Det är så konstigt hur känslor kan bete sig. Jag var så stark och glad för ett par veckor sen och nu är jag bara så deppig och låg. När jag kände mig stark kändes det som att jag aldrig skulle känna mig deppig igen och nu när jag är depp så känns det som jag aldrig ska bli pepp igen. Idag kom även sorgen tillbaka lite när jag fick flashbacks från när jag var gravid med Isadora. Jag läste igenom en gammal fb-tråd om gravidmagen och ville helst bara gråta en skvätt, men istället bestämde jag mig för att sluta läsa och fokusera på målet istället: Må bra, hitta stabilitet i nya livet, hitta roliga saker att se framemot i nya livet och så småningom hitta kärleken igen. Loppet är inte kört, det går fler tåg!

När jag kom hem idag gjorde jag ett fantastiskt fynd. I min brevlåda låg liten presentlåda med några väldigt fina ord som Evelina som jag träffat via bloggen hade skickat till mig.

Jag blev alldeles rörd när jag öppnade och läste. Så himla omtänksamt! Ni anar inte hur mycket detta betydde för mig! Jag är så sjukt tacksam att jag har vänner som stöttar mig på olika sätt och som ständigt påminner mig om att jag inte är ensam, att jag är stark, att jag är vacker, att jag kommer finna kärleken igen och att jag kommer klara detta. Tack Evelina och alla ni andra som finns där för mig ❤️