Vänja bort en dålig vana med presenter?
Är det ok att vänja bort en dålig vana med presenter? Nja, egentligen så går det lite emot mina principer, men samtidigt så tänker jag att det beror på vad det handlar om. Och tror jag verkligen att det kommer fungera? Minns ni hur vi gjorde med potträningen när Lucas skulle våga bajsa på pottan? Då fick han en present varje gång han hade vågat bajsa på pottan. Detta gjorde vi i cirka 1,5 vecka och det var för att vi skulle slippa backa i potträningen genom att sätta på blöja när han skulle bajsa och vi ville inte att han skulle bli förstoppad (han höll ju sig för att slippa bajsa). Bajspresent-systemet fungerade väldigt bra och Lucas började ju faktiskt bajsa på pottan och efter 1,5 vecka så behövdes inte dom längre. Nu har jag två grejer till som jag funderar på om vi kanske skulle köra samma system nu på semestern, fast en i taget och inte båda på samma gång.
Den första är att jag skulle vilja att Lucas började äta själv. Han äter själv på förskolan och när det är köttbullar eller korv, men han äter aldrig gröten själv. Vi försöker då och då, men det slutar alltid med att en liten klick gröt hamnar på hans byxor eller på bordet och då måste vi torka. Vi torkar och torkar och han blir argare för varje gång han spiller och tillslut blir han så arg att han ger upp och då går det inte att få i honom nån mer gröt. Detta är så tröttsamt och det förstör resten dagen så vi ger upp och det har Lucas lärt sig. Men är det värt att ta striden om något som är så problematiskt för Lucas? Jag menar maten har ju varit en central del av hans liv som alltid varit laddad med ångest, är det verkligen så klokt att strida för att han ska äta själv eller borde vi göra på nåt annat sätt för att motivera honom istället?
Det är alltså här som presenterna kommer in. Jag funderar på om vi skulle kunna göra på samma sätt med bajspresenterna fast med gröten för att motivera honom att äta själv och köra på det i 1-2 veckor så att han får rutin. Är det dumt eller smart? Den andra grejen är att sova själv i sitt rum, men det är vi inte riktigt redo med ännu. Just nu är läggningarna rätt jobbiga även om dom går väldigt snabbt. Vad tror ni, hur hade ni gjort?
PS. Lucas har inte slagit sig i pannan, men han fick en spade i huvudet på dagis och då satte dom ett plåster i pannan så slutade det att göra ont i huvudet 🙂
24 Comments
Fia
Våran 4-åring har alltid varit svårt att lägga och har alltid vaknat runt 23 eller 02 för att komma in till oss. Det har verkligen inte gått att söva om honom i hans egen säng. För bara 1 månad tillbaka så fick han syn på några bilar på lekmer.se när jag satt å kollade på present till en annan. Jag sa att det är för stora barn som kan sover hela natten i sin egen säng. Sen den dagen har han sovit HELA nätterna. Och bilarna kom sedan på posten och han har fortsatt sova HELA nätter!
Carina
Med maten tycker jag att ni ska låta honom kladda. Jag har alltid haft som princip att vi torkar när vi ätit färdigt. Låt honom kladda och experimentera. Det är det man brukar göra med barnen när dom är 10 månader. Det är så man lär sig äta. Att äta ska vara roligt inte ångestladdat. Man får tvätta eller bada dom efteråt. Men man vinner så mycket på att vara tillåtande med maten. Det är samma om han vill ta upp maten själv på sin tallrik. Låt honom göra det. Han kommer lära sig snabbt. Jag jobbar själv på förskola så jag är kanske lite arbetsskadad men jag har alltid låtit mina barn äta själv och hälla upp dricka m.m. Själv. Dom kan mer än vi tror. Och just att tro att våra barn kan är jätte viktigt. Då behövs inga presenter.
Joanna
Låter sunt ?
-Jenny-
Jag troooor att problemet är att han inte vill bli kladdig. Om jag har fattat rätt vill han inte gegga och kleta utan vill ha det ”rent” och det är därför de måste torka. Men det svarar säkert Emma på annars…
Emma - På Smällen!
Ja precis 🙂 För mig får han gäääärna kladda, men han får panik om det är kladdigt och det är så uttröttande för det går verkligen inte att resonera med honom. Och ber vi honom torka själv så skriker han ”jag kan inte” och ”hjälpa mig” eller ”hjälpa den” om den saken som är kladdig 🙂
Emma - På Smällen!
Hej Carina! Jag var otydlig i mitt inlägg, problemet är att han inte vill kladda. Han gillar inte när det blir kladdigt eller blött. Inte ens haklappen får bli kladdig, då får han panik. Samma sak med målarfärg, det är just därför som det är så jobbigt för honom att äta saker med sked som tex gröt och soppa. Vet inte riktigt hur vi ska göra, men just detta tyckte han var jobbigt ganska så tidigt.
Carina
Okej även om han inte gillar kladda. Så får ni helt enkelt börja om från början. Man kan lära barn att våga bli kladdiga. Men man får börja successivt. Tex om man målar med målarfärg på papper så kan man låta honom köra sina plastbilar i färgen så det blir mönster på pappret. För i Lukas fall så tror jag det skulle vara sunt att våga vara kladdig. Det andra blir så himla jobbigt för honom. Den vanan börjar nämligen redan när barnet är 6 månader och får smakportioner. Vissa föräldrar torkar sina barn hela tiden. Hur ska dom då lära sig slicka sig runt munnen? Och en sak till. Visa honom att ni tror på honom att han KAN äta själv. Berätta det för honom gång på gång och vägra mata honom. Lukas kan äta själv. Nu ska mamma äta sin gröt och Lukas sin. Och visa gärna tydligt när du gör det.
Emma - På Smällen!
Tro mig, jag förstår precis vad du menar. När vi började med smakportioner så påpekade jag om just det där med att bli kladdig för en släkting som tyckte att jag skulle torka bort när det blev kladdigt. Lucas åt själv och kladdade för fullt. Men nån gång i samband med att intresset för mat försvann, när han var cirka 9 månader så slutade han äta själv (för innan dess åt han tex smörgås själv) och då kom det där med att kladdigt var obehagligt. När han började förskolan så var detta såpass jobbigt för honom att han inte ville måla med målarfärg så det tog ett helt år innan han tyckte att det var kul. Jag har fått höra att man inte ska tvinga barn till att bli kladdiga när dom inte vill för det skapar obehag för dom, men självklart uppmuntra dom när dom vågar kladda. Mamma var tydligen likadan när hon var liten och hon berättade om sin hemska upplevelse som barn när hon skulle måla med fingerfärg första gången för att lära sig att kladda – en sån upplevelse tänker inte jag tvinga på Lucas. Jag tror att du hade förstått om du hade sett hur jobbigt det är för honom när han blir kladdig. Det är liksom inget som man kan träna om han inte själv vill det, men det där med att köra plastbilar i färg så att det blir ett mönster, det var ett väldigt bra tips, det tror jag kan distrahera problematiken kring att bilen blir kladdig 🙂 Vägra mata honom har vi provat, han äter inte då och uppmuntra har vi gjort, men när det gäller detta är han envisare än envisast. Han äter fruktpuré och den är jag mer envis med att han ska äta själv eftersom han egentligen inte måste äta den, den får han bara för att det är gott. Samma sak med glass. Jag ställer fram den men antingen slänger han sig på golvet och gråter över att jag inte matar honom eller så låtar han bli att äta, ibland provar han att äta själv men så fort som han spiller så gråter han tills jag har torkat och äter inte mer efter det.
C
Vi tar av eventuella kläder vi är extra rädda om och så får det bli kladdigt. Vår mini har vägrar att bli matad från runt 10 mån så det blev att äta i bara blöja. Nu är han 2 år 5 mån och äter själv utan problem med sked eller gaffel, men visst blir det fortfarande lite kladdigt ibland men jag torkar bara om han ber om det för annars stör det honom i ätandet. Han har alltid velat kontrollera mängden själv och jag tror det är därför vi inte fått mata.
Låt honom använda händerna i början när det är vanlig mat i bitar om han inte vill med skeden, tycker de lär sig snabbare då.
Lycka till!
Emma - På Smällen!
Bra tips, men han hatar verkligen att bli kladdig. Han skulle aldrig äta med fingrarna, han äter inte ens glass för att det är för kladdigt 🙁
Linn
När våran dotter skulle sluta med napp åkte vi till leksaksaffären och hon fick leta upp något hon skulle vilja ha när hon slutat med nappen. När hon sovit 2 gånger på dagen och 2 nätter utan napp åkte vi tillbaka till affären och hon fick sin leksak.
Det funkar ju med presenter så varför inte använda sig av det? barnet blir glad å även föräldrarna när det funkat ?
Efter semestern skq vi göra lika dant men denna gången ska hon somna själv i sitt rum utan att vi sitter bredvid. Så nu blir det mycket förberedelser prat tills dess och besök i leksaksaffären, å hoppas att det funkar.
Lisa
Jag har bara en liten bebis en så länge, så jag är inte så insatt i äta-och-sova-själv-bekymren än (phu!:P), men jag bara tänkte lite på en sak ang. sova själv hela natten helt utifrån egna minnen från barndomen! Jag tror det är viktigt att se till att barnet inte får för sig och tror att ”mamma och pappa vill inte att jag kommer in och sover med dom, dom tycker jag är dum då”, för jag tror att det känns tryggt för barn att veta att dom alltid får komma in till föräldrarna om dom av ngn orsak känner sig otrygga på natten. Speciellt när det finns ett litet syskon som ”får” sova hos mamma och pappa, minns att jag kände mig så åsidosatt/svartsjuk att jag skulle sova själv då! Så att man som förälder liksom förklarar (om barnet är stor nog att förstå) att det är för barnets egen skull hen ska sova i sin egen säng hela natten, så att hen ”inte blir störd av mamma/pappa/lillasyster som låter på natten” eller något sånt 🙂 Jag tror också det är skönast för både barn och förälder att sova i egna sängar större delen av natten 🙂
Emma - På Smällen!
Tack för väldigt bra input! Jag tänkte faktiskt inte på detta, men det ska jag absolut ha med när jag förklarar för Lucas 🙂 vi tycker det är mysigt när han sover hos oss, men det hade varit skönt om han lärde sig att sova i egen säng nu 🙂
Jennifer
Nu var jag visserligen äldre, men när jag var 6 år tröttnade mina föräldrar på att jag kom in till deras säng varje natt av ren rutin. Så under höstlovet fick jag sätta ett klistermärke på en tavla för varje natt jag sov i egen säng och om jag klarade hela veckan skulle jag få välja något på leksaksaffären. Fungerade bra för mig som var tävlingsinriktad och jag slutade gå in där på nätterna även efteråt, upptäckte väl att det var skönt att få lite space när jag sov 😉
Emma - På Smällen!
Smart 🙂
Johanna
Yttre motivation kan i det långa loppet vara bra, men det bästa är alltid inre motivation… Googla på begreppen om du inte förstår haha min amningshjärna gör att jag inte orkar förklara…men det är bland annat därför jag är jättemycket emot att elever belönas med pengar eller presenter vid bra betyg osv…yttre motivation kan ibland döda den inre. Och man kan glömma bort att vissa saker faktiskt måste göras. Dessutom tycker jag personligen det är värdefullt att uppskatta något man får, gör man det om man får presenter ofta..? Meeeen.. Min dotter är 3 månader. det är lätt att prata innan man själv hamnat i vissa situationer. Gör det du känner är bäst så blir det bäst! Kram
Emma - På Smällen!
Hmm… Ja, jag håller med. Men hur sjutton ska vi göra då? Vi har liksom hållt ut nu tills han är 3 år och det börjar kännas löjligt nu haha! När ska han hitta sin inre motivation och hur kan jag hjälpa honom med det? Kan man inte kicka igång den inre på nåt sätt 🙂 Det känns som jag förstår vad du menar men jag vet ändå inte hur jag ska göra… 😛
Nikiåå
Rent spontant så tänkte jag på skeden. Han kanske själv inte äter med just den skeden på bilden, men ni kanske skulle köpa en sked som är till för barn som ska lära sig äta själva. Och då kan ni slå in den i ett paket och sen kanske förklara att den skeden ska man inte mata med utan den ska Lucas själv äta med och då gör det inget om man spiller, ALLA barn spiller, även hans kompisar och det gör inget osv.. 🙂
Emma - På Smällen!
Vi har några skedar som är lätt för honom att äta med men han håller på och krånglar och försöker titta under skeden så att det inte ska droppa så då åker allt av och då blir han arg. Det är en klok tanke och det kan kanske funka om han får välja skeden själv så att han är med på dealen från början. 🙂
Emma - På Smällen!
Tack för tipset!
Sofie
Hej!
I början kan ni kanske sätta bara lite gröt/mat på tallriken som han får äta upp själv, sedan fyller ni på mer och hjälper honom? och efterhand kanske han kan äta mer och mer själv, ”fasa ut” matningen så att säga? Om han bara har lite på tallriken kanske det känns mindre kladdigt och han kan prova själv och med mycket beröm om hur stor och duktig han är. Och sen veta att han får stöttning av mamma och pappa ändå. Kanske det känns mindre övermäktigt och att upplevelsen känns mindre kladdig på nåt sätt. Hoppas det ordnar sig, ni gör alldeles säkert ett jättebra jobb med att hjälpa honom med hans matupplevelser och förr eller senare kommer det att lossna! 🙂
Kram
Gittan
Ny passar ju inte denna frågan under detta inlägget, men har för mig att du i något inlägg skrev en kort notis om någon kräm eller liknade för torra slemhinnor på grund av amningen? Eller är jag helt ute och cyklar nu?
Emma - På Smällen!
Hej! Det var nog en kommentar som jag svarade på 🙂 Det finns nån kräm med östrogen som man kan använda som får slemhinnorna i balans igen. Den finns att köpa receptfri på apoteket, men jag tror det finns nån receptbelagd variant också 🙂
Gittan
Tack ☺️