Detta trodde jag ALDRIG skulle hända mig!
Vilka fantastiska två dagar jag har haft! Det har varit så roligt, ja, jag har skrattat så att tårarna har sprutat och magmusklerna värker. Jag har träffat helt fantastiska människor och det känns som jag har blivit hel igen. Alla mina tvivel på Emma, bara Emma, är som bortblåsta. Jag duger, inte bara som mamma, jag duger som den jag är, på alla plan. Jag behövde verkligen detta, mer än nånsin just nu!
Denna helgen har inneburit att jag har träffat och nätverkat med massor av nya människor. Jag har fått visa vem jag är och fått känna att jag är omtyckt. Jag vet att jag är omtyckt av många redan (vänner, familj, er läsare m.m.) men det var längesen som jag kastade mig ut bland helt okända människor för att nätverka på det här sättet. Jag visste inte om jag skulle våga visa vem jag är eller om folk ens skulle tycka om mig, men det vågade jag och när jag blev invald till Unionens styrgrupp för Ung Arena fick jag den ultimata bekräftelsen. Detta trodde jag ALDRIG skulle hända mig! Att jag skulle bli en del av något så stort som Ung Arenas styrgrupp! Den här helgen blev mycket bättre än vad jag hade förväntat mig och det känns som att den markerade en start på resten av mitt liv. Jag känner att framtiden ligger framför mig, jag har skapat möjligheterna och nu väntar jag med spänning på vad som ska ske härnäst!
Jag måste också passa på att tacka min underbara mamma som inte fått en blund inatt eftersom hon suttit upp och sovit med en hostig Isadora. Stackars mamma har gjort allt för mina barn under tiden som jag har varit här och trots en jobbig natt så fick jag grönt ljus på att gå med i Styrgruppen som kommer innebära ännu flera nätter i Stockholm eller runtom i landet.
Just nu sitter jag på stationen och väntar på att mitt tåg till Göteborg. Jag har köpt med mig Aronsborg goda chokladbröd och det vita chokladteet. Tusen tack för att ni tipsade mig om det! Nu längtar jag jättemycket hem till barnen. Det ska bli så mysigt att krypa ner jämte dom i sängen 🙂
Om ett gott skratt förlänger livet så måste jag leva väldigt länge efter den här improvisationsteatern som Unghästen spelade. Jag och Arash fick gå upp på scen och hantera skådespelarnas rörelser när deras kroppar rörde sig som dockor. Det var så sjukt roligt! Jag skrattade så att jag fick astma och tårarna bara sprutade!
