Omöjligt att gå upp före barnen
Jag har alltid haft min egentid på kvällen/natten efter att barnen har lagt sig. Det har funkat ganska bra eftersom jag är en nattmänniska. Jag är oftast mest effektiv på kvällen, men i vissa perioder är jag dödstrött på kvällen och det spelar ingen roll om jag försöker koncentrera mig för jag får inget gjort ändå. När jag har varit riktigt trött så har jag lagt mig med ambitionen att jobba på morgonen istället, men det har aldrig gått. Det är nämligen helt omöjligt att gå upp innan barnen!
Barnen har som en inställd klocka på när dom vaknar, men så länge jag inte har gått upp så kan dom somna om flera gånger. Isadora sover i eget rum så hur hon känner att jag inte ligger i min säng vet jag inte, men jag lovar, hon vet det. Jag upplever ofta att hon vaknar en liten stund efter att jag har gått upp. Lucas har ännu tydligare sensorer och känner nästan på en gång att jag har lämnat sängen. Jag har ibland hunnit gå ner för alla trapporna till badrummet i källan och trott att jag lyckats smyga ner utan att väcka honom, men nej. Jag hinner inte ens stänga badrumsdörren innan jag hör honom ropa där uppifrån: ”MAMMA?”
Det är inte det att jag inte vill att han ska vakna. Det handlar om att jag ska få lite saker gjort eller kunna göra mig i ordning innan han vaknar för då slipper han ha tråkigt och vänta på mig. Och jag slipper stressa. Denna veckan när jag har vabbat hade varit perfekt om jag hade kunnat höra av mig till jobbet, boka om mina möten m.m. innan dagen började, men trots att Lucas hade feber så skulle han absolut upp samtidigt som mig!
Min mamma berättade att hon blev morgonmänniska när hon fick barn. Hon var tvungen att gå upp tidigt för att få något gjort, men det var också då som hon började uppskatta morgnarna mycket mer. Jag tyckte det lät lockande att starta dagarna på ett produktivt vis och ville verkligen testa, men det spelar ingen roll hur tidigt jag går upp. Lucas vaknar ändå alltid när jag lämnar sängen… Jag får fortsätta vara nattmänniska helt enkelt!
Är era barn morgontrötta eller morgonpigga?
4 Comments
Emelie
Min 5åring är likadan. Jag skulle väldigt gärna vilja träna i hemmagymmet på morgonen, men vill helst inte att sonen ska vakna för det är lite för tidigt för honom. Trots att han sover tungt och jag tyst och försiktigt smyger iväg så dröjer det inte lång stund innan han kommer tassande. Jag förstår inte hur han kan känna att jag lämnat sängen!
Hans pappa kan dock gå upp utan problem så länge jag ligger kvar. Frustrerande ibland!
Emma - På Smällen!
Åh vad lyxigt med hemmagym!! Visst är det sjukt att dom har såna känselspröt att dom kan känna när vi lämnar sängen! Ja, det är frustrerande! Lucas har alltid varit son, ända sedan han var bebis.
Gittan
Båda mina är morgonpigga. Dvs de vaknar nästan alltid mellan mellan 05.45-07.00 av sig själva. Men tror de beror lite på att de minst två dagar i veckan lämnas på förskolan 06.00. På helgerna kan de ibland sova längre. Dock vaknar ingen av dem när jag eller sambon går upp. (Dottern har eget rum och sonen sover i egen säng i vårt sovrum.) Så när jag går upp vid 04.45 hinner jag fixa en del innan jag plockar upp kidsen ??
Emma - På Smällen!
Åh vad skönt att kunna göra sig i ordning i lugn och ro men herregud vad tidigt ni är uppe!!! Imponerad!