• Det är bara jag som inte har någon

    Det kändes väldigt befriande att vara på utflykt med barnen idag. Det var skönt att se dom fascineras och skratta. Vilka tokiga djur det finns! Var sitter den fiskens ögon? Alla tokiga frågor och ännu tokigare svar! Jag önskar att barnen alltid fick vara så här glada ♥ Jag kände mig så lycklig idag 🙂 Det var nästan att jag glömde bort att jag nu är ensamstående… Tyvärr, blev jag påmind om det när jag satt på bänken nere i Jobbis (leklandet) och fikade med Isadora. En man kom med en bricka med fika från cafét och slog sig ner jämte sin fru. En annan kärnfamilj lekte ihärdig med sina barn och en tredje satt och pratade samtidigt som dom höll ett öga på sina barn. Plötsligt kändes det som att det bara är jag som är ensam. Alla har någon, förutom jag.

    Det svider fortfarande lite att drömmen om att barnen skulle få växa upp i en trygg kärnfamilj nu är spräckt. Men om jag tänker efter så var den drömmen redan spräckt för längesen. Det är bara jag som inte fattat det. Jag har trott att det mesta går att reparera med lite hjälp och stöd utifrån, men eftersom det inte fanns något intresse att reparera så är det klart att det blev som det blev. Det var bara en tidsfråga om när det skulle spricka. Och nu i efterhand är jag hemskt glad att detta hände nu, tänk om jag varit gravid? Eller om jag hade haft en nyfödd? Det hade varit mycket mycket värre!

    Jag känner ingen press att hitta någon just nu även om det kändes lite ensamt idag. Först vill jag känna att jag kan klara mig själv och att jag inte är beroende av någon annan. Jag tänker kosta på mig att bli upp över öronen kär och inte hitta någon bara för att slippa vara ensam. Jag förtjänar mycket bättre än vad jag har haft och tänker inte nöja mig med något annat nånsin igen.

    Fotograf: www.wanderings.se

  • Dagens häftigaste syn!

    – Samarbete med Universeum –

    Idag har jag och barnen varit på utflykt till Universeum precis som vi ofta gjorde när jag var mammaledig. Det var underbart att gå ut med barnen igen, bara dom och jag. Det är verkligen tur att jag har mina kottar, vad skulle jag ta mig till om jag inte hade dom? Livet kommer för alltid ha en mening och även när et gör riktigt ont så finns lyckan i dom. Jag älskar dom så mycket att det känns som att hjärtat ska spricka!

    Universeum är verkligen ett favoritställe här i Göteborg 🙂 Det finns så mycket att göra där så vi har aldrig lyckats hinna igenom hela stället på en enda dag, men det gör inget för då har vi ju kul saker att göra nästa gång vi kommer också 🙂 Förra gången gick vi igenom Norden med svenska vatten och regnskogen, denna gången satsade vi på allt det andra istället 🙂

    Vi började på utställning som förut kallades ”Explora” om jag inte minns helt tokigt. Det kan hända att den fortfarande heter det, men nu har den förändrats jättemycket och har ett stort Kemilabb som jag och Lucas var sugna på att besöka. Kemilabbet är för barn från 3 år och uppåt så jag tror att det är bra att ta det en dag när vi är två vuxna istället 🙂 V

    img_0871
    img_0926
    img_0870

    Vi fastnade länge på såpbubblorna, det är verkligen fascinerande att se hur kul barn kan ha med såpbubblor 🙂

    img_0882-2
    img_0881-1
    img_0884

    Efter såpbubblorna ville Lucas fika så vi gick ner till leklandet Jobbis där man kan äta medhavd picknick. Ganska så snabbt så förstod jag att Lucas inte alls ville fika, han ville bara få springa av sig lite och leka med dom andra barnen. Han sa: ”Mamma, nu ska jag hitta en kompis” och en minut senare stod han och klappade på en jämngammal killes t-shirt (den hade vändbara paljetter). Killarna lekte som om dom redan vore bästisar. Det spelade ingen roll att dom pratade olika språk, det var leken som förde dom.

    Under tiden försökte jag och Isadora fånga projektorfiskar och handlade trämat.

    När pojkarna hade lekt klart och den andra familjen gick vidare så gick vi till akvariehallen, där fick vi dagens häftigaste syn, alltså kolla!

    img_0890-1
    img_0888-1
    img_0892-1

    Vi avslutade dagen i Reptilariet där jag blir biten av en orm medans Lucas filmar! Det var visserligen en virtuell orm men tillräckligt för att jag skulle skrika och rycka undan min hand och efteråt klappa omsorgsfullt på den. Haha! Ni får kolla min Instagram story för att se den videon haha!

    Uppdatering! Nu kan ni även se videon när jag blir biten här!

    Nu har vi varit hemma en stund och barnen har varvat ner framför TVn. Nu ska jag fixa kvällsmat innan det är läggdags. Isadora blev ordentligt förkyld under eftermiddagen och var till och med lite febrig när vi åkte hem så vi får ser hur det blir imorgon. Det lutar mot vab imorgon, men jag ska inte ta ut något i förskott. Vi får se hur hon mår helt enkelt 😛

    Tusen tack Universeum för att ni förgyllda vår söndag 🙂 Vi kommer snart tillbaka 🙂

  • Högt och lågt

    Jag har suttit länge och funderat på vad jag ska skriva om. Jag önskar verkligen att jag kunde skriva att allt är frid och fröjd men det är det inte. Jag känner mig ledsen och orolig. Jag är orolig för hur det ska gå för barnens relation till deras pappa och jag är ledsen för att jag ser att dom är sårade. Idag har vi varit på simskolan tillsammans, men det kändes inte så bra som det borde gjort när vi var tillsammans alla fyra. Jag hoppas att det blir bättre nästa vecka när vi förhoppningsvis kommit in i våra nya roller lite mer.

    Idag följde jag med på Lucas simträning och Jair följde med Isadora. Det var Lucas som bad mig följa med på hans simträning och för mig kändes det väldigt bra att få en stund själv med honom. Han visade upp fantastiska simkonster idag, han dök från kanten och hämtade saker på botten på det djupaste i bassängen! Helt otroligt! Han visade också att han kunde crawla en liten bit, det var bara andningen som han inte riktigt fick till samtidigt som han simmade. Jag var stolt som en tupp! Om han fortsätter lära sig i den här takten så kommer han bli riktigt vass på simning när han blir större.

    Efter simmet följde barnen med Jair hem för att se hur han bor. Jair hade bara planerat för att dom skulle vara med honom i 2 timmar och då skulle jag helst både lämnat och hämtat för att det skulle bli något överhuvudtaget. Det tar cirka 30-40 minuter för mig att köra fram och tillbaka till där Jair bor så för mig kändes det helt orimligt att jag skulle ägna hela min lördagskväll åt det. Jag hade andra planer, jag hade ju tänkt gå på bio eller åtminstone jobba lite. Barnen är såklart viktigast, men Göteborgs kollektivtrafik fungerar fint, till och med bättre än dom flesta bilvägar gör när man kommer in till stan. Det slutade med att han tog med dom på bussen och eftersom dom fortfarande inte kommit hem så har dom nog kul. Jair har skickat både bilder och videos under kvällen så det känns som dom haft det bra 🙂

    Jag hoppas innerligt att Jair och barnen får ett bra umgänge. Jag kommer alltid uppmuntra att han träffar barnen och jag hoppas att vi får nån slags rutin snart för än så länge har ingenting blivit som vi först bestämde.

    Nu fick jag sms att mina små snart är hemma så jag ska duka fram lite lördagsmys 🙂

    Fotograf: www.wanderings.se

  • Barnpsykologen

    Idag pratade jag med barnpsykologen om allt som är på gång i vår familj. Jag berättade vad som hänt från början till slut och hur Lucas reagerat på allt. Jag berättade hur jag bemöter Lucas och hur Jair bemöter Lucas i olika funderingar och jag beskrev vad jag är orolig för. Det kändes så skönt att prata med barnpsykologen. Jag har känt mig så osäker på om jag täcker upp hela Lucas behov och orolig för att jag säger fel saker som svar på hans frågor. Det har kommit flera tuffa frågor som jag inte kommer skriva om här på bloggen eftersom det är frågor i förtroende mellan mig och Lucas, men jag berättade om detta för barnpsykologen. Jag tycker själv att jag har hanterat det bra, men jag kände mig ändå så osäker och rädd att göra fel så därför var det väldigt skönt att höra från barnpsykologen att jag har skött det hela helt rätt. Hon sa att jag hade svarat helt rätt på allt som jag berättade och att jag skulle fortsätta precis så som jag har gjort. Hon berättade att precis som med sorg när någon dött så sörjer barn randigt och det innebär att man får invänta och vara beredd när dom vill prata. Det går inte att ställa en massa vuxna frågor och förvänta sig en konversation på ett jobbigt ämne, däremot är det bra att säga att man finns där för barnet när det vill prata, gråta eller när det känner sig argt och det är precis vad jag redan gjort.

    Hon tyckte inte att det var läge att boka tid för samtal just nu utan rekommenderade mig att göra en annan sak först som är mycket viktigare. Jag håller med henne och jag känner inte att jag har något mer som jag behöver hjälp med från barnpsykologen just nu. Jag är välkommen att ringa tillbaka när jag känner att jag behöver det. Jag känner mig väldigt lättad över att jag har hanterat det hela rätt och nu känner jag mig inte lika osäker eller otillräcklig längre. Jag vet att jag och Lucas har en väldigt nära kontakt så jag tror verkligen att jag kan stötta honom nu när jag vet att jag tänker och säger rätt saker.

  • Längtat efter denna helgen

    Äntligen är det fredag! Denna veckan har jag verkligen längtat efter helgen! Helgerna har varit piss i flera veckor nu, men denna helgen blir första helgen som jag kan pusta ut och jag och barnen kan ägna oss åt det vi tycker är roligt. Ingen dålig energi kan dra ner oss och det är bara vi som bestämmer vad vi ska göra. Nu är det fredagsmys deluxe tillsammans med barnen. Jag har köpt en massa olika choklad och skaffat Viaplay och kollar nu på Ice Age 🙂

    Imorgon blir det simskolan som vanligt och då följer Jair med. Efter simmet har Jair lovat barnen att visa dom hans nya boende. Jag tror det är bra för barnen att se att han inte är borta utan att han faktiskt bor nån annanstans. Barnen kommer sova hos mig så jag blir bara ”barnfri” ett par timmar och då tänkte jag passa på att gå på bio eller åka hem och jobba.

    På söndag har jag inga planer än så länge, men jag funderar på en liten tur till vårt favoritställe, Universeum. Jag tror inte att vi kommer bli hemma hela dagen, men om vi känner att vi behöver vara hemma och vila så kommer vi såklart vara det 🙂

  • Deppig

    Jag känner mig ganska deppig just nu. Jag kan inte riktigt sätta ordet på varför mer än att jag blir ledsen av att se barnen ledsna. Det gör ont att se mitt livs största kärlek fundera på saker som ett barn aldrig ska behöva fundera på. Jag önskar att jag kunde ta all den smärtan och bära den själv istället. Jag vet att det kommer bli bättre. Barnen kommer se att jag står kvar och dom kommer fina trygghet i den nya situationen också.

    Jair hämtade barnen på förskolan idag för jag var och träffade min psykolog. Det var skönt att få berätta om allt som hänt utan att behöva filtrera bort något. Men när jag lämnade så fick jag med mig en rejäl tankeställare…

    Nu ligger jag i sängen jämte världens gosigaste Lucas. Han bad mig specifikt om att jag skulle hämta honom när jag skulle lägga mig och det gör jag så gärna. Jag kramar om Lucas och känner hur jag egentligen hade velat gråta lite för att denna tunga känslan i kroppen ska lätta men det är som att tårarna är slut. Jag känner mig nollställd, inte glad men inte heller ledsen. Jag tänker rationellt på allt jag har att vara stolt över och känner mig glad inombords men glädjen når inte läpparna. När jag tänker på allt som är dåligt just nu så gråter jag en skvätt inombords men inte en endaste tår på insidan. Det enda som får mig på bättre tankar just nu är när jag är med barnen. Dom är mitt team och när dom är med mig så känner jag mig hel. Det är tur att jag har dom 🙂

  • Förra helgen

    Helgen som varit var egentligen en ganska bra helg, förutom missödet där i lördags… Men annars har det varit bra. Barnen hade fredagsmys med Jair på fredagen medan jag var på jobbfest och på lördagen gick jag och Lucas till simskolan. Vi hade så himla roligt! Lucas visade sina bästa simkonster. Han kan redan simma, han simmar från sida till sida i poolen utan problem och nu har han nästan lärt sig att crawla också! Helt otroligt! Efter simklassen gick vi till barnpoolen och lekte tills badhuset stängde. Det var lite kallt i vattnet så vi dansade i vattnet för att hålla värmen och Lucas skrattade och skrattade. Det var till och med andra föräldrar som tittade på oss och skrattade åt våra stollerier. I duschen skrattade vi tillsammans åt Lucas läskiga historier om levande kalsonger med röda ögon och allt möjligt annat som han fantiserade ihop.

    Efter simskolan hämtade vi upp Isadora och åkte till affären för att köpa lördagsmys och ägg till pannkakorna. Det blev nutellapannkakor till barnen och typiskt franska pannkakor till mig. Har ni ätit socker och citron på pannkakorna nån gång? Om inte så måste ni testa det! Det är sjukt gott! Det låter inte som att det är det, men det är det verkligen! Lördagsmyset spenderade vi tillsammans med min syster som sov över hos mig. Det var sååå skönt att hon kom denna helgen!

    På söndagen åkte vi till Vegby för att träffa morfar, min moster och mina kusiner. Morfar bjöd på sina berömda köttbullar – MUMS! Den mannen kan verkligen laga mat 🙂

    Vi skulle också lämna min bil på lagning i Borås samtidigt som jag skulle köpa min älskade mommos bil. Vi tittade på den tidigt i våras men konstaterade då att den var för liten eftersom vi ville ha tre barn och då behövde plats för tre bilbarnstolar, men nu blir det ju inte så. Jag vill fortfarande ha fler barn, men det kommer ju bli större ålderskillnad och därför kommer det inte bli aktuellt med tre bilbarnstolar bak i framtiden heller. Nu blev mommos bil perfekt för oss 🙂 Mommo hade blivit så lycklig om hon visste att jag och barnen har glädje av hennes bil 🙂 Bilen är helt ny, den har inte haft nån annan ägare än min mormor så det är verkligen en jättefin bil!

    Jag hoppas att denna helgen blir ännu bättre än vad förra helgen var 🙂

  • Långa läggningar

    Det tar lång tid att lägga barnen på kvällarna nu. Barnen somnar fortfarande snabbt, men jag tycker så synd om dom i allt detta så jag försöker kompensera för det. Jag vill ge dom mer tid med glädje och mindre tid med sorg och ledsamhet. Jag vill också ta mig tid med dom så att jag får höra vad dom tänker på och vad dom oroar sig för. Vi äter kvällsmat tillsammans och även om det tar lång tid ibland när vi pratar mycket så håller jag alltid vad jag har lovat. Häromdagen hade vi redan passerat läggdags men ändå tittade vi på två videos på youtube, en som handlade om dom 10 häftigaste orkanerna i USA och en som handlade om dom 10 häftigaste åskoväderna som blivit fångade på bild. Det är väldigt kul för jag och Lucas delar den fascinationen 🙂 Jag känner igen hans funderingar från när jag var liten, men hans intresse kom typ 5 år tidigare än mitt gjorde 🙂

    När barnen har borstat tänderna och fått på sig sina pyjamasar så läser vi alltid bok. Lucas får välja en och Isadora en. Isadora väljer ofta lättlästa böcker så vi kan läsa hela på en gång. Lucas läser hellre faktaböcker om kroppen, skelettet, rymden eller vulkaner så då hinner vi bara läsa ett par sidor. Jag är så imponerad av Lucas intresse för såna här saker. Det är väl inte all 5-åringar som ligger tysta och lyssnar uppmärksamt på fakta-böcker om skelettet på människor och djur? Häromdagen fick vi lära oss något intressant om hajar, dom har inga ben utan är uppbyggda av brosk precis som våra näsor och öron är. Lucas var lika imponerad som jag och vi båda kände på våra näsor och öronen medans vi tittade på varandra. Isadora var också med men hon var inte lika imponerad. Jag tycker det är kul att Lucas är intresserad av sånt här och jag känner mig riktigt glad över att jag kan hjälpa till att förvalta ett sånt här intresse genom att läsa böcker för honom.

    När vi har läst klart lägger jag barnen i sina sängar, men under natten kommer Lucas in till mig. I måndags var första natten som han sov hela natten själv sedan allt det här startade i augusti. Mitt lilla hjärta! Isadora har också börjat vakna på natten och har sovit med mig dom flesta nätterna dom senaste två veckorna. Hon har alltid sovit själv förut så det märks att hon också känner av det här…