Okategoriserade

Vem slåss?

Något som jag fick erfara mycket när jag var liten var att bli tillsagd för saker jag inte hade gjort. Det handlade nästan uteslutande om när jag och min brosa bråkade. Han var expert på att retas, tjuvnypas och andra irriterande saker som retade upp mig och tillslut fick jag nog och slog till honom. Då började brosan grina och jag fick skäll. Ibland var det brosan som slog mig först, men det var ändå jag som blev tillsagd eftersom jag var äldst och ”borde veta bättre”. Min brosa visste naturligtvis mycket väl vad han höll på med, han var en riktig retsticka och hela syftet med att reta mig var ju att jag skulle få skäll. Detta har format mig och gjort att jag tycker att rättvisa är otroligt viktigt. Jag har därför lovat mig själv att aldrig säga åt min barn för något jag inte sett. Det är lättare sagt än gjort…

Jag har några gånger sagt till Lucas att lämna Isadora i fred för att hon hysteriskt gråter och jag då antar att Lucas har gjort något, men som tur är så har detta inte hänt särskilt många gånger för jag har stoppat mig själv. Det är så enkelt att säga till den som inte gråter eller den som är störst och därmed förstår mest. Men istället har jag börjat fråga Lucas vad som hänt när Isadora gråter och oftast så är det att hon skriker för att hon inte får leksaken han leker med eller för att han säger ”NEJ” till henne när HON har slagit honom. Isadora är ett riktigt busfrö och hon vill ha allt som alla andra har. Hon gillar också att skojbråka och testar gärna vilka reaktioner hon får när hon slåss, tjuvnyps eller drar i håret. Häromdagen tog hon tag i Lucas hår helt oprovocerat och drog och slet. Jag fick bända loss hennes fingrar medan Lucas som är väldigt håröm skrek förtvivlat. Jag har sett Isadora busbråka ganska hårdhänt med Lucas flera gånger dom senaste veckorna men jag har aldrig sett honom slå tillbaks. Det enda han har gjort, ett par gånger, har varit att knuffa bort henne och det tycker jag är helt okej. Hon kan ju inte få slåss på det viset utan att han kan försvara sig.

Allt är verkligen inte som vi vuxna tror. Det händer mycket när dom vuxna inte ser så det är bra att vara försiktig och inte säga åt någon när man inte har sett vad som hänt – från början! Det där med att se vad som hände från början är många föräldrar dåliga på. Man får inte slåss, men är det okej att säga åt den som slog tillbaka i självförsvar men den som började slåss slipper? Nej, det tycker inte jag. Jag tycker man ska vara försiktig när man inte har hela bilden på vad som hände. När jag inte vet så brukar jag fråga vad som hände och utgå från det.

Foto: Wanderings

4 Comments

  • Maria

    Jag brukar också försöka fråga vad som hänt, här kommer lillasyster då och då och säger att stora slagit henne och då brukar jag fråga Lilla vad hon gjorde för jag vet att hon kan retas rätt bra så Stora tappar tålamodet. Ibland har jag dessutom sett och hört mer än de tror jag har.

  • Jennifer

    Dina upplevelser som barn är som skrivna ur mitt perspektiv! Upplevde exakt det där hela tiden. Är än idag en rättvisemänniska ut i fingerspetsarna och orättvisor är bland det värsta jag vet. Kommer ihåg att jag alltid var såååå besviken när ingen lyssnade på mig när jag var liten!

Leave a Reply

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.