Näthat och mobbing
Jag har skrivit det förr, men skriver det igen. Youtube är f*n ingen bra plats för unga personer och barn. Jag har precis gett mig in i den världen och jag gillar inte vad jag ser. Unga människor, barn, som gömmer sig bakom skärmar för att skriva elaka saker till allt och alla. Jag har precis fått min första hater som har kallat mig lite allt möjligt, bl.a. cancer och bitch. Kanske inte i det grövsta laget, men när ungen (ja, jag är säker på att det är ett barn) skrev att h*n skulle sprida hat på min kanal så tänkte jag bara ”NEJ, det ska du inte göra”. Jag kommer nämligen inte släppa fram något hat eller elaka kommentarer på mina kanaler. Jag är inte ett endaste dugg intresserad av att höra vad människan eller människans vänner har att säga, jag blockerar på en gång.
Jag har ställt mig frågan varför jag ens är intresserad av att finnas på youtube när det är så illa som det faktiskt är. Det jag kom fram till är att det krävs ”goda” för att besegra det ”onda”. Men ni som har barn i den åldern, håll lite koll på vad dom gör och framför allt så att dom inte blir mobbade på sina egna youtubekanaler för det har jag sett mycket av 🙁
Om ni har youtube-konto så får ni hemskt gärna gå in och lämna en tumme upp min senaste video för min lilla hater och h*ns kompisar har lämnat ganska många tummar ner.. Tröttsamt! Men samtidigt, ju fler tummar, ju bättre rankar videon – oavsett om det är upp eller ner…
2 Comments
★ Orsakullan som blev mamma vid 20, numera även lärare och doula ★
Var på en föreläsning igår om just sånt här. Jätteintressant och koppling till föräldraskap och lärande. Det är inte speciellt konstigt att unga utsätts och utsätter på nätet. Dels har barn och unga idag i Sverige alldeles för få vuxna förebilder runt sig. Barn slussas ut i förskolan alldeles förtidigt och får således mindre tid med sina föräldrar vilket klipper de viktigaste banden ett barn ska ha, bandet till sina föräldrar.
Enligt den här föreläsaren Jonas Himmelstrand som hänvisade mycket till DR Gordon Neufeld så påverkas barn av att inte ha nära relationer till sina föräldrar. Jag jobbar i skolan och se ju sånt här själv, barn idag träffar pedagoger mer än sina föräldrar. Pedagogerna har inte tid att vara en till en med alla barn det är helt omöjligt redan från förskolan, klart att den ilskan kommer ut någonstans sen och det blir där barnen är ledarna på nätet.
Föräldrar måste ta mer tid med sina barn och investera i sina barn, det hjälper inte att ”prata” för man måste skapa en god relation först och den måste man lik alla andra relationer bygga på redan från början och är barnet äldre ja då lär man SKAPA den ännu mera genom kommunikation och göra saker tillsammans. Skulle påstå att jobba mindre, och göra saker tillsammans är det ända rätta. Han har skrivit en bok också, som jag ska läsa vid tillfälle.
Jag kände mig stolt när jag gick därifrån själv, jag har skapat relation med min son redan från start. Valde att vara hemma länge genom att studera, sedan endast förskola när han ville och efter det så fick han gå 4 dagar i veckan i förskoleklass med lediga fredagar. När han började skolan så arbetade jag deltid så han skulle slippa långa dagar. Han har nästan alltid haft mig hemma, idag har vi en relation när han berättar allt för mig det är inte direkt vanligt i Sverige med en tonåring. Kollar man dock med andra kulturer än västvärlden då är det mer regel än undantag att föräldern står närmare sina barn än kompisarna. Det här måste vi vända på för att kunna stoppa näthatet.
Emma - På Smällen!
Wow! Vad spännande! Jag hade ingen aning om att det kunde hänga ihop men jag kan förstå det nu när du förklarar. Jag minns när nätet kom och det var en del näthat redan på ”min tid” när jag var tonåring, men jag hade hundra procent förtroende för min mamma så vi satt tillsammans på nätet på kvällarna. Min mamma var hemma med mig mina första 5 år, kanske var det då vi byggde relationen?