Lite kaos!
Jag måste säga att jag är otroligt nöjd med beslutet att Lucas ska gå på dagis dom två första veckorna som jag är föräldraledig. Igår när jag hämtade Lucas så blev det en otroligt misslyckad ”playdate”. Lucas hade ju sovit dåligt natten innan, men eftersom han sov en timme på dagis så trodde jag att det skulle gå bra ändå. Han var på glatt humör när vi gick till dammen som vi var på dagen innan, men så fort vi var framme så började Isadora gråta och Lucas bestämde sig för att vägra leka själv. Så där satt jag med en skrikande unge i vattendammen och en som skrek vid bröstet. Puh! Tillslut fick vi packa ihop och gå hem istället. Lucas ville också gå hem men sen blev han arg för nåt och kastade sig av från ståbrädan i farten. Det hela slutade med att jag fick bära Lucas under armen medans han försökte komma loss och köra barnvagnen med andra handen. Både Isadora och Lucas skrek hela vägen hem! Snacka om kaos! Det är kanske är så här min tvåbarnschock kommer se ut? Jag hoppas innerligt på att Lucas är på bättre humör när han och jag är hemma själva om 2 veckor.
Något som jag tänkte på igår var att Lucas inte har lärt sig att vänta. Vi har många gånger sagt att han får vänta, men när han blir arg och inte vill vänta så brukar vi avbryta det vi håller på med för att hjälpa honom först. Det har gått ganska bra när vi bara har haft ett barn, men nu kommer det inte vara så längre. Jag kom på detta igår när jag satt vid vattendammen och Lucas skrek och vägrade vänta (han ville leka med mig) och jag var tvungen att amma. Lucas är lite mer tålmodig när han har sovit bra och ätit bra. Igår hade han varken sovit eller ätit så det kanske var därför, men jag tror att det kan bli så att Lucas kommer få lära sig att vänta den hårda vägen.
Hemma fungerar det bättre att vänta medan jag ammar. Vi läser jättemycket böcker just nu. Vi började läsa mycket böcker i slutet av graviditeten när jag inte orkade leka så mycket på grund av diverse krämpor och det blev en väldigt mysig vana. Så nu läser vi flera böcker om dagen, både till frukost, kvällsmat, amningar och såklart en gonattsaga! Så när jag ammar hemma behöver Lucas inte sitta och vänta, utan då myser vi tillsammans 🙂
Lucas är fortfarande lika snäll mot sin lillasyster och lika gosig som han var första dagen när vi kom hem med henne. Idag tog jag bilden här nedanför. Visst är han söt med henne och stoltheten hade verkligen igenom.
Ser ni att kläderna är syskonmatchade? Det är @ladyjenbarnklader som har gjort både Lucas tröja och Isadoras söta set ❤️ Missa inte att jag just nu har en tävling med @ladyjenbarnklader på min instagram 🙂
4 Comments
zarah
Ja det där kan vara en svår balans att hitta ? båda mina stora killar har svårt för att vänta, speciellt tvååringen. Det är tufft många gånger och man önskar man kunde klona sig själv. Men på nått sätt så går det ändå. Det blir lättare och man hittar ständigt nya lösningar. Det dåliga samvetet att inte räcka till ligger dock ofta och gnager. Men jag brukar göra så att bebisen också får vänta lite, så att det inte bara blir se stora som får höra ”vänta” hela tiden. Bebis blir inte skadad av att ligga i vaggan en minut extra, eller två, om jag är upptagen med någon av de andra just då.
C
Du kanske kan packa ner en bok i skötväskan och testa att locka med det vid behov även när ni är ute? 🙂
För oss funkade det väldigt dåligt med ståbräda men tror stora var för liten. Det var bara av och på hela tiden och eftersom vi bor i stan kunde hon inte springa fritt så när jag var själv fick lillebror nästan alltid vara i babybjörnen. Minns dagar på väg hem från föris när jag burit en trött tvååring och bebisen i selen.
Emma - På Smällen!
Smart! Det ska jag prova 🙂
Sandra
De lär sig efter ett tag men innan dess är man rätt svettig. Det är ff nytt och när det gått några månader så glömmer L att han någonsin varit ensam. Jag brukade även låta bebis vänta och då säga högt ”nu får du vänta lite. Jag måste hjälpa storasyster med trjan först” osv. Poängen är att det äldre syskonet hör att det inte bara är hen som måste vänta. Det blir rättvist eller vad man ska säga. 🙂