Igår gick vi ut med den fantastiska nyheten om att vi väntar bebis i augusti 2020! Jag är så lycklig! VI är så LYCKLIGA! Nu tänkte jag att det är dags berätta om när vi fick vårt plus på stickan 🙂

Det var i november (som många av er reda gissat på efter detta inlägget) som Victor sa att han ville att vi skulle börja försöka få en bebis ❤️ Jag trodde inte mina öron när han sa det, det kändes nästan för bra för att jag skulle hört rätt! Vi har länge pratat om att vi vill ha en bebis och ungefär när i tiden så jag var 100% inställd på att vi skulle vänta till våren. Som jag har längtat efter att det ska bli vår tur att försöka få en liten ”korv” som är hälften mig och hälften honom! Men det var väldigt viktigt och speciellt för mig att dessa orden kom från honom, att det var just nu som han ville att vi ska försöka få en bebis.

Jag slutade med p-pillrena på en gång och eftersom jag precis hade avslutat en karta och haft mens så var det perfekt tajming. Om man slutar mitt i en månad så får man ju oftast en pillermens till, men det slapp jag nu. Jag har hört att det kan gå snabbt att bli preggo efter p-pillerstopp för att kroppen kan bli lite knäpp och släppa både ett och två ägg under en och samma cykel när man slutar med hormoner, men det kan förstås bli tvärtom också. Jag räknade kallt med att det skulle ta 6-9 månader denna gången, även om jag hoppades på att det skulle gå fort, men jag är ju faktiskt inte 25 år längre.

Jag älskar att grotta ner mig i allt vad befruktning och ägglossning heter så helst av allt hade jag velat både tempa och testa med ägglossningstester, men det blir lätt hetsigt då. Jag ville inte att Victor skulle uppleva denna resan som hetsig på grund av att jag drar igång på alla cylindrar med allt vad bebisproduktion innebär, så jag höll mig till att dokumentera känningar, sekret och spottings varje dag och sedan fick naturen göra sitt. Samtidigt som jag försökte tona ner min fascination kring befruktning så ville Victor höra allt om det 🙂 Så även om jag inte försökte ”kontrollera” allt så har jag babblat en hel del 🙂

Jag tror att jag vet ungefär när jag hade ägglossning även om jag inte tempade för jag hade väldigt mycket ägglossningskänningar och tydligt ägglossningssekret. Dagarna efteråt hade jag ömma äggstockar. Det kändes typ som en blandning mellan håll och hugg i båda sidorna när jag andades djupt eller försökte gå snabbt. Två dagar efter ägglossningen kom det blodblandade flytningar vid två tillfällen på två dagar. Jag trodde såklart att det var början på mens, men när det inte fortsatte så började jag hoppas att jag hade ägglossningen tidigare och att detta var en nidblödning (när ägget fäster i livmodern) eftersom det är vanligt. Nu i efterhand tror jag att det var en ägglossningsblödning snarare än en nidblödning eftersom det stämmer med när jag testade positivt på gravtestet. Ägglossningsblödning brukar komma ett par dagar efter ägglossningen.

Veckan efter ägglossningsblödningen testade vi tre dagar med graviditetstest eftersom jag fortfarande trodde att det var en nidblödning som jag hade haft. Alla testerna var negativa så jag förväntade mig att mensen skulle komma. Dessutom fick jag en liten brun spotting, en sån som man brukar få innan mens, men när det efter helgen fortfarande inte kommit nån mens så började jag hoppas igen. Victor la märke till att jag plötsligt hade blivit så varm av mig och att jag svettas i princip varje natt. Jag hade mensvärk varje dag men mensen lyste med sin frånvaro så tillslut kunde vi inte hålla oss längre så jag åkte och köpte nya graviditetstest.

Lucas följde med till apoteket. Han var så nyfiken på vad förpackningen innehöll!

Jag åkte hem och höll mig i 3,5 timme innan Victor kom hem och då testade vi! Vi började med ett billigt graviditetstest som just kommit med posten. Jag kunde knappt tro mina ögon när jag såg dom två strecken dyka upp nästan omedelbart! Jag frågade Victor om han förstod vad det innebar och han svarade:
– Ja, det är väl negativt?!
– Nej, det är POSITIVT, utbrast jag.

Victor var fortfarande osäker och vågade inte ”ropa hej” eftersom strecket på stickan fortfarande var ganska svagt. Jag försökte försäkra honom om att ett streck alltid är ett streck, men för säkerhets skull hämtade vi ClearBlue-testet som jag hade köpt på apoteket och mycket riktigt blev det ett tydligt plus!
– Är det sant?! Är det vad vi hoppats på?
– JAAAA! Vi ska ha en bebis, älskling!

Och så kramades och pussades vi! Såååå lyckliga! Barnen var också med så vi valde faktiskt att berätta för dom. Det finns både för- och nackdelar med att berätta för barnen, men vi bestämde att vi ville involvera dom. Båda barnen har längtat efter ett syskon länge och bara några dagar innan frågade Lucas mig om jag hade en bebis i magen 🙂 Undra om han kände det på sig?

Sååååå lyckliga allihopa! Vilken fantastisk känsla!

Hoppas ni tycker det är spännande att få följa med på denna resa så tidigt i graviditeten 🙂 Vi hade inte kunnat hålla oss längre! Haha! Jag är jättenyfiken på er, är det nån mer som väntar barn eller försöker bli gravida?