Det här är baske mig helt sjukt! Springmask är en av dom vidrigaste folksjukdomarna i Sverige och den enda receptfria medicinen (Vanquin) är helt slut ända till 1:a augusti! Det är tydligen brist på det verksamma ämnet Pyrvin.

Vi fick hjälp på vårdcentralen med en receptbelagd medicin dagen innan vår resa till Cypern, så det löste sig, men jag tycker fortfarande att det är läskigt att Vanquin kommer vara slut så länge. Det är ju trots allt väldigt vanligt med springmask på förskolan. Jag kommer definitivt besöka apoteket i Spanien och kolla om Vanquin finns där för då ska jag köpa på mig ett litet lager för säkerhets skull. Det kryper i hela kroppen på mig bara vid tanken av springmask, fy så vidrigt.

De senaste åren har fallen av springmask ökat explosionsartat och förra året var det rekordår så det är en god idé att arbeta förebyggande, särskilt om man har barn på förskolan. Några förebyggande tips är att se till att ha korta naglar på barnen, använd flytande tvål och lär dom att tvätta händerna efter toabesök, före maten och varje gång dom ska stoppa händerna i munnen. Det sista är lättare sagt än gjort på ett förskolebarn 😛

Idag är vi helt slut! Ja, den enda som fick sova hyfsat inatt var Isadora. Lucas däremot, han var uppe mitt i natten och grejade. Jag vet inte riktigt vad han pysslade med men han hade fått för sig att det var morgon eftersom solen lyste in i sovrummet så han gick upp och började läsa böcker halv 5 på morgon! TOKUNGE!

Vi har försökt förklara att det är ljust även på natten på sommarn, men det är som att han inte alltid tror på oss. Inatt trodde han nog att det var morgon och att resten av familjen är trötta och tagit lång sovmorgon. Jag funderar på om det finns någon pedagogisk video på youtube eller en bok som förklarar varför det är ljust på sommarn och mörkt på vintern. Det hade han tyckt var väldigt intressant!

Det blev inte mycket sömn för någon av oss inatt, men tack vare att Victor är världens underbaraste så fick jag i alla fall sova lite mer. Det är nämligen honom jag har att tacka för att jag har börjat sova djupare och inte vaknar av alla ljud längre. Jag har inte sovit djupt sen Lucas föddes, jag trodde faktiskt inte ens att det var möjligt! Men nu vaknar jag inte ens när barnen ropar från sina rum för Victor går och hämtar dom till vår säng. 🙂

Jag skulle vilja hävda att syskonkärlek är bland det finaste och jobbigaste en mamma kan uppleva. I ena stunden är barnen hur söta och gulliga som helst mot varandra, dom leker med varandra, hjälper varandra och kramas. Det är ju sååååå underbart när dom kramas, mammahjärtat smälter!! Men i nästa stund är det slagsmål och den lilla har plötsligt tagit till huggtänderna och BITIT stora! Aj, aj, aj, mammahjärtat går sönder.

När Isadora var liten var det aldrig några bråk. Lucas var världens bästa storebror, alltid så försiktig med sin lillasyster. Jag minns att jag var orolig under graviditeten med Isadora eftersom jag hade varit riktigt tuff mot min två år yngre lillebror när han kom. På julafton brukar min brorsa ta upp olika incidenter som hänt när vi var små och mamma brukar påminna om att han fick ha hjälm när han hade lärt sig sitta eftersom jag var på honom jämt. Jag låter som en hemsk storasyster. Det måste varit jättejobbigt för mamma… Tur att Lucas aldrig slog Isadora när hon var bebis för jag hade tyckt att det var jättejobbigt!

Nu, 3 år senare, har barnen blivit till katt och råtta där Isadora är katten som både bits och rivs. Stackars Lucas! Han har börjat försvara sig vilket gör att dom rycker ihop titt som tätt. Jag vet att det är helt normalt att syskon slåss, men jag tycker det är väldigt frustrerande. Jag vill ju helst att dom ska vara gulliga mot varandra jämt…. Jag funderar på om det är någon kritisk ålder som gör att det är extra mycket bråk just nu? Isadora är ju 3 år och det brukar ju kallas för trotsåldern, kan det bidra? Men det är inte Isadora som startar alla bråk, Lucas kan vara en riktig retsticka han också 😛

Dessa två bilder betyder väldigt mycket för mig. Jag tycker barnens kärlek lyser igenom, dom ser nästan ut som ett kärlekspar! Det ligger mer känslor bakom bilderna än vad man kan tro och det kommer ni förstå när ni får höra vad som hände precis innan. Jag hade nämligen uttryckt mig lite dumt till Lucas en stund innan bilden skulle tas så han var besviken på mig vilket syntes på dom första bilderna (han ville ändå vara med på bild), men när Isadora kramade honom kunde han inte låta bli att le. Han fullkomligt smälte! Även om barnen kivas mycket så upplever jag att dom har ett väldigt starkt band till varandra. Jag hoppas att det kommer hålla i sig hela livet!

Är det någon som känner igen sig eller finns det kanske fler som har syskon som slåss hemma?