Hemma och läker
Igår var jag på avslutande utvecklingssamtal för Lucas på förskolan och hämtade hans grejer för en sista gång. Det känns så konstigt att han aldrig mer kommer tillbaka till förskolan, men samtidigt är jag superstolt över att han ska börja skolan till hösten.
På förskolan frågade alla hur det var med Isadora. Vi har bestämt att hon ska vara hemma denna veckan eftersom såret i pannan var så brutalt djupt. Jag är livrädd för att hon ska ramla och slå i huvudet igen eller att smuts ska komma in så att hon får en infektion. På förskolan säger dom att hon är en liten tuffing, hon har slagit sig många gånger på gården och har skrapsår på båda knäna och armbågarna, men så fort hon har fått plåster så leker hon som vanligt igen. Hon är precis samma nu, trots det enorma jacket i pannan så leker hon som vanligt, det är precis som inget har hänt! Barnen på hennes förskola frågade en miljon frågor om Isadora och jag förklarade att hon hoppade i soffan och slog i huvudet i soffbordet och att det var jättehemskt. Jag försökte inte skrämma dom, men jag hoppas att dom blev lite avskräckta från att göra samma misstag som Isadora.
Jag känner mig fortfarande alldeles skakis när jag tänker på hennes jack i huvudet. Det såg ut som en splatterfilm. Så overkligt! Jag hoppas innerligt att det inte blir något stort ärr…
Just nu leker barnen på altanen med vattenleksaken jag köpte och jag sitter på soffan och skriver. Om en stund ska vi gå till Lucas skola och lämna in hans läkarintyg om hans specialkost, så kallad ”önskemat” 🙂
Vattenleksaken hittar ni HÄR!
4 Comments
Sandra
Barn läker bra och ärren har många år på sig att blekna. Vår dotter fick ett jack i pannan förra sommaren och vi fick rekomendationen att hålla det borta från solen. Vet inte om det hjälper men vi var noga med solskydd och tejp hela förra sommaren och det har redan bleknat jättebra. ?
Emma - På Smällen!
Åh vad bra! Jag hoppas att det blir samma för Isadora. Jag är fortfarande väldigt nojig men vi får se i slutet av veckan när vi ska ta bort plåstret… Tack fina du!
Nina
Hur går det med Lucas mat nu för tiden? Här går det fram och tillbaka, för ett tag sedan smakade och åt 4 åringen ganska mycket men nu sista tiden är det nej nej nej. Han har vägrat äta potatismos tills för några månader sedan då han ”vågade” smaka och tyckte om det. Han har fått potatis istället för mos på förskolan och var så glad när han kom dagen efter han ätit mos, sprang in till sin fröken (hon äter inte heller mos, så de 2 har ätit potatis) Lotta Lotta jag äter potatismos nu.
Skönt för Lucas och er att han får sin önskekost.
Kram
Emma - På Smällen!
Ja, men det är precis samma här. Lucas smakar på nya saker ibland men är oftast ganska rädd. Idag smakade han på spenatsoppan jag hade gjort och älskade den trots att han tyckte den såg läskig ut så den är ett hett tips. Den var väldigt krämig så smakade barnvänligt. Det är svårt att säga vad som funkar för det känns som barn med selektiv ätovilja inte alltid är lika heller. För oss är iaf önskematen avgörande även förskolan har påpekat detta så jag är glad att dom kommer fixa det till honom i skolan också. Kämpa på, jag vet hur tungt det kan vara… Kram!