Imorse när Victor berättade om hur det är att sova jämte en höggravid så dog jag nästan av skratt! Jag har sovit extremt dåligt den sista tiden pga min hemska halsbränna som blir typ hundra gånger värre om jag ätit godis. Jag spyr liksom i munnen när jag sover! Det är hemskt! Särskilt illa blir det om jag råkar hamna på höger sida, det slår aldrig fel, samma visa varje gång. Men igår åt vi inget godis och jag kände mig väldigt nöjd över att jag sovit såpass bra, det enda jag hade att klaga på var att jag var tvungen att gå upp och kissa tre gånger. Trodde jag… ända tills Victor berättade om natten. Haha!

Först hade jag tydligen somnat och snarkat som ett ånglok så att Victor inte kunde somna. När det var klart vaknade jag upp i panik pga att jag spytt lite i munnen och satt det i halsen! Jag började febrilt leta efter mina Novalucol och sedan tog det en liten stund innan det jobbiga i halsen hade lagt sig. Då började nästa grej, mardrömmarna! Jag började gny oroligt och nästan ropa i sömnen. Det kan inte varit lätt att försöka få en blund tillsammans med mig inatt! Som tur är minns jag inget av detta från inatt, men jag förstår att det var svårt för Victor att somna när jag ligger som en vilde jämte honom. Haha! Stackarn!

Det är helt otroligt hur mycket kroppen går igenom när man är gravid egentligen. Jag är fortfarande inte riktigt redo för att sluta vara gravid, men jag har börjat längta lite efter att få tillbaka min vanliga kropp. Slippa vara så tung, slippa halsbrännan, kunna röra mig och sova utan att få ont, osv osv….