Sover hela natten
Jag har inte skrivit så mycket om Isadoras sömn det sista. Det beror på att det går ganska så bra just nu 🙂 Det blir ju lätt så att man bara sitter och klagar när man har problem med nåt och sen glömmer man bort att säga när något går bra. Men det har gått bra dom sista veckorna. Jag tror Isadora har sovit hela natten alla nätter utom en natt per vecka i flera veckor nu. Det har varit sååå skönt! Men det är fortfarande inget jag litar på. Jag vågar t.ex. inte tappa upp ett bad när jag är ensam med barnen för tänk om Isadora vaknar när jag ligger där och relaxar. Så jobbigt att springa upp när man är blöt och så…
Inatt var det en sån natt som Isadora vaknade och den här natten var värre än på länge. För det mesta brukar hon somna om när man sätter på musiken på nattlampan, men inatt så tog batterierna slut så den spelade tyst och i slowmotion, men jag försökte ändå få henne att somna om trots att nattlampan var lite trött. När det hade gått 1,5 timme och hon legat där och pillat och sparkat med ena foten så gav jag upp och letade rätt på skruvmejseln och nya batterier och bytte i nattlampan och en halvtimme senare kunde jag smyga ut ur hennes sovrum trots att hon fortfarande var vaken. Så inatt han jag sova 4 timmar och sen ytterligare 40 min när Jair matade barnen och gjorde Lucas klar för dagis…
Jag är egentligen inte så pigg på att barnen ska somna helt själva. Tidigare satt jag alltid med en hand på Isadoras rygg, men nu har jag fasat ut det så jag sitter oftast bara på en stol intill sängen. Oftast sitter jag där tills hon somnar, men ibland när jag ser att hon ligger och rör sig på ett sätt som hon gör precis innan hon somnar, då smyger jag ibland ut. Inatt så kom hon till ro efter att jag hade bytt batterierna i nattlampan och då smög jag försiktigt ut när hon rörde sig på det där viset.
Nu kanske ni blir nyfikna på vilket sätt hon rör sig, åtminstone kommer jag bli det om jag nån gång i framtiden läser det här så jag ska försöka förklara 🙂 När hon ska somna så brukar hon alltid gosa in ansiktet i något och sen rör under kroppen fram och tillbaka och snurrar och har sig fast ganska så långsamt. Huvudet ligger fortfarande nergosat och om man kan se ögonen så är dom stängda. Ibland låter hon lite också. Om man är tyst under den här processen så somnar hon ofta, men om man håller på och stör genom att klappa m.m. så har det motsatt effekt.
Hur ser ni på era barn att dom håller på att somna när ni försöker lägga dom?
Foto: Liselotte
7 Comments
Karolina
Min dotter gör något liknande när hon är påväg att somna. River/ klappar sig på huvudet och vickar huvudet sida till sida och oftast gnäller hon ett klagoljud som verkar få henne att komma till ro.
Mikaela
Dottern lägger sig vid samma tid varje kväll. Vid 17.30 börjar hon gnugga ögon o typ dra sig i örsnibben. Då brukar jag lägga ner henne i spjälsängen o gå ut med en gång så somnar hon imon fem minuter. Sover oftast till 6.30-7.00 numera. Förr kunde hon sova till 8.30 lätt men sover däremot lite mer på dagen istället.
Skönt att du får sova om nätterna ?. Sömn som man innan småbarnslivet tog för givet.
Anke
Hur lärde du Isadora att somna själv i sängen utan att vara i din famn? Vår dotter måste alltid vara uppe i famnen och så får man vagga lite lite grann tills hon håller på att somna innan man kan lägga ner henne. Om man lägger ner henne direkt så sätter hon sig upp och börjar leka typ. Var du bara envis att lägga ner Isadora då hela tiden tills hon gav upp till slut typ? Eller hade du nån annan metod? Vår dotter är ganska exakt 2 månader äldre än Isadora så det börjar bli tungt ?
Emma - På Smällen!
Isadora har aldrig somnat helt i famnen, jag har alltid lagt ner henne precis innan hon somnar och när jag slutade amma så slutade jag också att ha henne i famnen när hon ska sova. Jag upplever det som att hon blir piggare då. Lucas var mer som er dotter så jag förstår verkligen ert dilemma. Men ja, Isadora hade en period på kanske en månad som hon ställde sig upp hela tiden och skrattade och ville leka. Jag la då ner henne om och om igen och höll min hand på hennes rygg så att hon inte kunde komma upp. Ibland gav hon sig efter en stund (det är jobbigt att försöka ställa sig upp när någon håller fast en), men om hon höll på och krånglade länge så blev jag irriterad och då började jag med att gå ut för att samla nya krafter. Isadora blev väldigt ledsen då, men när jag kom tillbaka in efter 30-60 sekunder så var hon mer villig att lägga sig ner. Hon blev också ganska snabbt trött av att bli ledsen så det gjorde det också enklare (jag vet att det låter hemskt men jag var bara utanför rummet i 30-60 sekunder). Jag var väldigt envis och höll ofta på i 1,5-2 timmar men tillslut somnade hon och nu somnar hon alltid utan att ställa sig upp och jag håller henne aldrig i famnen som jag gjorde när jag fortfarande ammade. Hoppas att ni hittar ett sätt som funkar för er, jag vet att det är jobbigt när dom blir tyngre. :/
Anke
Tack för ditt svar!
Jag har också testat att lägga ner henne och hålla handen på henne så hon inte kommer upp men hon ålar och stretar tills hon kommer upp ändå :/ Sen har jag också gått ut från rummet och då gråter ju hon också och när man går in igen efter nån kort stund så står hon ju i sin säng helt förtvivlad och vill komma upp och då har jag inte haft hjärtat att inte ta upp henne. Men nu när jag tänker tillbaka så har hon ändå alltid löst det själv när hon varit redo för nästa steg och jag oroat mig hur det ska gå. Tex när vi skulle sluta amma för att jag skulle börja jobba och tänkte innan att hon måste sluta tills dess men det gick sådär och sen släppte jag det kravet att sluta vid en viss tidpunkt (plus att jag ändå inte började jobba som tänkt) och så slutade hon ju helt frivilligt några dagar innan jag skulle börjat jobba. Så jag får hoppas att det löser sig också, det har ju hänt rätt många ggr att hon inte vill vara i famnen utan trycka bort sig själv typ och somnar i sängen helt och hållet så jag får lita på att hon så småningom gör det alltid…
Emma - På Smällen!
Jag förstår dig helt och hållet. Jag har inte heller hjärta till det. För Isadora räckte det att böja sig fram och ha sin kind mot hennes en stund under tiden jag lägger ner henne i sängen. Om hon hade fortsatt gråta förtvivlat så hade jag också tröstat genom att lyfta upp, men hon blev helt lugn av detta. Jag tror också att det kommer lösa sig för dig, på ett eller annat sätt så oroa dig inte så mycket. Men mitt tips är ändå att om du lyckas få henne att somna i sin säng, då vet du att hon kan det, backa inte tillbaka då. Mina största misstag är oftast att jag inte orkar en gång och tänker, skitsamma nu tar jag med Isadora in till mig och då sover hon inte alls istället. Men även om hon skulle sova så är det mycket svårare nästa gång som jag försöker få henne att somna om jag ger vika ofta. Men jag tycker inte heller att du ska låta henne vara förtvivlad i sin säng och vägra lyfta upp henne. En sak till som jag läste nånstans när Lucas var bebis. Det var att barnen ska alltid somna på samma plats som dom sedan kommer vakna. Det är större chans att dom kan somna om själva då för då är dom trygga på den platsen. Om bebis alltid somnar i famnen, då vill den ju vara i famnen när den vaknar också. Det blir ju konstigt att vakna upp på en ny plats. En annan sak som jag också kom på. Nu kanske hon börjar bli lite för stor, men SleepCarrier, den är ju till för just det här, plus att det inte blir lika tungt för föräldern. Det kanske kan vara värt att kika på en sån, särskilt om ni vill ha fler barn då kommer den ju till användning nästa gång också 🙂
Anke
Ja det minns jag att du skrev det med kinden så jag testade men jag nådde ju inte ner till henne då ? Men du är ju längre än mig också så det kanske är de cm som saknas för mig ? Sen är ju kvällsläggningen för det mesta smidigt och där brukar hon slumrar till i min famn men somnar inte helt utan först i sin säng. Det är mest när hon vaknar på natten efter hon har ätit att hon somnar i famnen och då kan hon vakna när man lägger ner henne igen och då får man stå där och vaggar och håller på :/ precis, det har jag också läst att barnet ska vakna där det somnat och att det är lättare att somna om själv i sängen om hon även somnat där innan när man varit med vid läggningen. Det gör hon mer och mer, alltså somna om själv utan att man behöver ta upp henne så jag får väl bara ha tålamod (min starka sida ?). Tack för tipsen!