Tidigare i veckan tog vi ner alla bebiskläder, bebisleksaker och allt annat som den lille krabaten kommer behöva den första tiden. Jag har sparat i princip allt så det var verkligen hur mycket som helst! Victor var inställd på att vi skulle återanvända allt som jag sparat, men jag känner att vi dels har för mycket och dels att jag inte ens tycker om allt som jag har sparat. När Lucas låg i magen så hade vi ingen att ärva kläder från och eftersom det bara var jag som hade en inkomst så handlade jag allt på rea. Allt jag köpte var inte ens speciellt fint utan jag köpte för att ha något att klä honom i. Jag köpte lite begagnat också men det visade sig ganska snabbt att reorna var ännu billigare pga frakten på tradera, men då fanns det inte så mycket klädpaket som det gör nu. Köper man klädpaket på t.ex. tradera så kan man spara in en hel del 🙂

Hur som helst så bestämde vi oss för att skänka bort en hel del så under veckan har folk i behov av barnsaker varit här och hämtat. Det kändes bra 🙂 Jag är glad att andra får glädje av det vi inte längre vill ha 🙂

Det blev massor av saker kvar till korven ändå, det enda vi behövde köpa nu var en skötbädd 🙂 Under veckan har vi tvättat upp alla bebisens kläder i storlek 50, 56 och 62. Vi tvättade upp både Lucas och Isadoras gamla kläder eftersom vi inte vet om det blir en flicka eller pojke så det var lika bra 🙂 Om det blir en pojke så får Isadora en massa kläder att ha till sina dockor så det är ju inte fel heller 🙂

Jag börjar på allvar fundera på om denna bebisen tänkt stanna tiden ut nu. Jag har haft sammandragningar större delen av graviditeten och nu på slutet så har det gått över i förvärkar som är skrämmande likt förlossningsvärkar. Dom senaste två nätterna så har jag nästan trott att det varit förlossning på G, men eftersom jag är omföderska och vet att det kan bli många falska alarm innan det är dags på riktigt så utgår jag alltid från att det är just ett falskt alarm. Man brukar ju säga att bebis nummer tre är den klurigaste 🙂

Jag känner mig väldigt lugn inför tanken på förvärkarna nu eftersom bebisen faktiskt är färdigbakad och man skulle inte försöka stoppa en förlossning som drar igång nu. Jag tycker det är jobbigt när det gör ont och det är klart att det inte känns så kul om detta bara är pinvärkar, men jag tror faktiskt inte det. Jag tror att jag har börjat öppna mig redan nu och när förlossningen väl drar igång så kommer det gå SNABBT! Jag har ju två relativt snabba förlossningar i bagaget, Lucas föddes på 4 timmar aktivt förlossningsarbete (från 4 cm öppen tills han var ute) och Isadora föddes på 6 timmar aktivt förlossningsarbete. Isadoras förlossning gick konstigt nog väldigt långsamt om man jämför med min första förlossning, men å andra sidan låg jag ner större delen av hennes förlossning, så fort jag ställde mig upp så gick det undan!

Igår när värkarna körde igång vid 20-21-tiden så var jag helt slut. Vi hade precis ätit jordgubbar och satt och kollade på TV när det körde igång. Varje värk gjorde ont, nästan så ont att jag behövde andas, och direkt efter varje värk blev jag så trött att jag somnade. Det höll på så i ett par timmar innan det lugnade sig och jag somnade helt.

Idag känner jag att BB-väskan och bebisförberedelserna inte kan vänta längre för tänk om det drar igång på riktigt inatt eller under veckan?! Vi måste vara förberedda då ju 🙂 Enligt min plan ska jag vara klar med ALLT tills nästa lördag för då är det exakt 30 dagar kvar tills korven är beräknad 🙂

Jag vet inte om ni ser hur kantig magen är, det syns inte så tydligt med moderkakan i framvägg men det kändes väldigt tydligt. Jag tror tyvärr att bebis lagt sig på diagonalen igen och i så fall blir det vändningsförsök…. inte alls så peppad på det…

Imorse var jag med om en hårresande upplevelse! Asså, det kliar över hela kroppen bara jag tänker på det! Nu när det har varit så varmt så har vi haft öppet källardörren för att få lite bättre ventilation genom huset. Det kommer då in lite mer spindlar och insekter än vad det brukar, men det är såpass små insekter så jag har inte störts av det, förrän idag… asså fy fasen! OBS! Om du är känslig så bör du sluta läsa nu!

Imorse när jag skulle duscha bestämde jag mig för att raka mig också. Jag kan inte se fiffi alls längre utan får känna mig fram när jag ska raka mig, det enda jag kan se lite om jag kikar från sidan är bikinilinjen. Jag tog rakhyveln och började raka med ena handen samtidigt som jag kände med den andra var jag skulle raka. Nästan direkt när jag tog rakhyveln mot huden så kände jag något kallt som jag snabbt plockade bort med den andra handen. Det såg ut som en härva med svart tråd (jag ser uppenbarligen lite dåligt) som plötsligt började röra sig! Skiträdd kastade jag ifrån mig den levande svarta tråden som visade sig vara en lång tjock insekt med massor av ben! Assååååå fyyyy F****N! Jag höll på att dö där och då!

Här kommer förra veckans magbild, alldeles försent men tröttheten börjar ta ut sin rätt nu känner jag! Kroppen är så sliten och jag måste sova middag som en gammal tant… haha! Bebis är stor som en butternutpumpa nu och magen känns gigantisk! Tänk, nu är det inte långt kvar tills vi får träffa dig!

Det märks att det börjar bli trångt i magen nu. Jag tycker jag känner bebis böka runt i princip hela tiden. Under dagen är det för det mesta långsamma förflyttningar och då kan jag riktigt känna hur bebis rygg, rumpa eller knä sticker ut. På kvällen när jag lägger mig så brukar bebisen ha sin vakenperiod och då sparkas det för kung och fosterland! Det är såååå häftigt!

På natten brukar Victor ligga och hålla om mig eftersom jag i princip bara kan sova på vänster sida nu pga halsbrännan. Det är först vid gryningen som halsbrännan börjar ge med sig som jag kan vända mig åt hans håll. Victor har berättat att han ofta ligger och känner på bebisen när den håller igång, ibland långt efter att jag har somnat. Jag tycker fortfarande att det känns märkligt att en del av mig är vaken när jag sover… Och ännu konstigare är det att bebisen faktiskt inte är en del av mig utan en helt egen person som lever inuti mig! Såååååå coolt!

Fotograf: https://www.wanderings.se

Bebis
Bebisen väger ca 2300 g och är 42 cm. Nu är alla inre organ helt färdiga och klara inför förlossningen. Bebisen lungor behöver lite mer tid för att klara av omställningen från vatten till luft. Pupillerna kan vidgas och dra ihop sig och ansiktet är mer slätt än rynkigt. Nu kan bebisen själv bekämpa lättare infektioner. Bebisens rörelser är nu större och långsammare och den här veckan lägger sig en del barn tillrätta och fixerar huvudet i bäckeningången. Cirka 3-4% lägger sig med fötter eller rumpa ner och då kan man göra ett vändningsförsök hos läkare.

Skulle förlossningen starta nu skulle förlossningspersonalen inte försöka skjuta upp den. Om barnet föds är det fortfarande ömtåligt och behöver extra värme och mat. Men många klarar sin andning bra och långt ifrån alla behöver ligga i kuvös.

Du
Livmoderns mått är från blygdbenet till toppen ca 32 till 34 cm. Du kan känna av förvärkar. De känns mer obehagliga än smärtsamma. Det kan hålla i sig i ca 30 sekunder och innebär att livmodern tränar sig inför förlossningen. Din navel kan stå utåt och en hormonrand kan synas mellan naveln och blygdbenet. Den bleknar efter förlossningen och brukar försvinna helt efter ett tag. Barnet ligger och trycker mot dina lungor och det kan göra att du känner dig andfådd eller har en obehaglig känsla under revbenen. Vätska kan samlas i kroppen och du märker att ringar kanske inte längre passar. Dina fötter kan också vara svullna. Din blodvolym har ökat med 50% och håller sig nu konstant.

När bebisen fixar huvudet i bäckeningången kan det slita och dra i bäckenet och neråt ljumskarna. Du ska känna bebisen varje dag i magen och om du inte gör det ska du ringa sjukvården direkt, dag som natt, speciellt när det är nära till BF-datum.

Så här känner jag
Det känns helt fantastiskt att bebis redan är så stor att man inte längre skulle försöka stoppa förlossningen om den drar igång nu. Det känns lättande faktiskt eftersom jag haft en del onda förvärkar, då behöver jag inte oroa mig för det. Men om bebis vill komma ikväll så är vi inte redo! Vi måste fortfarande packa BB-väskan, tvätta upp bebiskläder och jag har lite boande kvar som jag vill göra för att vara mentalt redo. Mitt mål är att vara helt klar tills det är 30 dagar kvar till BF så från och med idag har jag 10 dagar på mig. Haha! Naveln har nästan ploppat, men inte riktigt, den sticker liksom ut på ena sidan, ser jättekul ut! Och svullen är jag definitivt, både ben, fötter och händer och växt till en oigenkännlig storlek. Jag tog av mig förlovningsringen i grevens tid kan jag säga! Vissa dagar ilar det riktigt mycket nere i bäckenet, jag tror det är bebis som borrat ner sitt huvud där och ibland känns det nästan som bebis sjunkit lite. Jag ska se om jag ser nån skillnad på veckans bild 🙂

Så här känner Victor
Emma känner utan tvekan av förvärkarna, och de satte igång ordentligt häromdagen när vi fick ett skrattanfall båda två framför Netflix, och det var nästan så att vi var inställda på att åka till förlossningen den natten!
Vi längtar båda efter att få hålla i bebis nu, det hade inte varit jobbigt i sig utan nästan tvärtom, men så klart att vi båda vill boa klart här hemma och bli mentalt ”redo”. ? Det finns få saker jag tycker är så viktiga som BB-väskan med allt Emma behöver, och jag hade känt det som ett misslyckande om jag inte såg till att den var ordentligt packad och kom med i bilen till förlossningen!
Bebisen sprattlar, trycker på och bökar runt där inne i magen, och gör sdgi tillkänna både på Emmas revben och bäcken, vilket gör att hon ibland får ordentligt ont. Om bebisen mot förmodan skulle stanna av där inne hade vi förmodligen märkt av det(!). Främst fötterna har också svullnat upp ordentligt, särskilt nu när det varit ordentligt varmt, och Emma har fått ett par ordentliga stödstrumpor som vi hoppas ska hjälpa. Förhoppningsvis kan hon få lite hjälp hos sjukgymnasten mot sitt ryggont också, det hade varit orimligt om hon behövde gå en månad till med de smärtorna…
Emma har också börjat sova djupare, och hon somnar mycket snabbare än tidigare. Ibland har hon vaknat till och sagt att hon inte kommer kunna somna om, velat att jag byter tillbaka till vår serie, bara för att somna några sekunder senare – haha! Jag antar att det är kroppen som börjar förbereda sig på att inte få sova så långa stunder eller regelbundet, även om jag aldrig förstått hur det där går ihop riktigt men jag hoppas för Emmas skull att det, tillsammans med att vi också har varandra, lindrar. ☺️