Svar på fråga angående att skaffa syskon

För ett par veckor sen så fick jag en läsarfråga som jag tänkte svara på i ett inlägg. Frågan handlar om hur jag tänker kring syskon och fördelar och nackdelar med att ha barnen tätt resp. längre emellan. Här kommer frågan:

Hej,

Vilken trevlig blogg du har som på att spännande sätt tar upp intressanta och lärorika ämnen om graviditet och föräldraskap. 🙂

Vad härligt att höra att det gått bra mellan syskonen och att ni känner er ”fulländade” som familj nu även om ni önskar fler barn i framtiden.

Om du har lust får du gärna skriva ett inlägg om syskon och t.ex ta upp vad du ser för fördelar respektive nackdelar med att få barnen tätt respektive längre emellan. Om det hade gått att bestämma helt själv, vad hade de optimala åldersskillnaden mellan barnen varit enligt dig (gissar på att du önskade att ha barnen tätare än det blev med tanke på ditt tidigare missfall, eller det kanske inte var planerat den gången?)? Hur många barn önskar ni att ha och skiljer det något mellan din och Jairs önskan?

Hoppas att du får en bra dag och kan njuta av bebisbubblan 🙂

Svar: Tack för din fråga och vilket roligt ämne du tar upp. Om vi börjar med åldersskillnaden så tycker jag att det känns helt perfekt med 3 år emellan barnen. Jag är verkligen supernöjd med åldersskillnaden för jag tror att barnen kommer ha stor glädje av varandra samtidigt som vi har fått mycket egentid med Lucas. Jag tror också att Lucas förstår mycket mer och är gladare över sitt syskon nu än vad han hade varit om han hade fått syskon för ett år sen. Många jag känner som har fått barn tätt (2 år eller mindre mellan barnen) upplever att första året som tvåbarnsmamma blev väldigt intensivt och att dom inte hann njuta så mycket. Än så länge upplever jag inte att vårt liv är så intensivt så jag tror att vi kanske kan njuta lite mer av bebisbubblan än vad mina vänner har gjort. Men just det här är såklart väldigt olika i olika familjer och beror säkert på barnens personligheter också. Jag tror att vi hade fått ett ganska tufft första år på grund av Lucas matsituation så jag tycker det är skönt att hans operation är avklarad för nu är han en mycket gladare och tålmodigare kille 🙂

Men min syskonlängtan har varit helt enorm så även om jag nu i efterhand tycker att 3 år mellan barnen är perfekt så hade jag inte velat vänta så länge som vi tvingades göra. Graviditeten som slutade i missfall var planerad. Vi bestämde oss för att börja syskonverkstan när Lucas var cirka 1,5 år, men då hade jag aldrig kunnat tro att det skulle ta sig på första försöket. Från början var planen att börja bebisverkstan när Lucas var cirka 2 år, alltså precis så som det blev i slutändan, men vi tjuvstartade eftersom jag längtade så mycket. En kul grej är att jag svarade på just den här frågan när Lucas var 4 månader (13:e juli 2013) i ett inlägg HÄR! Kolla frågan och mitt svar här nedanför:

Har du funderat något kring att skaffa syskon? Och när i så fall?
Ja, jag längtar redan tills nästa gång vi ska göra hela den där resan med att vara gravid och förlossningen igen! Men vi vill hinna njuta lite av att Lucas är liten först och skaffa ett större boende. Så det kanske blir barnaverksta igen om cirka 2 år. Det tror vi är lagom ?

Lite lustigt att jag blev gravid exakt 2 år och 10 dagar efter att jag hade svarat på den frågan!

Så för att knyta ihop mitt svar lite, jag tycker att 3 år är optimalt mellan barnen, men jag vet inte om jag kommer ha tålamod att vänta tills Isadora är 2 år innan vi börjar försöka med ett syskon. Fast jag kanske blir illa tvungen för Jair har ingen lust att få barn tätt verkar det som 😛 En fördel med att dra ut på det är ju att man får spara på det goda 🙂 Jag tycker nämligen att bebistiden är den bästa tiden 🙂

Angående hur många barn vi vill ha så vill jag ha minst tre, kanske fyra. Jair vet nog inte riktigt hur många barn han vill ha än. Han är nöjd nu, men kan tänka sig tre barn och kanske kanske fyra, men det beror på hur det blir när vi har tre barn. Jag känner likadant angående fyran. Jag kan inte veta hur det känns förrän jag har provat på tre barn.

 

Foto: Moments by Louise 

Relaterade Inlägg

4 Kommentarer

  1. Mikaela

    Åh vad man känner igen sig i ditt svar. Själv kände jag mig redo för ny bebis när sonen var fyra månader. Sen blev det ända att vi sköt upp det lite men strax innan sonen var 1,5 år började vi försöka. Fick dock ett missfall tidigt men nu känner jag verkligen att två år är perfekt för oss och sonen var verkligen mogen för ett syskon. Trodde det skulle bli en liten chock att helt plötsligt ha två barn men allt har gått så himla bra o vi känner inte att livet har förändrats så mycket mer än att man har ett barn till hehe. Troligtvis kommer vi försöka få två år emellan även nästa gång men man vet ju aldrig hur det blir.

    Svara
  2. zarah

    För oss har det varit perfekt med 2 år 3 mån mellan första och andra och nästan på dagen (skiljer 3 dagar) 2 år mellan andra och tredje. Övergångarna har varit smidiga och väldigt lätta. Jag väntar ju som sagt fortfarande på tvåbarnschocken ? får se om det blir nån trebarnschock så småningom men än har jag inte känt av den (Isak blir 6 veckor på tisdag). Barnen har tagit till sig syskonen bra och ingen svartsjuka någon av gångerna. (Tidsmässigt så är det ju lite mer krävande men man hittar nya lösningar och rutiner. Det bästa jag gjorde inför trean nu var att skaffa babyskydd med bas. Har spänt fast skyddet med bilbältet med de andra två men nu med 3 barn så tar det för lite för lång tid när vi ska iväg allihop och behöver få in kidsen fort innan de sprungit iväg ? iaf tvååringen som inte förstår än hur farlig trafiken är. Och alla minuter man kan tjäna in är bra hehe)
    Hade bebisarna tagit sig på första försöken hade det varit tätare med 3 månader mellan 1an och 2an och 5 månader tätare mellan 2an och 3an, och det hade kanske varit lite för tätt såhär i efterhand men man hade ju löst det ändå ?

    Svara
  3. Anna-Karin

    Jag har 20 månader mellan mina två. Det blir som det blir ibland. Dom är ju rätt tighta som syskon och leker väldigt bra.

    Svara
  4. Gittan

    Vi har två år, två månader och två veckor mellan dottern på 3 år och sonen på snart 1 år. Jag var väldigt sugen på en trea redan för 6 månader sedan men nu känns det ganska avlägset. Jag tycker allt flyter på så bra och barnen har redan stor glädje av varandra. Bebisverkstaden kommer säkert öppna igen, men det dröjer nog 1-2 år till så sonen hinner bli 2-3 år. Så blir nog större glapp nästa gång. Sambon vill absolut inte ha lika tätt igen ? Och jag tänker att de har sina fördelar med 3-4 år mellan oxå ?

    Däremot förstår jag inte när man pratar om egentid med barn nr 1, varför är det så viktigt? Barn nr 2,3 osv kommer ju aldrig att få det? Hur tänker ni kring det?

    Svara

Skriv en Kommentar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Annonsera här