Nu är ju detta nästintill ”old news” redan, men för exakt två veckor sedan (innan jag blev sjuk) hade William sittdelspremiär i vagnen! Jag tycker ändå att det är en ganska stor milstolpe så jag måste skriva om det. Haha! Under den här föräldraledigheten har jag inte använt vagnen på samma sätt som jag brukar, den har mest blivit en sovplats på dagtid. Det var därför inte lika intressant att byta till sittdelen tidigt, William var ju ändå aldrig vaken i vagnen. Haha! Men när jag och Victor började promenera varje dag så kändes det ändå som att det var dags. Om han mot förmodan skulle vakna under någon promenad så skulle han ju kunna se ut 🙂

Just den här dagen höll han sig faktiskt vaken hela vägen till Slätta Damm. Han satt och tittade ut med den klassiska ”förvånad-blicken”, typ som han undrade vad som stod på. Haha! Sötnöt!

Tiden går och det känns fortfarande så overkligt att jag nyligen sa adjö till min älskade morfar för sista gången. Jag är så tacksam för att han var såpass pigg den där sista gången vi sågs. Att jag fick prata om vanliga saker med honom och säga att jag älskar honom och se honom mima ”I love you too”. Jag är så tacksam över att han hann träffa William och hålla hans hand. Min morfar älskade barn, det hade varit en evig sorg om han hade gått bort utan att träffa William. I efterhand har jag kommit på ännu fler saker jag hade velat säga och berätta för honom. Jag hoppas han kan höra mina tankar. Jag känner stor ånger över att jag inte träffat honom under 1,5 år och det känns tyvärr inte som en så stor tröst att jag inte kunde träffa honom pga corona. Han fick ju corona och dog.

Jag tänker också på min älskade mommo. Jag saknar henne så att det gör ont. Jag önskar att hon hade hunnit träffa både Victor och William och jag önskar att hon hade fått se hur bra allt har blivit för mig. Min mormor hade älskat Victor.

Jag finner ändå en liten tröst i att tänka att dom nu är tillsammans i himlen. Min mormor och morfar var inte lätta att få med på samma bild, åtminstone inte sittandes intill varandra som på bilden nedan. Dom skulle jämt retas lite, särskilt mormor 😀 Haha! Jag tycker nästan man ser hennes retsticka-min 🙂

Älskade mommo och mofa, jag kommer sakna er så länge jag lever ❤️

Inatt har William knappt sovit alls. Han var jättesvår att lägga för natten och somnade inte förrän vid tiotiden, men den sömnen varade inte mer än 3,5 timme. Klockan 01.30 vaknade han och var så ledsen och orolig. Vi testade allt, men inget fungerade, under 5 timmar sov han inte mer än ett par minuter i stöten. Det var inte förrän på morgonen, vid sjutiden som han äntligen somnade till ordentligt. Jag vet inte riktigt varför han sov så dåligt just inatt, men jag gissar på att han mår dåligt av den här förkylningen. Jag är fortfarande inte helt frisk och nu snorar William, Victor och Lucas också. Det var skönt att det inte vara corona i alla fall, det kan vi ju säga med säkerhet eftersom även Lucas och Victor fick negativt på sina coronatest.

Enligt min Fitbit-klocka har jag fått sova 3 timmar och 14 minuter inatt. Inte konstigt att jag mår bajs..! Haha! Dagar som denna borde jag egentligen inte titta på klockan för jag mår sämre av att se hur lite jag faktiskt sovit. Däremot tycker jag att den är bra när jag tror att jag sovit dåligt pga Williams uppvak och så visar det sig att jag sovit över 8 timmar! Då får den insikten en positiv effekt på mig. Jag tycker annars att det är lätt att man kör i gamla hjulspår och tror att man alltid sover dåligt för att man är van att göra det och missar när det blir bättre. Särskilt när det gäller nattsömnen för då är man ju inte helt medveten och kommer ihåg allt som händer hela natten. Jag vet inte om ni minns när jag slutade nattamma när Lucas var liten? Då skrev jag upp alla klockslag när han vaknade och när han somnade bara för att se att uppvaken blev färre och att tiden för att söva honom igen blev kortare. Det motiverade mig att fortsätta även när jag var som allra tröttast.

Nu längtar jag tills den här sjukstugan är över, det börjar bli riktigt långdraget. Jag vill ut, promenera, träffa någon…