Vi gick in i blåvalen på Naturhistoriska museet

Usch vad deppig jag kände mig när vi kom hem från flygplatsen. Det kändes så tomt i huset. Ian är en kille som tar ganska mycket plats, han både syns och hörs lång väg, därför blev tystnaden väldigt tydlig. Vi har hängt tillsammans så länge nu så att det nästan känns som att man måste lära sig att leva utan honom. När vi kom hem kände jag att vi inte kunde stanna hemma hela dagen, det hade blivit alldeles för deppigt, så trots lite sömn för både mig och barnen åkte vi iväg. Vi tog bussen till Naturhistoriska Museet där den stora blåvalen som man kan gå in i stod öppen idag! Vi har aldrig varit på naturhistoriska förut så det var ju en perfekt aktivitet 🙂

Foto: Naturhistoriska museet

Vi kom fram till museet vid klockan tolv och då visade det sig att det var tre timmar kvar tills vi kunde få gå in i valen. Vi hade alltså gott om tid att titta på varenda litet djur. Det var nästan lite läskigt att se alla uppstoppade djur och sorgligt när man läste om hur vissa dött. Ja, speciellt sorgligt var det att läsa om blåvalen som var en ”liten” unge på 1,5 år som simmade på grund i Göteborgs kust år 1865. Två män som bodde i trakten rodde ut till valen och dödade den med gevär och pikar. Det tog två dagar att få död på den stackars valen. På den tiden tyckte man att det var rätt att göra så, men hade det varit idag så hade man säkert försökt hjälpa den stackars valen att komma loss. Männen sålde valen och direktören som köpte valen bestämde att den skulle stoppas upp. Man flådde valen, torkade skinnet och spände upp det på en jättelik trästomme som man byggt. Skelettet är också bevarat men finns intill valen istället för inuti den. Inuti valens mage inredde man en salong med träbänkar och handtryckta tapeter. Det var kul att se, men jag tycker ändå synd om valen och lite besviken över den inredda salongen. Jag hade hellre sett en lite mer verklig valmage än en salong med bänkar och tapeter…

img_0182
img_0207
img_0179
img_0198

Jag och barnen i valens mage…

Valmage-salongen…

Det var en upplevelse för barnen i alla fall och även om många av dom uppstoppade djuren fick mig att känna obehag så tyckte jag det var intressant att se att fynd från döda utrotade djur var bevarade och rekonstruerade, t.ex. Stellers Sjöko. En annan cool grej var en monter med ohyra som finns hemma. I montern visade dom var ohyran kunde hittas och hur den såg ut i verkligheten. Det låg alltså en död kackerlacka, geting, klädmal, vägglöss, pälsängrar, silverfiskar m.m. i montern. Anledningen till att jag tyckte det var intressant är för att vi fick mystiska hål i en del av våra kläder under tiden vi var i Brasilien och då googlade jag på en del av dessa insekter men jag trodde dom var mycket större. Det var bra att få se dom i verkligheten så att man kan känna igen dom nästa gång dom dyker upp (hoppas inte!).

Vi hann också med att äta pannkakor och korv med bröd i cafét.

Barnen var väldigt fascinerade av museet båda två. Jag visste att Lucas skulle tycka att det var häftigt men jag hade ingen aning om att Isadora skulle tycka det. Jag kan verkligen rekommendera ett besök där!

Relaterade Inlägg

7 Kommentarer

  1. Stina

    Hur gör ni när Isadora behöver kissa när ni är ute? Hinner hon säga till och hålla sig hela vägen i toakön?

    Svara
    • Emma - På Smällen!

      Ja faktiskt klarar hon det! Jag blev själv förvånad när vi var på Liseberg och hon sa att hon var kissnödig längst fram i kön. Jag frågade om hon kunde hålla sig och åka först och hon sa ja (jag hade ingen aning om hon förstod vad jag pratade om för jag sa det på svenska). Direkt efter åkattraktionen gick vi och kissade. Jag är själv lite överraskad för när något är roligt och det går undan och guppar så är det ju svårare att hålla sig om man redan innan är kissnödig. Men det gick bra 🙂

      Svara
    • Emma - På Smällen!

      Men jag kan rekommendera att köpa en bärbar potta om ni är oroliga. Den gör ju att ni slipper kön när ni är ute. Vi använde den flitigt i början på sommarn när potträningen var nytt och vi inte visste om hon kunde hålla sig eller inte.

      Svara
      • Stina

        Wow vad duktig hon är!!! Det är inte lätt att hålla sig ☺️ Dottern är jätteduktig hemma men ute har vi inte kommit lika långt. Hon kan inte kissa på ”kommando”. Men ska absolut köpa en sån potta, tack!

  2. Karin

    Jag & min bror var med Alexandra på naturhistoriska förra året. Det var så kul att se henne uppleva djuren, vissa blev hon nästan rädd för & andra ville hon så gärna klappa & för att inte tala om när hon skulle titta ända upp på giraffen 😂
    Håller med dig om att det var väl värt besöket

    Svara
  3. Karin

    Jag & min bror var med Alexandra på naturhistoriska förra året. Det var så kul att se henne uppleva djuren, vissa blev hon nästan rädd för & andra ville hon så gärna klappa & för att inte tala om när hon skulle titta ända upp på giraffen 😂
    Håller med dig om att det var väl värt besöket

    Svara

Skriv en Kommentar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Annonsera här