Sluta amma dag 3
Vi fortsätter att prata amning, det är det största som händer här just nu. I dag är det den tredje dagen utan amning. Jag får pumpa ut mjölk flera gånger om dagen, jag hade ingen aning om att jag hade så mycket! Han har inte försökt att amma nån gång under dom här två sista dagarna. Det var bara den första dagen som han försökte amma när jag satt med honom i famnen och då kände jag mig som den hemskaste förrädaren som nekade honom. Han såg ut som jag hade lurat honom, jag hoppas jag kan glömma den minen han gjorde för det kändes faktiskt förjävligt. Jag vill ju ge honom allt egentligen! Hur som helst så känns det mycket bättre nu när han inte försöker, men det känns som jag är en jävla hormonbomb just nu. Jag känner mig ledsen över att sluta amma fast jag vill inte fortsätta. Jag är ledsen för att Lucas har växt så fort, för att jag håller på att bryta ett viktigt band mellan honom och mig, för att Lucas tycker om att amma, för att jag ser att han njuter när han ammar och för att jag aldrig mer kommer kunna se det igen. Nu när jag skriver det här så gråter jag och det känns inte ett dugg bättre att skriva det här på bloggen. Jag hoppades att det skulle kännas som att skriva av sig så att jag kunde lämna det bakom mig, men nej, det känns bara värre att erkänna att det är just så här jag känner.
Hur som helst så verkar det som att sluta amma bara har haft positiva effekter på Lucas. Han har ätit väldigt mycket mer och han har varit mycket piggare och alertare här idag än någon av dom andra dagarna som vi har varit här. Jag är glad för det men just nu känns det som jag bara vill avbryta alltihopa för att slippa känna den här sorgen som jag känner nu.
11 Comments
Beatrice, mamma till Robin och Jennifer
Usch så jobbigt för dig!
KRAM
Madde
Tråkigt att det är så jobbigt för dig.
När jag slutade amma slutade jag även att pumpa. ”Lättade” på trycket någon gång bara, men försökte hålla mig. Lättast var det att ”handmjölka” i duschen. Mjölken sinar fortare om man inte pumpar. Pumpningen stimulerar ju mjölkproduktionen. Du kanske redan vet det, men tänkte annars tipsa om det.
Alexandra
Åh måste först säga tack för en bra blogg som jag följt sedan bebis va i magen för nåt år sen! Och sedan vill jag dela med mig av att det är så jobbigt psykiskt att sluta amma även om man bestämt sig, spec. första veckan då man som min BVC sa sörjer på ett sätt. Jag hade världens hormonets, grät o velade. Efter första veckan (bestämde mig o slutade då helt efter att trappat ner två månader) blir det bättre, min bebis glömde så småningom, började sova mkt bättre (så skönt sluta vara napp), o äter kanonbra. Vi kan ju fortfarande mysa o tryggheten sitter faktiskt inte i brösten.
sara
Aldrig kommenterat tidigare men ville verkligen skicka lite pepp till dig, du verkar vara en så himla bra mamma som bara vill Lucas bästa. Så kämpa på och det är okej att va ledsen för det är som sagt ett väldigt speciellt band som försvinner.
Är så impad att ni ska bo i Brasilien i 7 månader, vill ocksåut på äventyr med min familj!!
Stor styrkekram till dig!!
Angelica
Usch jag sitter i samma situation och vet hur jobbigt det känns!
Min son är bara 5 mån men jag måste sluta amma enl. Hans läkare, jag vill verkligen inte! Men har inget annat val.
Men jag tror att när man väl har slutat helt och det har gått en liten tid, så kommer det att kännas bättre.
Allt är så jobbigt när man står mitt i det.
Men det är väl bara att hålla ut och se frammåt.
Hanna
Åh vad jobbigt Emma:( Jag skulle nog känt precis likadant. Men det kanske leder till nåt gott ändå! Styrkekramar!!
Sanna
Jag håller också på att sluta och jag förstår precis vad du menar med sorg! Men det ger med sig och hormonerna avtar! Men de är en fas som inte kommer igen och ett så specielltband mellan mamma bebis som inte går att ersätta.
Men det kommer nya spännande faser och visst är det ändå roligt när man börjar se en annan kontakt med kommunikation mm.
Klandra inte dig själv , Lucas kommer ju bara må bättre av det o du har ju ammat jättelänge!
Kram och vad häftigt att våga bo i Brasilien ett halvår!
Malin
Jag fick börja ge ersättning som sista mål när min lilla tjej var 4 månader eftersom hon inte var helt nöjd med mjölken. Det kändes okej eftersom jag ammade resten av dygnet. Efter 2 veckor ville hon även ha näst sista målet på flaskan, mjölken började väl sina senare på dagen och hon ratade bröstet på eftermiddagen/kvällen. Även det kändes okej. ”Det är nu vi trappar ner”, tänkte jag. Men nej…. Efter EN vecka med två flaskor om dagen slutade hon amma helt över en helg. Hon ville bara ha flaskan och jag var inte alls beredd på det. Ååh så ledsen jag blev! Det var en faktiskt en sorg, det trodde jag inte när jag planerade att sluta. Min lilla bebis blev stor på en helg och det band som man har när man ammar bara försvann utan att jag var beredd. Fast det försvann såklart inte, men det var så jag kände då. För som Alexandra säger, tryggheten sitter inte i brösten. Min tjej var lika nöjd och glad, om än inte mer nöjd och glad när hon blev ordentligt mätt. Lycka till, det kommer gå jättebra för er båda 🙂 Stor kram
Tanja
Du som har egna barn kasnke kan det här med barnvagnar? Titta gärna in på min blogg och hjälp en blivande förälder välja vagn i barnvagnsdjungeln!
Sara
Fetvadd i bh fick jag tips om när jag slutade amma. För att hålla brösten varma och förhindra mjölkstockning. Pumpar du ut allt bildas ju ny mjölk. Kanske därför du upplever att du har mer än vad du trodde? Jag slutade tvärt från en dag till en annan. Visst kändes det som om brösten skulle sprängas och var stora som bomber men det la sig efter några dagar. Lycka till!
Carolina
Är i samma sits som du just nu. Sitter här med tårar och en 10 månaders bebis i famnen. 3e natten utan amning är passerad och jag är såå ledsen. Jag har trappat ner länge med amningen och nu är även nattamningen slut. Jag vill sluta amma men är ändå så ledsen över att ta det från henne som jag vet att hon älskar.