• Gravidvecka 29 – bebis nr 4

    Bebis
    Bebisens mått är ca 40 cm mellan fot och huvud och den väger 1400 g. Det är trångt i livmodern och bebisen trycker med armbågar och knän. Bebisen kan också sparka mot revbenen och slå mot urinblåsan nu. En del bebisar kan sparka så hårt att man blir öm under revbenen. Bebisen har fortfarande såpass gott om plats att den inte behöver vända sig med huvudet nedan ännu. Bebisen lägger på sig mer i vikt och hjärnan kontrollerar nu andningen och kroppstemperatur. Bebisen kan skilja på naturligt och artificiellt ljus. Bebisen har också blivit känsligare för ljud, ljus, smaker och lukter. Genom stresshormoner som kommer via ditt blod till moderkakan kan bebisen känna om du är stressad eller upprörd.

    Du
    Livmoderns topp är ca 10 cm ovanför naveln nu. Måtten är omkring 27 till 30 cm. Liten eller stor mage spelar ingen roll, det som är viktigt är att din kurva ökar som den ska. Viktökningen är ca 8,5 kg till 11 kg. Du kan känna ett visst obehag av att alla organ trängs undan av magen och barnet. Du kan också känna dig tung och trött i benen. Vila mycket och använd stödstrumpor om du behöver. En del gravida kan få problem med hemorrojder eller åderbråck nu. Det är på grund av det ökade trycket på blodkärlen i underlivet och i benen.

    Så här känner mamma
    O ja, den här bebisen kan sparka minsann! Jag är redan alldeles öm under höger revben. Det har även börjat ila kraftigt rakt in i ljumsken, såpass illa att jag ibland vaknar på natten av att gråter av smärta. Jag frågade min BM och hon trodde först på ligamenten, men sen sa hon att det kan vara en nerv också. Jag har redan börjat få onda sammandragningar/förvärkar som känns som innan förlossningen med mina andra barn. Men jag är inte ett dugg orolig för att föda tidigt, med William hade jag ju svaga värkar väldigt länge och var öppen 4 cm med såna här värkar men den förlossningen drog ju inte igång ändå. Jag tycker att andra trimestern med den här bebisen har varit rena rama drömmen, så nu känner jag mig lite orolig för alla krämpor. Jag vill fortsätta älska att vara gravid…!

    Så här känner pappa
    Nu känns det nästan som att bebisen är på väg ut, magen är stor och Emma har börjat känna värkar! Kanske blir det den där överraskningen till förlossning denna gången, till skillnad som med William när vi gick och väntade förgäves för att sen planera in en igångsättning – haha!
    Bebisen rör mycket på sig och häromkvällen somnade Emma hos mig och då började bebisen härja ordentligt mot min sida, förut svepningar och sparkar här och där så var det första gången jag kände ordentliga rörelser under en längre stund.
    Jag är väldigt nyfiken på vad det blir för någon liten krabat som kommer hem till oss i juli, och jag föreställer mig ofta vem det skulle kunna vara. Som vanligt känns det lite overkligt när man tänker så, och man känner sig liksom lite nervös. Det är så spännande!

    gravid-vecka-29
  • Vi har hittat en tomt – jag behöver era råd!

    Vet ni vad?! Vi har hittat en tomt! Jag vågar inte ”ropa hej” helt ännu för vi har inte skrivit kontrakt, men den är reserverad till oss, så nästa steg är att snacka med hustillverkaren för att få en fullständig kalkyl att ta med till banken. Känslorna just nu är exalterad, pirrigt, nervöst, läskigt, roligt och ja allt på samma gång!

    Jag skulle gärna vilja ha er input då det känns lite läskigt att flytta från storstaden, samtidigt som vi pratat en miljon gånger om att det är det här vi vill. Dels för att vi vill bo i ett tryggare område än vad vi gör nu när barnen blir äldre och dels för att vi hellre vill bygga nytt än att flytta till ett äldre hus som behöver underhållas ofta. Vi känner att cirka 30 minuter från jobbet är okej, men vi vill inte bo lantligt utan grannar och helst ska barnen kunna ta sig till skolan själva, men viktigast är att dom kan ta sig till lekkamrater själva. Jag vill helst ha möjligheten att åka kollektivt, kanske inte till jobbet, men ändå kunna ta ett glas på stan enstaka tillfällen (minns inte ens när jag gjorde det sist?! haha!).

    Tomten vi har hittat ligger i ett område som ska byggas cirka 10 minuters bilfärd från Kungälv, intill ett samhälle med skola, förskola och idrottshall och ett litet centrum med ett Tempo, pizzeria, café, bibliotek, vårdcentralen och liten fritidsgård. I området ska det byggas 45 bostadshus och det finns redan 30 hus sedan innan. Det kommer även bli en lekplats i området som blir en naturlig mötesplats för alla barnen där. Det kommer vara cykelavstånd till skola/förskola, men förmodligen inte gångavstånd. Området beskrivs av kommunen som bilberoende vilket jag ser som en nackdel, men samtidigt så känns det ju som att barnen kommer kunna ta sig till lekkamrater ändå om vi bor i ett sånt här område. Det verkar som det satsas en del på detta samhället för det planeras tomter lite längre bort också och kommunen har klubbat igenom att bygga 220-240 bostäder till, dock är detta projekt tillfälligt pausat.

    Det känns som detta området kan vara precis ett sånt område vi letat efter, ett område under uppbyggnad som senare blir väldigt attraktivt och därför är prisvänligt just nu 🙂 Men det känns ändå så läskigt att ”lämna allt” vi har nu. Alla bekvämligheter med leverans hem till dörren, affärer precis utanför, smidig kollektivtrafik och centrum nära. Jag är rädd för att bli isolerad, även om jag inte tror det skulle hända med en sån som mig eftersom jag är så social och lätt får nya vänner oavsett var jag befinner mig. Men ändå… läskigt! Dessutom kommer vi ju bo bara 10 minuter från Kungälvs centrum där det finns massor av andra föräldralediga, öppna förskolor m.m. Men jag vill ändå förbereda mig på alla ”nackdelar” så att inget kommer som en överraskning, samtidigt som jag vill ha positiva erfarenheter från andra som trivts i storstan men flyttat till lantligare samhällen!

    Ge mig alla era erfarenheter!