Okategoriserade

Åka buss i coronatider?

Jag är så glad att det äntligen går mot ljusare tider! Jag älskar verkligen när vintern bjuder på solsken, då gör det inget att det är kallt eller blir mörkt tidigt. Det värsta som finns är ju dagar som aldrig blir dag, när det är grått och mulet hela dagen så det känns som en evig kväll. Denna helgen har vi nästan varit barnfria 🙂 Ja, nu blir vi ju inte helt barnfria eftersom vi har William. Lucas och Isadora har varit hos sin pappa denna helgen. Vi har precis ändrat så nu är dom hos honom varannan fredag till söndag lunch. Det var en månad sedan barnen var hos sin pappa sist så det var på kärt återseende.

Det fungerar bra för barnen att vara hos sin pappa varannan helg. Denna gången gjorde dom till och med en lite längre utflykt, vilket såklart var kul, men Lucas hade fått lite panik över att åka buss i coronatider. Det kändes lite jobbigt att han var orolig när dom skulle åka buss. Men jag vet inte riktigt hur man ska tänka, vi har ju bil och kan ta oss överallt vi vill ändå.

Eftersom det var helt fantastiskt väder igår när barnen kom hem så åkte vi till Veronica i Öjersjö och tog en promenad. Så himla himla härligt och välbehövligt 🙂

9 Comments

  • Ylva

    Jag tycker inte man kan ”förbjuda” kollektivt för någon utan bil. Såklart resa med omtanke, inte sitta bredvid andra och ta handsprit när man rört något. Men att inte kunna komma hemifrån alls under ett år, eller mer, känns nästan omänskligt hårt. En utflykt till naturen eller så tror jag kan ge den extra glädje som behövs för att klara dessa tider.

  • EZ

    Det går inte att förbjuda folk att åka kollektivt. Alla har inte körkort, alla har inte bil eller ekonomin till det heller för den delen. Det jag blir fundersam över är att Lucas får ”panik” över att åka buss, varför? Är han uppskrämd? Eller får han panik i skolan också?

    • Emma

      Han är väldigt rädd att hans pappa ska få corona av nån anledning. Jag vet faktiskt inte varför. Han är inte rädd för att själv bli smittad eller att vara i andra sammanhang.

      • C

        Förlåt att jag hoppar in i denna diskussionen. Du tror inte han hört på nyheterna tex (jag tror tom min dotter sett om det på Lilla aktuellt) om hur situationen varit/är i Brasilien, och att han därför känner extra oro för sin pappa, även att han bor här? Var bara en tanke jag fick när jag såg detta. Min son (snart 7) är också väldigt orolig pga corona, dock för sin mormor och morfar i Sverige och vi har ju inte kunnat åka dit pga läget. Inte lätt detta för de små att ta in situationen, svårt nog för oss vuxna!

        (Fint förresten att du redigerade inlägget!!)

        • Emma

          Jo, så kan det vara. När jag frågade honom förra året så sa han att han var orolig för att hans pappa är äldre än mig och Victor, men det skiljer bara ett år så vi förklarade att han inte behövde vara orolig för nån av oss. Men Lucas drömmer en hel del nu och jag vet att han drömt mardrömmar om sin pappa, kanske inte om corona, men ändå. Ja, det är svårt att ta in allt det här även för oss vuxna. Min morfar ligger inlagd för corona nu 💔 Jag har inte ens vågat säga det till barnen. Hoppas av hela mitt hjärta att morfar blir frisk.

          Tack! Det blev ju som du skrev, fel fokus.

Leave a Reply

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.