Jag vill bort…

Alltså förlåt, jag hade bestämt mig för att det här skulle bli en gladare vecka, men jag känner mig nedstämd denna veckan också. Förra veckan var jag mer arg, denna veckan har jag varit mer ledsen och tårarna har bränt bakom ögonen många gånger. Det känns så eländigt och långdraget på nåt vis. Jag ser ljuset i tunneln hela tiden nu, men jag är ändå ledsen. Jag kan skratta och jag kan le, men så fort jag inte skrattar eller ler så känner jag mig nedstämd igen. Det är som att hjärnan har fastnat där.

Jag tillåter mig att sörja, såklart… men det är lättare att sörja när man vet exakt vad man är ledsen för. Jag vet inte det. Jag vet inte varför jag är ledsen, jag vet bara varför jag är arg. Jag tror att jag kanske är ledsen som en följd av att jag är arg men ärligt talat vet jag inte…

Just nu vill jag komma bort. Jag vill fly ett tag. Jag vill ta med mig barnen nånstans, till en lycklig plats. En resa till värme just nu hade varit guld. Jag har ingen reskassa att resa för men tack vare mitt Norwegian-kort har jag lyckats spara ihop 9.000 poäng som innebär 9.000 SEK att resa för – helt gratis (inga dolda avgifter eller skatter)! Det är alltså bara boende som fattas. Tänk om jag lyckas hyra ut huset på airbnb över nyår, då skulle vi kanske ha råd med en eller två veckors semester nånstans…

PS. Om ni också vill tjäna poäng som snabbt blir pengar på Norwegian-kortet – använd min länk så får ni 200 poäng direkt när ni gör ert första köp, motsvarar 200 NOK!

Relaterade Inlägg

3 Kommentarer

  1. Linda

    Fast jag förstår dina känslor. Du kanske inser, pga allt som har hänt, att kärleken är slut och kanske tom slut sedan länge. Men innan allt detta hade du en plan, och den planen finns nu inte längre. Och det är inte pga dig utan pga av nån annans beslut. Du måste byta riktning i livet (och det blir förmodligen helt underbart) men det är inte du som har valt det. Klart som sjutton att man blir arg och frustrerad. Att man dessutom gick med falsk trygghet iom barnaskapande och bröllopsplanering när det hände gör ju inte saken bättre direkt. Lite förvarning hade man nog velat ha..kram

    Svara
  2. Joanna

    Inte konstigt att du känner som du gör. En stor del av ditt liv har försvunnit. Du kommer att pendla mellan olika känslor hela tiden och inte riktigt fatta varför…

    Svara

Skriv en Kommentar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Annonsera här