
Om det hade varit i Sverige så hade min svenska svärmor tagit väldigt illa upp. Men tack vare språkskillnaden och att Jairs mamma jämt säger att folket här är inte utbildade och inte kan nåt så kan jag säga så utan att hon tar det minsta illa upp. Låter konstigt men så är det. Jag tror inte hon förstår vad jag menar när jag säger så. Jag tycker om Jairs mamma väldigt väldigt mycket och önskar verkligen ingen annan svärmor så det här är verkligen inte personligt på nåt sätt. Men ibland så får man bara nog!
One Comment
Johanna
Det allra bästa jag tagit till mig när det gäller folks tendenser att tala om för mig hur saker och ting ska vara sedan jag blev gravid är något som Underbara Clara skrev om i sin blogg och pratat om: Att säga frasen ”Det avgör jag”. Det avgör JAG. När man blir med barn och vad jag kan tänka mig FÅR barn så förvandlas man till något sorts objekt som det är fritt fram för andra att kommentera och lägga sig i: vad man bör göra och vad man absolut inte bör göra. Detta är säkert ännu svårare i ett annat land där kulturen skiljer sig åt!
Men DU är säkert den bästa mamman åt din son, luta dig mot det och ja ibland är det svårt att bara bita sig i läppen och tiga när man blir rosenrasande, oavsett det gäller familj eller andra 🙂 Tack för en bra blogg! /ganska ny läsare som hittade hit då jag googlade babynest och köpte ett av din mamma som jag hittade härifrån 🙂