-
Verkligen inte okej!
Nu har jag tröttnat rejält! Jag kan inte berätta allt som händer för er, men en sak är säker. Det är bara jag som har barnperspektiv och agerar för barnens känslor. Jag är ordentligt trött på allt jag och barnen tvingas utstå och alla otrevliga kommentarer och tjafs som är riktade mot mig framför barnen.
Jag går på knäna med allt jag ska hantera. Jag har barnen på heltid, jag har två jobb för att ha råd att ge barnen samma som dom hade innan separationen med t.ex. simskola, boende och sparande. Jag sliter verkligen med allt och så fort jag ber om minsta ansvarstagande så får jag en utskällning framför barnen. Det här måste få ett slut, men hur?
Igår lämnades jag ensam med två ledsna barn och det riktigt skar i hjärtat.