• Hon blev inte ens ledsen!

    – Samarbete med Minutkliniken –

    Idag har Isadora varit på Minutkliniken och fått sin andra TBE-spruta så nu är hon så skyddad som hon hinner bli innan sommaren kommer 🙂 Nästa dos blir om cirka 9-12 mån och då kommer hon ha lika bra skydd som resten av familjen. Det är alltid lite jobbigt att vaccinera barnen, särskilt Isadora som inte förstår varför vi plötsligt sticker henne i armen. Hon var jätteledsen sist och efteråt var hon arg på Jair i flera timmar. Denna gången distraherade vi henne så hon såg aldrig nålen, samtidigt som den skickliga sköterskan rev lite på Isadoras arm med en nagel innan hon stack. När man river lite där man ska sticka så känns nämligen inte sticket (jag har själv provat).

    Jag hörde första gången om TBE förra året när det började ploppa upp på en massa affischer i stan. Jag frågade då BVC vad dom tyckte och eftersom fästingar med TBE har påträffats vid Delsjön så rekommenderade dom att vi vaccinerade oss. Vi brukar aldrig vara vid Delsjön, men min mamma och hennes hund brukar vara där så jag tänker att risken ändå finns, dessutom kan dom ju sprida sig till fler områden.

    Riskområden i Sverige:

    • Stockholms, Uppsalas och Södermanlands kusttrakter. Ungefär 70-80 procent av alla fall av TBE kommer härifrån.
    • De centrala och östra delarna av Mälarregionen
    • Kustområdet från Uppland ner till Kalmar
    • Runt Vänern
    • Väster och söder om Vättern
    • Enstaka fall har även påträffats i Blekinge, Skåne och Västra Götaland

    Riskområden utomlands:

    • Centraleuropa
    • De baltiska länderna
    • Åland
    • Ryssland

    Det står inget särskilt om Göteborg på deras hemsida utan mer om Stockholms skärgård, men jag tycker ändå att det känns tryggt att ha detta gjort. TBE är en så hemsk sjukdom 🙁

    Har ni eller planerar ni att vaccinera er mot TBE?

  • Sommaravslutning på förskolan

    Idag var det sommaravslutning för barnen på förskolan, men vår förskola håller öppet till och med vecka 27 så barnen får inte sommarlov riktigt än. I framtiden så hoppas jag att vi ska kunna ge barnen riktigt långa sommarlov, men just nu går det inte med våra jobb.

    Det var jättemysigt på sommaravslutningen. Barnen sjöng vackra barnsånger och gården var full av föräldrar som tittade och fotade sina barn. Isadora och Lucas ville inte vara med och sjunga så dom fick sitta med oss på en bänk i skuggan. Lucas brukar inte vilja sjunga men idag var han förkyld, hostig och snorig så vi frågade inte ens.

    Efter den vackra sången skulle alla äta picknick på gården, men eftersom Lucas inte mådde så bra så bestämde vi oss för att åka hem istället. Men först tackade vi pedagogerna för detta läsåret genom att ge dom varsin present. Jag hade köpt jättesöta nyckelringar som det stod några fina ord om pedagogerna och deras arbete. Tyvärr hann jag inte ta någon bild på dom för Ian slog in dom redan i helgen 🙂

    img_7343
    img_7342

    Isadora stod still typ en sekund innan hon sprang iväg! Kameran hann knappt fokusera.

    Fröknarna hade gjort ordning så att barnen fick med sig var sitt kuvert med saker dom hade gjort under terminen. Isadora fick en foto på sig själv med lilleskutts kaninöron och Lucas fick en liten söt tavla med glittrig ram som han själv hade gjort.

    Fler som har sommaravslutningar på förskolan eller skolan denna veckan? Får era barn långt sommarlov eller går dom i skolan några veckor till?

     

  • Hur säger man ”nej” till främlingar som vill ta på ens barn?

    En sak som jag tycker är väldigt väldigt svårt är när det kommer fram gamla människor eller trevliga människor med problem som vill prata och oftast ta på mina barn. Nu undrar ni säkert vad jag menar med ”trevliga människor med problem” så jag ska försöka förklara på bästa sätt vilka människor jag menar. Jag menar t.ex. alkisar, hemlösa, tiggare eller människor som hamnat på sniskan med samhället. Jag vet inte exakt hur jag ska uttrycka mig, men människor med något sorts problem som gör att man tycker synd om dom eller kanske inte vågar vara otrevlig.

    Jag stöter ofta på människor på bussen som vill prata med mig och jag är alltid trevlig mot alla som är trevlig mot mig. Jag tycker man ska bemöta andra som man själv vill bli bemött. Jag tror att världen hade varit en mycket bättre plats om alla hade gjort det. Men problemet med att göra som jag gör är att vissa människor går över integritetsgränsen och vill klappa mina barn, ge dom något eller hälsa på dom genom att skaka hand. Jag försöker att inte börja prata med alkisar pga detta, men samtidigt vägrar jag ignorera en människa som pratar trevlig med mig.

    Häromveckan var det en ung kille som började prata med mig. Han var jättetrevlig och berättade saker om sig själv som gjorde att jag verkligen inte kunde vara otrevlig, men då blev det väldigt jobbigt när han sträckte fram sin hand med kolsvarta fingertoppar för att hälsa på Isadora. Isadora tog inte hans hand, men jag stod där helt stum och började fundera på var jag hade lagt alkogelen. Jag vet att jag borde sagt ”jag försöker lära mina barn att ta i hand med någon dom inte känner” men jag var i chocktillstånd. En liten stund senare började Isadora gråta och skrika efter nappen som jag hade glömt hemma och då frågade killen om Isadora ville suga på hans glassked som han hade stått och sugit på hela busresan. Då sa jag ”nej”. Det var inte så svårt att säga nej till just det, men egentligen vill jag ju inte att någon okänd människa ska röra mina barn överhuvudtaget. Hur säger jag det på ett bra sätt?

    Hur gör ni i sådana här situationer? Jag känner att jag måste hitta något bra som jag kan säga för att inga främlingar ska ta på barnen och även för att tacka nej till gåvor som godis, kex m.m.