Okategoriserade

Tvåspråkighet

Vi har inte lyckats så jättebra med tvåspråkigheten i vår familj. Jair fick en spark i baken för cirka 2 år sen när vi träffade en barnpsykolog för att prata om Lucas mat, men det slutade med att vi snackade nästan bara om tvåspråkighet. Barnpsykologen sa då att vi bara har upp till 5 års ålder på oss att ge Lucas två språk. Han var väldigt hård mot Jair och sa att om Jair inte tänkte vara konsekvent så var det bättre att han slutade prata portugisiska för det förvirrade mer än vad det var till nytta. Jag håller inte riktigt med om det, men jag tyckte det var skönt att Jair fick höra det. Efter det så försökte han lite mer, men sen ”glömde” han bort det och nu vill Lucas inte längre. Jair säger att han ångrar sig och jag känner med honom. Det har gjort att han är mer motiverad att bara prata portugisiska med Isadora.

Foto: Fotad av Jennie

Jag tycker det känns lite tråkigt om barnen inte blir tvåspråkiga. Drömscenariot hade ju varit att dom talade både svenska och portugisiska flytande. Jag har funderat en del på om jag kanske borde hjälpa till genom att prata portugisiska med barnen, men det känns inte bra. Svenska är ju mitt känslospråk och det är sitt känslospråk som man ska prata med sina barn. Dessutom så är inte min portugisiska felfri och det är också därför som Jair verkligen borde prata portugisiska med barnen och inte svenska.

Detta med språket är faktiskt en av anledningarna till att vi prioriterar att Jairs kusin ska komma hit. Vi har några vänner som har skaffat au pair från mammans hemland och au pairen pratar nästan bara mammans modersmål. Jag tyckte att det var så smart! Men nu blir det snart mer portugisiska i familjen eftersom det inte är långt kvar till vintern då vi åker till Brasilien och Jairs kusin kommer med oss hem till Sverige 🙂 Vi hoppas att han kommer trivas här och vill stanna under en längre period 🙂

5 Comments

  • C

    Hej! Det verkar vara svårare med tvåspråkighet när man använder ett av språken som familjespråk. Och om J då även använt svenska med L vet ju L att han inte behöver prata portugisiska med honom. Så var det för mig när jag var liten, och då pratade vi ändå danska lite då och då hemma och jag förstår ändå allt men kan inte prata. Vill dock säga att om J bara pratar portugisiska med dem from nu så tycker jag han ska fortsätta även om de svarar på svenska. Då ökar chansen att de använder det med andra som faktiskt inte pratar svenska. Hoppas du förstår hur jag menar!

    Mina barn på 5 och 3 år är trespråkiga, då jag och min man har olika modersmål och pratar engelska med varandra. Så kul nu när vi är i Sverige och de kan prata med familjen. Engelska har vi aldrig pratat med dem direkt, men de kan ändå prata det vilket faktiskt förvånade oss.

    Låt barnen se portugisiska program på Youtube, sätt på portugisisk musik, kanske appar på portugisiska. Om dessutom I börjar tycka det är kul att ha ett eget språk med pappa kan det hjälpa att få L intresserad.

    Stort lycka till!

    • Emma - På Smällen!

      Åhh det där har du så rätt i!!! Jag ska säga det till Jair för det känns som han gett upp lite med Lucas och nu bara kör med Isadora. Lucas vill inte titta på nåt på portugisiska men jag tänker som du att Lucas kommer bli intresserad när han ser att Isadora är det. Tack så mycket! ❤

  • Johanna

    Det är inte kört för Lucas på något sätt. Vill Jair så prata på bara! Helt normalt att tvåspråkiga barn inte vill prata på ena språket – men kanske lossnar de sen… eller så förstår han i alla fall och har den fördelen som vuxen. Språk är alltid värdefullt, speciellt på känslospråket som du säger. (Så många som inte förstår vad jag menar med känslospråk, man måste nog vara flerspråkig själv för att verkligen förstå..)

    Jag växlar två språk hemma. Önskar I skulle få mer finska. Drömmen hade varit finsk, spansk och engelsk nanny haha (är språklärare).

  • jennyjenny.se

    Tänkte också kommentera som ovanstående. Min man har en förälder från ett annat land som försökte prata med barnen på sitt språk när de var små men de kom i Lucas ålder och vägrade så hon ”gav upp”. De ångrar nog de alla idag och speciellt min man och hans bröder hade önskat att hon hade fortsatt ändå för de kan verkligen inte mycket av det språket. Det är helt normalt att barnen ”vägrar” prata och inte vill men de fångar ändå upp språket och har så mycket lättare att lära sig senare om de skulle vilja. Så fortsätt prata. Ha TV-program på. Låna böcker på biblioteket och lyssna på portugisisk musik hemma. Allt det där sätter sig i minnet.

    • Emma - På Smällen!

      Det är precis det som jag är rädd för. Ja men vi får verkligen bara kämpa på! Jag hoppas Jair förstår hur viktigt det är för det är bara han som kan göra skillnad. Men Jair har faktiskt blivit lite bättre det senaste 🙂 jag läste att barn i 4 årsåldern ofta protesterar mot att prata det ena språket i just den åldern så det är väl bara att hålla ut 🙂

Leave a Reply

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.