Idag äter vi krabba igen! Vi passar på för nästa vecka är vår sista vecka här i lägenheten, efter detta åker vi till en av Brasilien bästa surfstränder och då kanske vi inte har nån sån stor kastrull som man kan koka krabbor i. Men det går att äta krabba på restaurangerna där, fast då blir det dyrt om vi ska äta så många som vi gör nu haha!

När man äter krabba här i Brasilien så får man en skärbräda och en klubba att slå på krabban med. I början när jag hamrade på krabbans klor så var det helt omöjligt att krossa klorna, men efter ett tag lärde jag mig tekniken. Det behövs alltså inte bara kraft utan även teknik haha!! Men folk brukar ändå skoja och säga ”nu börjar kriget” när jag börjar slå på krabban! Haha!

Asså, den här tiden när barnen är 1,5 – 2 år är så himla rolig! Det är nu man börjar se barnens personlighet på riktigt! Isadora och Lucas är verkligen sjukt olika, både kommer från min och Jairs kroppar, men ändå är dom så himla olika! Jag ska inte jämföra men det roliga med Isadora är att hon är så himlans bestämd. Hon vet exakt vad hon vill ha och vad hon ska göra för att få det hon vill ha. Dessutom är hon sjukt charmig när hon är glad så man vill typ ta ner månen och ge den till henne när hon pekar på den.

Isadora är också väldigt självständig. Hon vill göra allt själv. Äta själv, simma själv, gå själv och kan redan ta på sig både skor och kläder själv. Visst så blir det oftast båda benen i ett och samma byxben, men hon ger sig inte. Om man försöker hjälpa henne så tar hon av sig igen och börjar från början! Det är sjukt frustrerande ibland men eftersom vi är på semester och har all tid i världen så låter vi henne hållas. Det är ju superbra träning!

Isadora gillar inte att bli upplyft. Jag lyfter aldrig henne om hon inte visar med armarna att hon vill att jag ska lyfta. Men lilla Bruna, snart 7 år, kan inte hålla sig. Hon tycker Isadora är så söt så hon försöker lyfta henne i en kram flera gånger om dagen. Bruna vet att hon inte får lyfta och alla säger till henne varje gång, men jag tror att Bruna glömmer för att hon blir så uppslukad av glädje när Isadora kramas. I början blev Isadora ledsen, men nu blir hon skitarg istället och slåss och klöser i ansiktet. Självklart får inte Isadora göra så, men på ett sätt är det bra att hon försvarar sig lite…

I Salvador finns det inga lekplatser som man kan ta med barnen till och därför så är barnen nästan alltid hemma. Det roligaste som man kan göra med sina barn är att gå till stranden eller till shoppingen. I shoppingen strosar man runt och tittar på saker, köper en glass eller mat på McDonald’s. Mycket roligare än så blir det inte… tyvärr…

Dom flesta barnen strosar runt i ghettot, spelar fotboll eller kastar smällare (ibland på varandra eller på någon vuxen). Det är sällan som vuxna leker med barnen så barnen får underhålla sig själva. En vanlig lek i ghettot är att ta en bit plåt och åka ”pulka” ner för kullen. Jair har berättat att detta var en av dom sakerna som han minns allra tydligast från sin barndom.

Den lilla plåtbiten som pojken sitter på är lika stor pojkens rumpa så den syns inte ens på bilden. 

Brassarna är allt bra påhittiga! Haha! Det är ganska kul att se, samtidigt som jag tycker det är synd att se att vuxna inte prioriterar att vara med sina barn. När vi var i Brasilien när Lucas var bebis så saknade jag ihjäl mig efter alla aktiviteter som jag gjorde med Lucas. Jag var alltid upptagen med något, antingen en playdate, babysim eller öppna förskolan. Livet är väldigt annorlunda här, men det finns ju roliga saker att göra här också, men i Sverige är det mycket enklare eftersom vi har en uttalad föräldraledighet och i storstäderna arrangeras det aktiviteter för småbarn och deras föräldrar nästan varje dag.

I Brasilien är tandläkare billigt så Jair passar på att fixa sina tänder varje gång som vi är här. Detta är fjärde gången som han går till tandläkaren sen vi kom hit. Han har fått en hel del tandsten under tandköttet som måste bort så det är därför behövde han gå dit flera gånger. När vi kommer tillbaka till Sverige är planen att han ska skaffa friskvård hos tandläkaren så att han kan gå dit mer regelbundet och så att vi får bättre kontroll över kostnaden.

Nuförtiden är tandläkarna i Brasilien väldigt bra och eftersom det är billigt och t.o.m. gratis för några personer varje dag, så kan alla gå till tandläkaren. Men jag har svårt att tro att alla går till tandläkaren för i så fall hade det inte fattas framtänder hos var och varannan person i favelan.

När jag träffade Jair så pratade vi om tandvården här i Brasilien. Jag berättade att det var väldigt dyrt med tandläkare i Sverige och Jair berättade att tandläkaren i Brasilien är gratis. Jag tyckte det lät väldigt märkligt eftersom Jairs mamma och pappa knappt har några framtänder och dom tänderna som ser snygga ut är löständer. Jag kände att jag inte riktigt fick ihop ekvationen så jag frågade rakt ut och då förklarade Jair enkelt att när tänderna blir svarta så måste man dra ut dom! Jag höll på att smälla av! Haha! Jag blev alldeles svettig när jag försökte förklara att man ska ta hand om tänderna INNAN dom blir svarta för då slipper man dra ut dom. Haha!

Synsättet är fortfarande ganska annorlunda här gentemot Sverige. Jag upplever att vi svenskar är väldigt rädda om våra tänder och dom flesta i min generation skulle nog inte gå med på att dra ut tänderna för att sätta in löständer. I Brasilien är löständer dock inget konstigt. Vi har flera vänner med en eller flera löständer och jag blir alltid lika chockad. Haha! Jacke förklarade att förr i tiden (Jairs föräldrars generation) så var tandläkaren såpass dyr att man drog ut alla tänderna vid 20-årsålder för att slippa få karies, tandverk och andra problem. Löständer ansågs vara bättre än att försöka laga sina egna tänder. Detta synsättet har inte förändrats i dom äldre generationerna. Jairs mamma sa häromdagen att nästa gång hon går till tandläkaren så ska hon dra ut alla tänderna och sätta in löständer både upp och nere. Jag var alldeles förfärad för detta är min absolut värsta tänkbara mardröm. Men jag tror jag börjar förstå varför Jair hade det synsättet som han hade när jag träffade honom.

På vissa restauranger här är det alltid Bahia-mat på fredagar, precis på samma sätt som lunchrestauranger i Sverige säljer ärtsoppa på torsdagar. Jag älskar Bahia-mat och har längtat efter att det ska bli fredag just på grund av detta. Haha! Idag vaknade alla vid 12 så vi började dagen med att gå och köpa Bahia-mat! Vi fick en rejäl takeaway tallrik med mat som räcker två personer för ynka 40 spänn! Rena rama rånet!

Maten består av samma röror som finns i acarajé, dvs vatapá och caruru. Tillsammans med detta äter man ris, bönor och kyckling. Jag vet att det kanske inte ser så gott ut, men det är fasligt gott och väldigt väldigt mättande! Maten innehåller även den röda dendeoljan som kommer från stammen på en viss palm.

Den här dagen började riktigt segt! Jag hade så fruktansvärt kul igår och kvällen slutade riktigt sent. Jag minns inte ens när jag la mig så sent sist haha!

Igår tog Jacke ut mig på äventyr igen. Hon hade massor av saker planerat men det slutade med att vi hamnade på en uteservering precis intill en bensinmack som säljer supergoda köttspett. På restaurangen mötte vi upp en av Jackes vänner och vi hade dom roligaste konversationerna! Jag skrattade nästan hela tiden och just igår var jag extra glad över att jag kan portugisiska och kan ta del av såna konversationer.

När vi hade suttit på restaurangen en bra stund så dök det upp en tungt beväpnad polis. Det är en ganska vanlig syn i Brasilien, men det är inte alla som går runt med såna stora vapen och därför ville jag gärna ta en bild till bloggen. Jairs vän gick fram till polisen för att fråga om jag fick ta en bild, men hon gjorde inte det på portugisiska utan hon låtsades vara en turist som typ stammade spanska. Vi andra som satt kvar vid bordet och höll på att dö av skratt och den stackars polisen fattade inte ett ord vad hon sa. Haha! Men efter lite gestikulerande och pekande på mig med kameran så sa polisen att självklart kunde jag få ta en bild med honom. Jag hade egentligen tänkt ta en bild på honom, men bilden blev istället en selfie med honom för ingen av tjejerna lyckades trycka på kamerans avtryckare. Haha!

Vi hade såååå himlans kul igår och när vi kom hem så fortsatte det roliga fast tillsammans med familjen. När barnen hade somnat gick jag ner till portvakten och frågade om vi fick bada bastu och i poolen. Klockan var halv ett på natten och portvakten skrattade bara och sa att ingen har gjort det förut, men visst gick det bra. Jag trodde att han skulle säga nej så jag var tydlig med att säga att vi svenskar är lite tokiga och badar bara bastu om vattnet i poolen är kallt, vilket det är här på natten. Så mitt i natten gick jag, Ian och Jacke ner till poolområdet, hoppade in i bastun och svettades en stund innan vi hoppade i poolen. Det var riktigt riktigt skönt! Jag gör gärna om det igen 🙂

Igår kände jag mig som att jag var 10 år yngre. Haha! Jag älskar mitt liv som det är, men det är förbaskat kul att få vara lite galen ibland också 🙂 I vanliga fall är jag inte så här tokig haha!

Det är många av er som har frågat mig om det inte kan vara så att man tycker att det är fint med runda kroppar och stora lår och rumpor här i Brasilien. Och att kommentarerna som jag har fått kanske har varit menade som komplimanger. I wish! Men så är det tyvärr inte… 🙁

Jag har fått några riktigt taskiga kommentarer tillsammans med ett hånskratt här, men alla kommentarer som jag har fått har inte varit illa menade. Det har dock inte varit en komplimang utan mer ett konstaterande om att jag har gått upp i vikt. Det har inte varit roligt att höra och jag har varit tydlig med att jag inte vill veta om jag har gått upp i vikt för jag är på semester och jag vill må bra och vara nöjd med min kropp även om jag har gått upp lite. Jag vill ha min kropp för mig själv och jag vill inte att nån annan än jag ska bry sig om mitt fett. Det här är en ful ovana som brassarna har och som inte bara jag lider av. Det är alltså inte bara jag som får kommentarer om min kropp, Jair har fått minst lika många, kanske till och med fler…

Man skulle kanske kunna tro att brassarna är så vana vid detta att dom inte tar illa upp när dom själva får kommentarer, men tro mig, så är det inte. Jag har frågat runt och nu vet jag att det inte är bara jag som börjar spegla mitt ”runda” ansiktet och klämma på fettet på magen och låren. Jag skulle vilja säga att brassarnas sätt verkligen är ett problem för dom påverkar flickor i den yngre generationen till ett ohälsosamt synsätt på sina kroppar. Till och med lilla Bruna, 6 år, speglade sig häromdagen och berättade stolt att hennes mage hade blivit plattare! Fyyyyy! Jag blir så jäkla upprörd! Det är precis detta jag är rädd att Isadora och Lucas kommer ta efter!

Jag vet att jag inte kan ändra på ett helt land, men jag kan inte heller vara tyst. Jag önskar att dom som envisas med att kommentera hela tiden kunde se vilka skador dom orsakar och börja bry sig om sig själva istället.