Bör partnern avstå alkohol när jag är gravid?

Under den här graviditeten har jag ofta häpnats över Victors sätt att stötta mig. Han ser i princip allt han gör för mig som självklart, medan jag som knappt tar något för givet alls blir väldigt överraskad, glad och lycklig för att han finns där för mig i både stort och smått. En sak som jag definitivt inte tog för givet var att han under nio långa månader skulle avstå alkohol bara för att jag är gravid och måste avstå.

Jag förstår att han tycker det är meningslöst att korka upp en flaska bubbel själv här hemma, men till och med när vi varit bjudna på middag hos vänner, så har han valt att dricka alkoholfritt tillsammans med mig. Jag tycker det är väldigt fint av honom 🙂 Det är inte så att jag har svårt att avstå alkohol när jag är gravid, men jag blir ju helt klart mer sugen på ett glas rosé om alla andra dricker det. Nu har jag känt tvärtom, knappt något sug på bubbel, vin eller öl alls! En annan grej som jag insåg häromdagen och som känns lite löjligt coolt är att vi båda har avstått alkohol i nio månader och kommer kunna fira tillsammans när bebisen är född!

Jag tycker också att det har känts tryggare att Victor inte dricker, då han ju alltid är i körbart skick ifall något skulle hända under graviditeten, vilket också varit ytterligare en viktig anledning till att han inte vill dricka 🙂 Det får mig att fundera på om partners till gravida kanske alltid borde avstå alkohol, särskilt framåt slutet av graviditeten. Jag har inte tänkt så mycket på det förut eftersom mitt ex inte har körkort så har det aldrig spelat nån roll även om stödet förstås hade varit välkommet då också.

Vad tycker ni? Bör partners till gravida också avstå alkohol?

Sista bubblet vi drack innan vi plussade 🙂

Relaterade Inlägg

12 Kommentarer

  1. Cassandra

    Tycker absolut det är en fin gest om de gör det men jag har verkligen inte brytt mig under graviditeten de gånger maken druckit en öl eller så. Sen dricker han ju automatiskt mindre eftersom det är tråkigare att dricka själv och att det känns meningslöst att öppna en flaska vin på en person. Så nej det har inte varit ett krav alls från min sida och det har inte stört mig alls om han druckit lite då och då. Däremot vill man ju inte att han dricker något när man är höggravid om man behöver åka till förlossningen. 🙂

    Svara
    • Johanna

      Jag har inte brytt mig om min man har druckit några öl under mina graviditeter. Men en grej som gjorde mig grymt besviken! Min man hade en kompis över en helg för de skulle bygga klart köket dit vi skulle flytta. Jag hade diagnostiserats med havandeskapsförgiftning några dagar innan och hade fått permition över helgen med order att ta det lugnt. Det gjorde jag också och mådde inte super bra. Då väljer min man och hens kompis att supa till, spela hög musik mitt i natten så jag vaknar. Och jag kände på morgonen att jag mådde sämre i havandeskapsförgiftning så jag behövde åka in tidigare. Besvikelsen över hans beteende den helgen har jag fortfarande inte kommit över 4 år senare, den är svår för jag kände mig så sviken och ensam. Kunde han köra in mit tidigare? Nä, han hade ju supit dagen innan. Så jag fick en kompis att köra mig till BB igen, 3 dagar efter bestämde de att jag skulle sättas igång då jag var så dålig.

      Svara
  2. S

    Min man avstod alkohol sista veckorna innan bf(och även efter) för att kunna köra in till förlossningen. I övrigt så blev det mindre alkohol naturligt eftersom det bara var han som drack av oss och då blir det liksom en annan grej 😊

    Svara
  3. Sabina

    Min man har druckit alkohol när jag varit gravid. Med barn dricker msn ju rätt sällan så mycket i alla fall. Inga problem för mig, då jag sällan dricker eller drack även innan barn. Sista mån innan FL drack han däremot inte 🙂

    Svara
  4. Nina

    Vi dricker väldigt sällan i vanliga fall så om mannen tagit en öl eller glas vin under graviditeterna har jag inte brytt mig om det.
    Bra att avstå under slutet, samtidigt så kanske det är bra att någon alltid är nykter när barnet är födda/barn är hemma om det händer något med dem och man behöver åka in. Men samtidigt är det ju inte så kul att ta ett glas vin själv om man äter en god middag, så ja de få gångerna vi dricker något nu så gör vi det oftast båda två.

    Svara
    • Jenny

      Vi har också barn sedan innan och då har det inte blivit speciellt mycket alkohol ändå. Men att mannen druckit någon gång till maten hemma har inte stört mig alls. Jag hade nog snarare blivit lite provocerad av att han inte ska dricka bara för att jag inte kan. För mig känns det som daltande och jag avskyr sådant. (Hade en sommar då jag var nyopererad och inte kunde bada och då skulle alla göra en grej av det och avstå och då kändes det ju som alla skulle ha lite mindre roligt för min skull, hur kul var det så då röt jag ifrån. Det här hade känts samma..) Och dessa sommarkvällar med vänner så tycker jag absolut att han ska hänga på. Däremot kan man såhär på slutet av graviditeten tänka lite extra, inte dricka så mycket och absolut inte bli berusad. Det är vi visserligen överens om i vanliga fall ändå eftersom vi de flesta gånger har vår 3-åring med och han ska aldrig se oss berusade eller fulla såklart!

      Svara
    • Johanna

      Tycker det är en så svår fråga, jag bryr mig inte så mycket om min partner dricker alkohol överlag verken innan eller nu under graviditeten främst för att jag själv aldrig känt sug efter alkohol, aldrig ens testat. Däremot om det är någon som uppskattar att dricka alkohol i vanliga fall är det kanske lite bättre om partnern väljer att avstå iallafall i närheten av den gravida. I slutet av graviditet däremot kommer jag nog inte uppskatta om min partner dricker alkohol av just den anledningen att han kommer vara den av oss som är i körbart skick samt har körkort då jag inte hinner ta mitt körkort innan bebis då jag fyller 18 strax innan bf. Något som däremot skulle göra mig besviken är om han skulle lämna mig själv de dagarna som är jobbig för att dricka alkohol. Men som sagt såå svårt fråga tror allt beror på själva situationen tror man bör diskutera det inom relationen vad som bör gälla.

      Svara
  5. Elena

    Min man har avstått alla graviditeter helt självmant och sedan är det ju tryggt på slutet att veta att ens partner klarar att köra och stötta. Tyvärr har jag som personal tagit hand om partners som varit fulla och både spytt och däckat i förlossningsrummet. Inte kul kan jag säga och inte det man ska lägga energi på där…

    Svara
  6. Sara

    Jag hade absolut inte tvingat han sluta dricka helt men på slutet tycker jag att de är sund förnuft att låta bli alkohol. Båda gångerna hade jag snabba förlossningar och hade han druckit och inte kunnat vara sig själv så hade jag inte blivit glad. Samt att båda barnen kom tidigare än dom var beräknad så tänkte jag med facit i efter hand om vi skulle skaffa den 3e så skulle han sluta dricka helt efter v 30 ifall 3e skulle sättas igång mycket tidigare.

    Svara
  7. Hanna

    Personligen tycker jag inte att min partner behöver avstå från alkohol under graviditeten, mer än att han får avstå i slutet för att kunna vara beredd ifall förlossningen sätter igång. Har inte ens reflekterat över att han skulle avstå bara för att jag är gravid, dock dricker inte min partner särskilt ofta eller mycket så kan ju vara därför jag inte ens reflekterat över det. Men det är väl bra tänker jag att man diskuterar det ifall man har olika förväntningar.

    Svara
  8. Känslig

    Så fint av honom, jag önskar fler (alla) gjorde så! Min man dricker inte enormt mycket men i stort sett alltid när vi hälsar på någon och det stör mig enormt, vi får ju barn tillsammans, varför kan han då inte stå vid min sida i den mån han kan. Jag förväntar mig inte att mina kompisar ska göra det men det är inte kul att (med allt annat som bara jag får ta) vara den enda i sällskapet som inte kan dricka och på det sättet i nio månader i rad. Har berättat det varpå han en kväll hos kompisar avstod väldigt offentligt för min skull, men sen kommer han med en öl i handen när vi hälsar på folk igen. Lite ledsen just nu, känns meningslöst att säga det igen, han vet ju var jag står. Och väldigt få som förstår hur jag känner så jag kanske får skylla på graviditetshormonerna, men då mitt ex inte drack alls har det blivit en (antagligen för) stor grej nu. Trots att jag försöker, för det borde vara en mindre grej i en annars väldigt fin relation, har jag svårt att släppa det, så är det bara.

    Svara
    • Emma

      Åh fina du ❤️ Jag förstår dig verkligen och tänker att det kanske förstärks ytterligare av att du är den ENDA som inte dricker. Jag var också den enda som inte drack i mitt förra förhållande, men då var vi mest hemma eller hade besök av en annan familj där den andra mamman också var gravid så det blev inte lika kännbart. Jag tycker faktiskt att det är lite ego av din man, särskilt när du uttryckt hur du känner. Ni är ju faktiskt två om att få barn och varför är det då bara du som ska göra uppoffringarna?

      Svara

Skriv en Kommentar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Annonsera här