Introducera en ny partner för barnen

Detta har jag funderat massor på. Jag är rädd för att göra fel. Jag har bollat för- och nackdelar mot varandra i all oändlighet känns det som och resonerat med både familj och vänner innan jag bestämde mig. Jag tycker, precis som någon av er skrev för nån vecka sen, att man kan dejta hur man vill så länge man lämnar barnen utanför. Barnen ska inte behöva vara med i dejtingprocessen som kan bli rena rama jojo-karusellen om man har otur. Detta förutsätter dock att man har barnen varannan vecka eller åtminstone varannan helg. Den möjligheten har inte jag, men jag vill inte heller klaga för jag ÄLSKAR att vara med mina barn och dom betyder allt för mig. När man blir tillsammans med mig så blir man även tillsammans med barnen för dom ingår i mitt paket till 100%. Det blir därför extremt viktigt att min partner inte bara är okej med det, han ska helst älska livet med mig och barnen. Och vet ni vad?! Det är PRECIS en sån kille jag har träffat!

Jag har verkligen träffat en helt fantastisk kille med bra värderingar som prioriterar både mig och barnen. Han har inga barn men han måste varit pappa i ett tidigare liv för så bra som han är med barn var inte ens jag innan jag fick barn. Han sätter barnens känslor i första rummet och resonerar klokt kring olika situationer. Jag känner mig så trygg i hans sällskap och det märks tydligt att det inte bara är jag som känner så. Barnen har fått en jättefin kontakt med honom och jag är förälskad. ♥ Allt känns så rätt och jag skulle inte kalla det att vi dejtar längre. Vi har redan passerat det. ♥

Det hela har gått ganska snabbt, men jag tror att man känner när det är rätt och därför har barnen fått träffa V redan. I början sågs vi bara som vänner på neutral plats, så att barnen och V skulle få en chans att lära känna varandra. Nu har vi varit en del hemma hos oss och det har gjort att både jag och V känner oss väldigt säkra på varann. Jag svävar verkligen på rosa moln och kan inte föreställa mig något mer fantastiskt än det vi har ♥