Jag hade en idé om att vi skulle kört 3-dagarspotträning nu i påsk, men sen började vi planera upp en massa aktiviteter så det blev ingen potträning och det var lika bra det för Isadora blev ju magsjuk lagom till påsk. Igårkväll var första dagen som hon var märkbart bättre och idag så verkar hon vara helt återställd så då testade vi med potträningen igen.

Just nu är målet att få Isadora att kissa på pottan. Hon har redan bajsat på pottan, men aldrig kissat så jag tänker att första steget är att göra henne medveten om sitt kiss och att vi belönar henne när hon kissar på pottan. Vi har köpt en likadan pottkalender (annonslänk) till Isadora som vi köpte till Lucas så varje gång hon kissar eller bajsar kommer hon få ett klistermärke. Idag försökte vi få henne att sitta tillräckligt länge på pottan för att det skulle hinna komma lite kiss eller bajs, men Isadora höll sig hela tiden. Vi satt till och med jämte och läste Busiga Bebbens potta (annonslänk) som är Isadoras absoluta favoritbok.

I boken ska busiga bebben bajsa, men var ska bebben bajsa nånstans? Boken visar fyra olika alternativ, det ena tokigare än det andra och både Lucas och Isadora pekar ivrigt på pottan samtidigt som dom skrattar åt alla tokiga alternativ som boken föreslår.

När bebben är klar så frågar boken vad bebben ska torka sig med, kanske hårtorken? Och vad var det egentligen som hamnade i pottan, var det en banan? Nej, det var ju en BAJSKORV! *ASGARV*

När vi hade läst boken några gånger så gjorde Ian en egen version av boken där Busiga Bebben fick heta Gatisbleuda och då blev det genast ännu roligare 🙂 Vilka skratt! Det var ett under att Isadora lyckades hålla sig från att kissa haha!

Jag hade velat köpa någon mer pottbok men gärna någon om att kissa på pottan. Vi har redan två böcker om att bajsa på pottan. Någon som har tips?

Lucas imponerade på simskolan idag också! Jag vet att han är duktig och kan massor, men ändå kommer jag där med mina händer och ska rädda honom från att drunkna. Det är tur att Lucas säger till mig så fort jag är i vägen för hans lärande. Haha! Han dyker hela vägen till botten och simmar runt utan problem. Jag är bara där som en levande flytboj som han kan ta tag i om något skulle gå fel. Nu går han på crawlsimskola så nu är det dags att börja använda armarna men det behöver vi nog träna lite på framför spegeln tror jag. Lucas gör rätt men han har böjda armar så det ska vi kika lite på till nästa lördag.

När jag och Lucas kom hem från simskolan så stod Jair, Ian och Isadora redo i hallen. Dom väntade på att vi skulle komma tillbaka så att dom kunde ta säsongens första tur med elbilen. Lucas var lyrisk och rusade ut och satte sig tillrätta i bilen, tätt efter kom Isadora.

Den här bilen går i väldig fart om man har gasen i botten så man får småspringa eller be Lucas stanna då och då för att inte hamna för långt efter.

Isadora vill göra och ha nästan allt Lucas har, men just elbilen blir det aldrig något bråk om. Isadora vet att det är Lucas som kör elbilen och att hennes plats är på passagerarsätet. Isadora är för liten för att köra, men när hon blir äldre så ska hon såklart få köra också 🙂

Vad har ni haft för er denna helgen?

På långfredagen hade jag och Isadora mamma-och-dotter-tid så idag är det dags för lite mamma-och-son-tid med Lucas. Vi ska gå till simskolan själva denna gången eftersom Isadora fortfarande är prickig. Läkaren trodde inte att Isadora smittar men han tyckte vi skulle hoppa över simmet under behandlingen för att se om prickarna försvann. Den värsta pricken hon har är den på knäet och den ser faktiskt en aning bättre ut nu så vi hoppas att det är på väg åt rätt håll nu.

Jag tycker det är tråkigt att Isadora inte kunde vara med idag, men det kommer fler tillfällen, mest svider det för att simskolan är såpass dyr. Vi betalar liksom 1000 kr/månaden för båda barnen och Isadora har nu missat två tillfällen och fler lär det bli… Men det känns i alla fall mysigt att få lite egentid med Lucas där jag kan fokusera på bara honom.

Fotograf: www.wanderings.se

Lucas är väldigt lik mig som liten och även som jag är nu när jag är vuxen. Han är väldigt social och älskar att prata med nya människor, precis som jag! Överallt han går så lyckas han skaffa nya vänner i alla möjliga åldrar, ibland är det ett jämngammalt barn men det kan lika gärna vara en vuxen som blir nya kompisen. På förskolan så har han alltid lekt mest med dom yngre barnen, då tar han en beskyddande storebror roll och håller gärna dom i handen. Detta började han med redan innan Isadora föddes så Lucas var menad att bli storebror 🙂

Fotograf: www.wanderings.se

Alla säger till mig att småbarnstiden går så fort så att man ska ta vara på den. Jag tycker att jag har varit ganska duktigt på att njuta och ta vara på tiden även om jag ibland ramlar i ekorrhjulet och får kämpa med att få det att stanna upp igen. Och ja, tiden har gått fort, men samtidigt så känns det som att det var hundra år sen som Lucas var min lille bebis. Det känns som att han alltid har varit med mig och jag kan inte föreställa mig att jag faktiskt har levt ett liv utan honom också.

Tycker ni också att det känns lite som en dröm att tänka tillbaka på tiden innan barn? Jag tycker det känns som att jag har drömt det eller som det var ett annat liv som en annan Emma har levt. Haha!