Äntligen fått bukt med Isadoras sovrutiner
Just nu är Isadora inne i en period där hon sover ganska bra på natten. Det tar en stund att lägga henne, ofta cirka 60 min om jag inte råkar pricka in hennes osynliga sömnfönster för då kan det gå betydligt snabbare och då snackar vi bara ett par minuter. Men jag har märkt att om hon somnar så snabbt, då brukar hon vakna efter cirka en timme och så får man köra den långa nattningsprocessen då istället. Det är nästan som att hon behöver den där läggningen för att kunna sova…
Hur som helst så har hon sovit hela natten vissa nätter, men oftast vaknar hon 1-2 gånger per natt och då brukar jag amma henne ståendes och vagga lugnt och stilla från sida till sida under tiden. Sen lägger jag bara ner henne och lyfter sakta mina händer från henne och sen sover hon tills det är morgon. Om hon vaknar 2 gånger så brukar den ena gången vara precis innan jag lägger mig och den andra gången är vid 4-tiden.
Det känns skönt med att fått bukt med hennes sömn nu. Det har varit krångligt i 3 månader innan jag fick ordning på det så det kan inte varit en fas utan det känns som att det behövdes lite handpåläggning från mig för att få ordning på det. Alla barn är olika, men jag tänkte dela med mig om hur jag gjorde med Isadora:
– Jag började kontrollera hennes sista sovpass för dagen. Om hon inte har somnat kl 15 för sin eftermiddagstupplur så gör jag ett aktivt läggningsförsök i vagnen och då går jag helt enkelt ut och rullar vagn på altanen. Jag har inte tålamod att hålla på och försöka lägga henne i hennes spjälsäng på dagen också så jag bestämde mig för att eftermiddagstuppluren måste ske utan fighter, alltså får hon sova ute på altanen
– Om hon fortfarande sover kl 17 så väcker jag henne.
– Klockan 20.00 lägger jag Isadora för natten oavsett om hon är trött eller inte. Ibland märker jag att hon vill sova tidigare, men det blir oftast 20.00 ändå, samtidigt som Lucas.
– När jag ska lägga henne så ammar jag alltid först och sen lägger jag ner henne i spjälsängen när hon fortfarande är vaken. Jag har läst att det är viktigt att man inte lägger ner ett sovande barn om man vill att barnet ska kunna somna om på egen hand i spjälsängen.
– Isadora brukar kämpa emot i en timme. Hon brukar ställa sig upp, skratta, kasta snutte och napp och visa tydligt att hon inte har några planer på att sova. Varje gång hon ställer sig upp så går jag ut för att markera att det inte är okej. Jag går tillbaka in när hon gråtit 30-60 sekunder. Jag tar inte upp henne men jag böjer mig ner så att jag kan trösta henne genom att ha min kind mot hennes och sen lägger jag henne försiktigt ner och följer med min kind ända till kudden. Där försöker jag få henne att ligga kvar genom att försiktigt hålla ner hennes rumpa/höft när hon försöker sätta sig upp. Efter en liten stund så släpper jag och går ut igen när hon ställer sig upp och sen upprepar jag samma sak tills hon somnar. Den sista gången när hon somnar brukar jag inte behöva hindra henne från att sätta sig upp, hon brukar förstå att nu blir det inte roligare än så här och då somnar hon med min hand på hennes rygg.
Jag tror att hela denna metoden har gjort att hon är trött vid rätt tid, lär sig att det är mamma som bestämmer och att det inte blir något mer lattjolajban och hon lär sig att somna i sin egen säng istället för min famn vilket gör att hon inte saknar mig när hon vaknar till på natten. Jag har även läst att man ska försöka göra så lite som möjligt för att barnet ska somna för om det alltid somnar vaggandes så kommer det vilja ha vaggandet varje gång det vaknar och små barn vaknar ofta till på natten för att kolla läget och se var dom befinner sig. När dom vaknar till är det superviktigt att allt är som när dom somnade så därför ska man försöka göra så lite som möjligt. Jag tycker att Isadoras sovorm är superbra för direkt när jag flyttar min hand så ersätter jag min hand med lite tryck från sovormen som jag ordnar genom att lägga ett gosedjur mellan spjälskyddet och sovormen, då trycker sovormen lite lätt mot Isadoras rygg.
Jag är så glad att det funkar bättre nu och jag hoppas det håller i sig ett tag nu 🙂
5 Comments
Emmelie
Hej
Vill börja med att säga att Isadoras rum är jättefint! Ta detta inte som kritik men jag såg på Facebook en som hade delat att deras barn hade pillat bort trådar från ljusslingan (sån med bollar som ni har) och fått det hårt runt halsen och nog hade strykit med om mamman inte märkt det. De hade också haft ljusslingan i/runt sängen. Känns ju som att det var väldigt mycket otur inblandat men ville bara upplysa om det när jag såg att ni också hade en sån i spjälsängen. Hoppas du tar det på rätt sätt ville bara varna eftersom jag nyligen såg det på Facebook. Så obehagligt!
Tack för en bra blogg!
Emma - På Smällen!
Men usch vad hemskt! Tack för varningen! Jag hade den alltid hängande i sänghimmeln förut, men en dag när Isadora vaknade så tog hon tag i en boll och rev ner hela slingan till spjälsängen och då blev jag lite orolig och tänkte att man ska ju inte ha snören, sladdar eller plastpåsar till småbarn så jag har inte satt dit den igen. På bilden leker Isadora med den bara för att hon inte ville vara i sängen annars och jag ville ha henne där för bildens skull 🙂 I vanliga fall ligger den på golvet i väntan på bättre tider typ 😛 Hon leker aldrig på sitt rum själv för jag har inte hunnit sätta upp trappgrinden däruppe så hon är bara där när jag är med. Tack för varningen i alla fall, hade inte en tanke på att det kunde hända! Kram!
Emmelie
Tack för du tog det på rätt sätt, ville bara varna för jag har inte heller haft en tanke på att det kan hända innan jag såg det på Facebook.
Ja de små vill ju inte alltid samarbeta när det gäller fotografering, min ettåring lyckades få tag i kameran som jag höll i handen när jag skulle ta ett kort på henne och mig så den åkte i backen ?
Emma - På Smällen!
Men åh nej! Hur gick det med kameran? ? Det är verkligen inte lätt att fota dom alla gånger ?
Emma - På Smällen!
Jag är glad att du varnade förresten 🙂