Okategoriserade

Har ni också såna här morgonar?

Imorse vaknade Lucas verkligen på helt fel sida. Han vaknade 7 med att skrika och gnälla och det var omöjligt att förstå vad han ville. Jag försökte göra honom till lags men det spelade ingen roll vad jag gjorde, bara gnäll, gnäll, gnäll i ytterligare 1,5 timme. Tillslut sa jag åt honom på skarpen att nu får han sluta. Får man göra det? Eller ska man låta barnen gnälla utan att säga till att nu får dom sluta? Jag kände att jag höll på att bli tokig. Inget jag gjorde var bra och jag fick inte göra mig iordning, bara sitta på soffan. 

Jag gjorde mig iordningen ändå och när jag var färdig så skulle jag göra frukost och plötsligt passade det inte med gröt längre. Nu skulle det tydligen vara köttbullar till frukost. Efter massa gnäll stekte jag tillslut köttbullar och då åt han två stycken innan han fick kväljningar. Så då tog jag fram megaportionen med gröt som redan hade kallnat men han ville inte ha. Men så fort jag sa att vi skulle borsta tänderna så ville han plötsligt äta (bara för att få sitta med ipad en stund till). Jag kunde inte tro mina ögon men han åt hela den alldeles för stora portionen gröt trots fler kväljningar bara för att han ville sitta med ipad en stund till. Borsta tänderna är tydligen det bästa hotet för det betyder dagis eller gå att sova haha!!

Efter det var han tack och lov på gott humör, men ett tag funderade jag nästan på att sätta i öronproppar för jag höll på att bli tokig. Och då menar jag inte att jag skulle sätta i öronproppar och ignorera honom (det gjorde min dagmamma med mig), utan bara att sätta i öronproppar för att härda igenom gnället under tiden jag försökte få honom på gott humör. Nu i efterhand så tror jag att han var hungrig för han drack ingen välling på natten så hans blodsocker var kanske så lågt att han inte ens själv visste vad han ville…

  

20 Comments

  • Josephine

    Ja såna morgnar har vi OFTA! Och lämningarna på dagis är hemska nu sedan Elise föddes. Han är hysterisk varenda dag när jag ska lämna! Och skulle man råka väcka honom när han somnat mitt på dagen så bryter helvetet löst! Trots, trots och ännu mer trots. Jag är snart färdig för psyket kan jag säga… :/

    • Emma - På Smällen igen!

      Nej vad tråkigt! Hoppas vi slipper såna mardrömslämningar! Ja, trotsen tär verkligen på en. Hur länge har det hållt på? tänker att Leon fyller ju snart 3 år, menar du att Lucas kommer bli ännu värre när han närmar sig 3 år och strax innan bebis kommer???? Hoppas inte!

  • Virre

    Ja, oja det har vi titt som tätt… Maximilian har kommit i både pyjamas och utan byxor till dagis. Märks speciellt när man hemma med hnm ex pga sjukdom eller studiedagar. Kram

  • Jennyjenny

    Jag förstår verkligen vad du menar. Det där gnället (som man inte kan se nån förklaring till) tär verkligen på tålamodet! Ibland måste man bara gå ifrån o andas för att inte explodera. Tack o lov är det ju oftast övergående hyffsat snabbt.

    • Emma - På Smällen igen!

      Ja precis! Jag är ganska tålmodig med Lucas, men ibland undrar jag om det inte är bättre om jag slutar försöka göra honom tillags. Jag försöker ju undvika att det blir skrik och panik innan dagis liksom…

  • Cissi

    Såna morgnar har vi för jämnan! Känns som stt tjejerna turas om 😉 har gett upp att försöka göra på bra humör eller vara till lags. Jag har börjat förklara att jag förstår att de har en dålig dag och att det är okey, men nu måste mamma laga mat/göra sig i ordning/hjälpa syskon och så vidare. Sen försöker jag stänga av öronen 😉

    • Emma - På Smällen igen!

      Kanske så jag ska göra lite mer också. Lucas blir ju ändå inte nöjd med vad jag än gör…. Jag ska prova det. Förklara pedagogiskt och sen göra mig iordning.

  • Nikiå

    Ja en sån trotsperiod hade vi nyligen och jag mådde så dåligt av det, det var riktigt påfrestande. Jag kom sent till jobbet pga det. Och när jag hämtade var det värre då kunde hon ligga på golvet i kapprummet o skrika i 20 min. Nu har det lugnat sig lite.. Dottern blir 3 i februari.

    • Emma - På Smällen igen!

      Usch då! Jag kommer också sent till jobbet ibland pga trotsen. Men han är alltid glad på vägen till dagis och när vi ska hem också, än så länge….

  • Veronica

    Sådana mornar (och eftermiddagar…)har vi också ofta! Tär verkligen på en, men på något sätt börjar jag bli van. Eller hanterar dem bättre. Stressar inte upp mig längre. Ofta är det faktiskt just hunger hos oss! Har en kille som är lika gammal som Lucas + en 8 månaders och när båda går igång förökar sig de gråa håren snabbt vill jag lova!

  • Sandra

    O, ja ofta! Ibland är det verkligen skönt att åka till jobbet. Stora dottern har gått utan skor från förskolan mitt i vintern, legat fullt påklädd på hallgolvet hemma då hon vägrat ta av ett enda plagg själv (hon kan ju!), kommit till förskolan med oborstat hår och i udda strumpor osv. osv…

  • Sandra S

    Ja det känns som att vi inte gör annat än försöka få storebror på bättre humör här hemma.. Vilket oftast inte alls går utan han får skrika av sig. Många gånger efter förskolan vill han bli buren uppför de tre trappor vi har upp till lägenheten och jag förklarar varje gång att det inte går för jag måste bära lillebror. Gallskrik i trapphuset i flera minuter hör till vardag, stackars grannar 😉 Härliga trotsålder..

    • Nikiå

      Haha det där med att bli buren har vi med, varje dag till o från bilen, särskilt efter förskolan. Att förklara att man inte kan/vill av olika anledningar spelae ingen roll. När jag skulle stå på mig en dag för jag hade annat att bära kasta hon sig på marken, rullade runt, gallskrek, slängde av sig mössa skor o strumpor. Detta pågick i 30 min tills jag till slut gav upp, snart ringer väl någon soc tänkte jag

Leave a Reply

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.