Hantera shit sandwiches som man får genom att vara offentlig
När jag startade min blogg så var den som en dagbok, jag skrev bara för min egen skull. Jag hade ingen aning om att den en dag skulle bli så här stor eller att den skulle bli mitt jobb. Jag är så glad och tacksam för alla ni som läser! Att driva en stor blogg kräver en hel del, man får mer inflytande och med mer inflytande så får man också större ansvar och det blir viktigt att föregå med gott exempel, men det är det värt!! När Lucas var 9 månader gammal så valde jag att blotta mig för hela världen och berätta om min förlossningsskada. Det var det läskigaste men också en av dom viktigaste sakerna som jag har gjort, det förstår jag nu i efterhand. Den uppgivenheten, rädslan och ensamheten jag kände när jag drabbades var en av dom värsta känslorna jag har känt och jag är så glad att jag kan hjälpa andra kvinnor att slippa känna som jag. Ibland är jag inte på den bästa platsen, jag har haft mina personliga kamper, men jag tar mig ändå alltid tid att svara kvinnor i nöd. Det är jobbigt för mig också, jag får återuppleva känslor som jag inte vill minnas, men ensamheten som kvinnan i andra änden upplever är mördande jobbig och jag kommer alltid göra vad jag kan för att lindra den känslan för jag vet hur det känns.
Jag har alltid varit ganska privat med mitt efternamn, men på senare tid så har fler och fler kontaktat mig privat så jag antar att jag har kommit till en punkt där jag inte kan var offentlig och privat på samma gång längre. Jag tycker inte att jag har nån skyldighet att svara på alla kommentarer, mail, brev, facebookmeddelanden och konstiga sms jag får, men jag gör det ändå. Och det är klart att jag tycker att det finns gränser för vilka former man kontaktar mig. Det känns creepy när någon letat upp min adress eller privata mobilnummer när jag inte har nån aning vem den andra personen är, men jag tänker att om någon går så långt för att be om min hjälp, då är den personen desperat i sin hjälplöshet och därför svarar jag den personen ödmjukt. Att välja den ödmjuka vägen är mitt sätt att hantera shit sandwiches som man får genom att vara offentlig. Jag sätter gränser, men på ett respektfullt sätt och låter hellre bli att svara än att råka sänka personen som befinner sig i kris ytterligare genom ett otrevligt svar. Vi kvinnor behöver varandra.
För någon vecka sedan såg jag att Elaine Eksvärd la upp en print screen på sin instagram på ett svar hon hade gett till en person som hade förlorat sin mamma. Elaine förklarade i efterhand att hon inte mådde så bra och då händer det såklart att man svarar full med känslor och personen som hade skrivit till henne hade gjort ett övertramp genom att skicka sms till hennes privata telefon. Jag svarade på Elaines instabild:
Efter detta har både Elaine och Cissi Wallin bloggat om min kommentar. Elaine förstod min mening med min kommentar, men Cissi Wallin hade ett och annat att säga. Jag skriver inget mer om det för det får stå för henne. Jag vill inte tolka hennes text på det sättet som hon har misstolkat min. Jag tror att dom flesta förstår vad jag menar men huvudsaken var ju ändå att Elaine förstod. Elaine är en fin människa som kämpar för mycket, en riktig powerwomen och förebild, det är omöjligt att vara på topp jämt. En av mina före detta kollegor brukar säga till mig ”även solen har fläckar” när jag inte gjort något fel och det tycker jag är så himla fint. Att inte bara se en människa för en kommentar eller en handling utan se en människa för allt hon gör. Det är så jag ser Elaine.
29 Comments
A
Ja, hon hade också skrivit det i sin blogg om ditt inlägg. Tycker ditt svar var konsekvent och bra.
Emma - På Smällen!
Tack!
Anna
Jag tycker hela den här grejen spårade ur till ett drev mot dig. Av Elaine, Cissi Wallin och kommentarerna i deras bloggar. Tror många håller med dig i din feedback, men iaf jag orkar inte ge mig in i diskussionen då jag upplever Elaine och många av de som håller med henne i den här frågan som ganska aggressiva och hetsiga.
Det positiva – hittade hit till din blogg:)
Emma - På Smällen!
Tack Anna! Jag valde faktiskt att bara skumma genom kommentarerna för jag känner samma sak. Jag höll på att sätta kaffet i halsen imorse när jag såg Cissis inlägg, det är så snedvridet och misstolkat. Jag har märkt att många håller med mig, men inte vill ge sig in i diskussionen och det förstår jag, det är ju alltid bloggaren som har makten på sin blogg. Tack för din kommentar och jag blir jätteglad att höra att du hittade hit ❤
Karin
Håller så med ovanstående.
Blir så leds när dom hänger ut folk såhär och dreven kommer igång med diverse påhopp. Varför hänga ut folk? Bättre då att föra diskussion i kommenten med den det berör och stanna där.
Sättet Cissi gjorde det på var riktigt illa. Så illa att även godkänna kommentarer som blir till personangrepp mot dig.
Kram
Anna
Jag reagerade också på Cissis inlägg. Jag tycker att din kommentar var bra och jag gillar generellt inte detta skärmdumpande av kommentarer som många bloggare kör med. Det blir liksom automatiskt otrevligt utan att det är det på riktigt. Och din kommentar var absolut inte otrevlig eller krävande. Den var tvärtom ärlig och empatisk. Galet. Fint av dig att göra ett inlägg om det, enda gången skärmdumpande är okej 😉
Emma - På Smällen!
Eller hur! Jag tror inte folk förstår hur otrevligt det kan kännas om man inte själv råkat ut för det. Jag skärmdumpar och hänger aldrig ut läsarkommentarer och jag skriver inte heller om vänners åsikter om vi tycker olika för det kan också kännas otrevligt eftersom läsarna tenderar att tycka likadant som bloggaren. Jag tänker att ju större blogg man har ju mer måste man tänka på sånt för att inte riskera att starta ett drev mot någon. Okej, en sak är väl om man har ett nättroll som sitter och skriver att man är ful, dum i huvudet, borde dö etc, då kanske man tänker annorlunda, men några sådana nättroll har inte jag, tack och lov ❤ Tack, jag tänkte en hel del på det innan jag skärmdumpade men bestämde mig tillslut för att jag ville ha hela konversation samlad i ett inlägg för att den säger allt tycker jag.
Maja
Jag tycker att det var bra och modigt av dig att säga ifrån till Elaine – på ett vänligt sätt, som från en vän till en annan.
Jag förstår verkligen båda sidorna. Å ena sidan så förstår jag att man måste dra gränsen till vad man själv förmår, men samtidigt tycker jag att man inte behöver svara otrevligt. Då är det kanske klokare att inte svara alls då, precis som du skriver.
Fint att se hur du resonerar. Du är verkligen varmhjärtad ❤️
Maja Hurtigh
Alltså kruxet med att vara storbloggare är väl att man liksom ”utses” till att vara en förebild – av andra och för andra. Då får man ju på nåt sätt rollen som en slags kundservice till folket. Någon att vända sig till när man har det svårt. På LD:s blogg debatterade vi många år flitigt, när jag själv hade det svårt. Genom att ha öppna diskussioner via hennes blogg lärde jag mig så himla mycket om mig själv och samhället, och det kommer jag alltid vara tacksam för. Lite synd att bloggare idag liksom vill avsäga sig det ”sociala ansvaret” det automatiskt innebär att vara en offentlig person som många ser upp till, och det finns ju egentligen inga självklara svar. Svårt.
Det enda jag egentligen tycker är synd är att män inte verkar ha sådana offentliga personer, som dom kan relatera med och lära sig av. Män tar sällan på sig det sociala ansvaret, tänker jag. Förstår du hur jag menar? Så det tråkigaste kanske är att kvinnor förväntas göra något som vi aldrig hade förväntat oss av män. Men kanske är männen då dom största förlorarna i spelet…?
Marie Alvas mamma
Tycker ditt svar var jätte fint och bra. Kunder går till en affär där de blir bra bemötta. Läsare besöker bloggar där de blir bra bemötta. Så självklart ska man möta folk med respekt. Du är otroligt varm i hjärtat. Fortsätt så. Du är bäst Emma ❤️
Nils
Modigt sagt..vuxet menat..meningen är ju inte att göra varandra illa trots olika åsikter..
Bra gjort tjejen säger vi här hemma!
Mia
Jag läste det där. Jag förstod aldrig varför dom tog din kommentar som dom gjorde, jag tycker inte det var något elakt med den alls.
Jennifer
Jag förstod precis hur du menade. ❤
Nazima
Tycker du gjorde helt rätt! Bara för att man avsäga sig vissa saker så brhövrt verkligen inte låta otrevlig. Ju större blogg man har har man där igenom ett visst socialt ansvar och det är ju inte så svårt att säga ifrån på trevligt sätt.
Kram
Tigermamman81/BebisHalleby
Märker att fler är inne på samma spår som jag nu kommer att kommentera; det är lite på samma sätt som med Magnus Samuelsson & Bamse – är man stark måste man vara snäll, fast bearbetat till blogg – har du stor blogg, svara alltid snällt.
Kan inte för en tusen del föreställa mig alla konstiga saker som ni får höra eller att folk kontaktar er om orelevanta saker. Men som du skriver; det är inte så svårt att hänvisa vidare eller inte svara alls. Inte lätt, men så som C spårade ur – jag bara inte förstår det.
Malin
Sarah, vilken fruktansvärt osmaklig kommentar! Du borde skämmas.
Linda
Jag anser att man som privat person oavsett man är bloggare eller ej så har man en personlig integritet som alla borde respektera. Man letar inte upp någon privat och börjar messa och ringa. Det är ju lite ”Stalker” varning på det! Men det finns många som då kanske inte mår så bra och korsar den linjen, vilket givetvis inte är ok som du skriver! MEN som du också skriver man kan bemöta detta med ödmjukhet man vet faktiskt inte vilket ”skick” vederbörande person är i och vilken effekt den kommentaren/skrivelsen kan ge. Är någon otrevlig så behöver man inte behöva möta eller ens svara personen men en sådan här sak kanske man borde tänka sig en gång till innan man häver ur sig ett svar. Vi är inte heller mer än människor. Jag vet själv att när jag är stressad då kanske jag inte är lika ödmjuk i mina svar. Som du skriver; Även solen har sina fläckar. Vi har också bra/dåliga dagar trots att man är en offentlig profil. Bloggen speglar faktiskt inte allt! Att outa denna personen offentligt tyckte jag verkligen inte var rätt! Där gick hon själv över linjen, inte ok. Jag får ta mycket skit i bloggvärlden emellanåt, ja än det ena än det andra. Helt sjukt. Men inte hänger jag ut dessa personer offentligt.
A
Hej! Jag läser din blogg och inte Elaines.
Läste alltså om detta första gången på din blogg och gick vidare till hennes blogg och läste vidare. Detta är första gången jag kommenterar, men .. tycker att du gör en stor övertramp när du ”tillrättavisar” Elaine och berättar om hur man ”ska” vara. Tyckte att hon absolut vsr helt korrekt i sitt sms. Hon beklagade, två gånger minst, hans situation, förklarade att hon inte kunde hjälpa honom mm. Inga konstigheter.
Följande menar jag absolut inte på fel sätt, men tror ändå att Elaine har MKT MKT mer att göra än dig (alla uppdrag mm). Så att jämföra dig och henne och hur ödmjuk du ALLTID är känns inte heller rätt.. menar absolut inte något på fel sätt .. men tycker ändå att du gör övertramp.
Mvh
Caroline
Men va? Hur kan du ens tolka det på det sättet? Det handlar inte om att stå upp för folk som gjort fruktansvärda saker utan att försöka , så gott man kan, hjälpa personer som vänder sig till dig för hjälp. Och, om man inte vill/kan/orkar hjälpa så kan man faktiskt säga det på ett ödmjukt sätt. Håller med om att det var en osmaklig kommentar.
Pilla
Jag anser faktiskt artar E gjorde rätt. Jag tycker hennes svar var kort och konsekvent. Tycker inte att det var otrevligt svarat. Hon är en offentlig person och hon kan inte hjälpa alla. Att en person skickar till hennes privata mobil är att gå över gränsen och då måste man säga ifrån.
-Jenny-
Jag tycker inte att Elaines svar var fel utan vänligt men bestämt.
Min känsla är att har man något negativt att skriva så ska man inte skriva alls för då blir man påhoppad direkt av andra som läxar upp dig – ofta på ett väldigt nedvärderande sätt.
Emma - På Smällen!
Jag tycker det är bra att alla inte behöver tycka lika. Och ja, vissa klarar inte alls av att ta kritik. Jag läser inte andras nervärderande kommentarer och uppläxningar, förutom vad ni läsare skriver då såklart, men 4 inlägg om min kommentar börjar kännas ganska överdrivet.
Emelie
Tycker ditt svar var jättebra och du verkar ha en fin inställning till dina medmänniskor. All credd till dig! ❤
★ Orsakullan som blev mamma vid 20, numera även lärare & doula ★
Jag tycker ingen har rätt att kontakta någon så där :(. Tycker det känns obehagligt när människor väljer att leta upp någons mobilnummer eller hemadress. Där går liksom gränsen, att kontakta någon på deras e-post är ju en sak tycker jag (om man delat den) men att ringa någon, dyka upp och knacka på. Skicka brev och sånt där, tycker det är stalkervarning.
Sen kanske jag är extra känslig för sånt där då jag råkade ut för en obehaglig typ för några år sedan. Jag var nere på bobutiken här i stan för att skriva på kontrakt för en p-plats. Därinne är en hen som jag tydligen fått ögonkontakt med och lett. Jag ler åt människor, vilket kanske är korkat egentligen men liksom jag tycker om att sprida glädje runt mig.
Inget mer med den saken, förrän några månader senare när jag får ett PM på facebook från en hen som säger att jag lett åt henom på bobutiken. Jag undrade hur henom fått tag på mitt namn? Var på henom säger att ”jag stod ju bakom dig på Waynes igår”. Där hade jag betalade med mitt kort och sedan fått skriva under med min namnteckning. Henom hade då alltså på något vis fått tag på mitt namn…
Henom skrev massa obehagliga saker under perioder. Att hen visste vart jag bor, var upprörd för att jag gått med en kille med hatt (min lillebror). Det blev riktigt obehagligt, jag kände mig bevakad liksom. Numera är det lugnt, men efter det där är jag kanske extra känslig mot såna där som kontakter en. Jag har skyddat nummer numera….
Nina
Först vill jag börja med att säga att det inte är ok att dreva mot dig. Du och Elaine verkar ha haft en fin dialog där ni förstod varandra och då kan väl alla andra bara acceptera det och gå vidare. Att starta drev när du och Elaine hade förstått varandra är bara dumt och elakt. Jag har inte läst Cissis inlägg och har inte tänkt göra det heller, jag skulle nog bara bli arg.
Personligen hade jag nog kunnat svara som Elaine tror jag om jag hade varit i en svår situation och fått ett sms från en okänd person till mitt privata nummer. Nu är inte tålamod min starkaste sida men även en tålmodig person har gränser. Ibland kan jag känna – men hänsynen för den person som folk skriver till då? När tar folk hänsyn till om hen är i kris (vilket Elaine verkar ha varit)? När det var som värst med med mina barn, de sov dåligt, jag hann knappt äta eller sova, skulle amma stup i kvarten och det äldsta barnet var sjuk flera veckor i sträck – då hade inte jag lyckats skriva ett trevligt svar på en fråga om skatt eller något annat som jag inte är insatt i från en helt främmande människa. Låt mig vara i fred liksom! Prata med någon annan som faktiskt kan någonting i frågan!
Jag förstår helt ärligt inte hur folk kan komma på tanken att lägga energi på att leta fram en helt okänd persons mobilnummer och sms:a dit. Personligen skulle jag aldrig komma på tanken. Jag tycker absolut inte att offentliga personer har någon som helst ansvar att hjälpa alla som kontaktar dem – det är helt orimligt att tro det. Jag har nyligen förstått att många förväntar sig det, UnderbaraClara skrev ett inlägg om det i veckan som gick, men jag förstår inte folks logik. Ja det finns kända människor, de är helt vanliga människor som har blivit kända av en eller annan anledning men de är fortfarande vanliga människor. Det är ju inte så att offentliga personer är en speciell sorts människor som har oändligt tålamod, oändligt med tid och oändligt med kunskap.
Det är nog tur att det är du och inte jag som är offentlig person, du är mycket mer tålmodig och godhjärtad än jag. 😀 kram!
Fnulan
BRAAAAAAA vi MÅSTE våga stå upp och säga våra åsikter. Stolt över dig. Jag håller med dig helt och hållet. Jag har så mycket att säga om detta men tycker att du som vanligt uttryckt dig proffsigt och bra!
KRAM, ska skriva om det men hänvisar till dig istället-.
Emma - På Smällen!
Tack fina! Jag är glad att jag vågar säga vad jag tycker även om det innebär att bli misstolkad och anklagad på någon kändis blogg. Jag vet vad jag menade med min kommentar och dom flesta förstod mig och många tyckte likadant. Men man behöver inte tycka lika alltid men det bästa här i världen vore om alla försökte vara schyssta mot varandra. Kram!
Fnulan
För någon som är känd talare borde hon uttrycka sig bättre…
Emma - På Smällen!
Eller hur och fyra blogginlägg om min kommentar börjar kännas väldigt väldigt överdrivet.