Imorse var jag hos läkaren för att kolla upp och få hjälp med Isadoras prickar. Jag fick träffa en läkare som verkade vettig och bemötte oss väldigt bra men tyvärr kunde han inte ge något svar på vad som orsakar prickarna. Han skrev ut en kräm som heter Altargo som vi ska behandla Isadora med i 5 dagar, om prickarna inte går bort så ska vi tillbaka nästa vecka. Läkaren var dock ganska säker på att prickarna inte smittar så barnen kan gå tillbaka till förskolan igen imorgon.

Jag har varit lite orolig för psoriasis för vi har det i familjen, men läkaren trodde inte att det var det. Jag känner mig inte övertygad, men vi börjar med den här krämen så får vi se om det går bort eller inte. Hoppas det går bort! Jag tycker det är jobbigt att inte veta vad det är och att det ständigt förvärras utom min kontroll… Det gör mig orolig.

Idag är jag på skitkasst humör. Dagen började riktigt dåligt med parkeringsböter -igen! Jag fattar inte vad som har hänt med den här stan. Det känns som alla som varit arbetslösa numera har blivit parkeringsvakter för det kryllar av dom överallt. Jag blir så less… men inom kort så kommer väl jag kunna alla parkeringsregler in i minsta detalj för varje gång jag har fått böter så har jag fått det av olika anledningar. Idag var det så här, jag skulle till läkarn med Isadora och dom enda två kundparkeringarna var upptagna så jag ställde mig på en parkering som tidigare har varit en kundparkering till en butik som nu har flyttat. Skyltarna om att det är kundparkering var borttagna så det stod inget alls på parkeringarna. När jag går ur bilen så kommer en gubbe från QPark och ropar att han ska ge mig en bot om jag står kvar där. Jag frågade varför för jag kunde inte se nån skylt om att man inte fick stå där. Han svarade då att det finns en skylt när man kör in i området att parkeringarna är förhyrda och så länge jag inte hyr nån av parkeringarna så får jag inte stå där. Parkeringen jag stod på hyrdes av ingen och därför fick ingen heller stå där. Jag tyckte det lät helknäppt men jag hoppade in i bilen igen och körde ett varv för att hitta en parkering. Det spöregnade ute och det fanns ingen annan parkering i närheten så jag ställde mig tillslut på Flugger Färgs parkering och tänkte att jag får väl handla något då så att jag kan stå där. Men nej, den gubben gick inte… Parkeringsvakten hittade såklart min bil där och botade den för att jag hade råkat ställa mig på Flugger Färgs personalparkering istället för kundparkeringen. Va fan?! Det stod inget om att det var personalparkering men när jag tittade på parkeringarna närmare butiken så såg jag att det stod ”kundparkering” på dom. Usch, vad less jag blir! Vilken tabbe av mig, men fasiken vad fyrkantigt av parkeringsvakten…

Ja, så nu känns dagen bajs…

Men PLÖTSLIGT vänder det! Just när jag skriver att den här dagen känns så bajs så plingar det till i min telefon. Jag har fått ett mail från en kund som meddelar att jag och Malin fick uppdraget – ett uppdrag som vi har arbetat för sen i februari och nu fick vi veta att vi fick det!!! Yeah!!! Detta är inte vilket uppdrag som helst, detta är ett STORT och viktigt uppdrag och det är nästan så att jag borde åka iväg till systemet och köpa bubbel även fast det är onsdag! VI FICK DET!

Vi ska gifta oss… nån gång… haha! Ja, jag vet inte hur många gånger jag glatt ropat att vi ska gifta oss och sen har det inte hänt något. Men vi ska gifta oss, det är bara en fråga om när. När ska vi komma till skott? Problemet är att vi aldrig riktigt kommer igång med planeringen. Då och då börjar vi skrapa lite på ytan till bröllopsplaneringen men sen känns allt övermäktigt och jag lägger tillbaka planerna på hyllan.

Nu pratar vi bröllop igen och jag funderar på om vi kanske skulle börja med att sätta ett datum så att det blir mer på riktigt. Jag funderar på år 2020. Det känns inte så stressigt om vi har två år på oss att planera. Det sista jag vill är att stressa fram ett bröllop. Det mesta i mitt liv sker i väldigt högt tempo, men bröllopet ska inte vara en av dom sakerna känner jag. Jag tycker år 2020 låter bra när man säger det och så är det ju faktiskt exakt 10 år sen som Jair friade till mig. Det är väl rimligt, först frieri och sen giftermål 10 år senare… haha! Nej, det är inte rimligt, det var dags att gifta sig för flera år sen egentligen! Haha!

Men hur ska jag komma igång med planeringen då? Jag vet inte i vilken ände jag ska börja? Det känns så jäkla stort! Jair är inte så planerande av sig så det kommer bli jag som får planera allt, men han kommer antagligen vilja vara med och ta beslut. Det vi vet än så länge är att vi vill ha ett traditionellt bröllop med bröllopsfest och sen önskar jag att åka på bröllopsresa efteråt. Det som är viktigast för Jair är festen och det som är viktigast för mig är klänningen, ringen och resan…

Ni som har gift er eller hjälpt till att planera någon annans bröllop, i vilken ände börjar man? Vad kostade era bröllop, speca gärna vad dom olika sakerna kostade om ni minns det 🙂

Foto: Wanderings

Varje kväll innan jag lägger mig så har jag vissa rutiner jag gör utöver att ta bort sminket och borsta tänderna. En av dom sakerna är att städa ordning på golvet i köket och vardagsrummet och ställa upp kökstolarna på bordet så att robotdammsugaren inte fastnar på stolsbenen. Detta brukar gå ganska snabbt och ofta hjälper Jair/Ian till. Jag brukar även sätta disken i diskmaskinen och sätta på den så att jag slipper göra det på morgonen när jag vaknar. Jag tycker det är så skönt att gå upp på morgonen när köket och vardagsrummet är i hyfsad ordning, jag får mer energi då än när jag vaknar till ett kaos.

Om jag hinner brukar jag också ta en titt i tvättstugan och hänga upp eller vika tvätten, det går rätt snabbt att ta hand om en maskin om det inte är totalt kaos. Tyvärr är det ofta kaos därnere. Jair viker i princip aldrig den rena tvätten utan brukar bara lägga den på bänken och då havererar det snabbt. Den rena tvätten blandas med halvsmutsiga kläder och med saker som tillhör skötbordet och efter nån dag så känns allt smutsigt igen. Om det är kaos så brukar jag blunda och låtsas att jag inte ser för annars går det lätt åt 30 minuter för att fixa där och jag behöver ju sova också.

Idag är en sån dag som jag har hunnit med alla rutiner och det känns så himla skönt. Jag startar mina dagar så himla mycket bättre när jag känner att jag ligger i fas med alla hushållssysslor.

Det allra sista jag brukar göra innan jag somnar är att spana efter saker att köpa. Just nu har jag inga direkta pengar att spendera och jag borde inte köpa något mer förrän jag har uppnåt mitt nästa träningsmål, men jag spanar ändå. Det är ju när man inte ska köpa något som man hittar hur mycket som helst och när man väl behöver något så finns det ingenting… inte sant?!

Vad har ni för kvällsrutiner? Och vad är det sista ni gör innan ni somnar?