Den här graviditeten har varit lite tyngre än mina tidigare graviditeter plus kaoset med corona som råder i världen. Jag känner mig ganska så utmattad av allt som har hänt, tung graviditet, uppsagd från jobbet, lägenhetsförsäljning och Lucas långa sjukdom. Den här våren har inte blivit som jag hade tänkt mig och nu blir inte sommarn det heller.

Jag hade egentligen sett framemot ett långt sommarlov med barnen där vi hittade på roliga aktiviteter tillsammans med familj och vänner. Det hade jag klarat av trots en tung graviditet. Det är ju inte jättekrävande att åka hem till en vän och hänga i trädgården medan barnen leker, men nu går ju inte det pga corona. Och från och med juli måste vi vara extra försiktiga… Alla aktiviteter som jag kommer på som vi kan göra själva i sommar är för jobbiga för mig. Jag orkar inte promenera, cykla osv. Jag behöver hitta på aktiviteter där jag kan vara stilla medans barnen kan vara i rörelse om dom vill… Om ni sitter inne på bra sommaraktiviteter som inte kräver så mycket av mig kroppsligt så tar jag tacksamt emot tipsen!

Hur som helst så känner jag mig väldigt otillräcklig just nu. Jag känner mig som världens tråkigaste mamma och är orolig för hur Lucas och Isadora upplever det. Jag vill inte att bebisen ska innebära något dåligt för dom överhuvudtaget, snarare tvärtom. Jag vill att dom ska känna att jag har ännu mer tid med dom, vilket jag kommer ha när bebis väl är ute, men jag önskar att jag orkade mer redan nu. Jag är livrädd för eventuell syskonsvartsjuka och sånt, men Lucas kommer ju vara 7,5 år och Isadora 4,5 när bebisen kommer… hur vanligt är det med syskonavundsjuka då?

Fotograf: https://www.wanderings.se