Egentid = så skamfullt för en förälder

Jag kan inte berätta med ord hur skönt det är att ha semester! Min kropp har skrikit efter det här sen i höstas när jag fick tvillingmissfallet. Jag är inte stålmannen och jag har känslor. Även för mig blir det på tok för mycket ibland. Jag tror egentligen alla andra förstår, jag är nog den enda som inte förstår. Jag tycker det känns otroligt jobbigt hur jag har ”försummat” min vänner. Jag har väldigt många otroligt bra vänner som står där vid min sida no matter what, men jag har inte hunnit träffa dom. Men det som är med bra vänner är att dom står alltid kvar, dom finns där ändå och framförallt dom FÖRSTÅR! Man behöver inte ens förklara sig och man kan säga som det är.

Här på Bali njuter jag av varenda minut tillsammans med Lucas. Jag njuter av att slippa hushållssysslor som att tvätta, städa, laga mat, diska etc. Jag njuter av den stunden egentid som blir när man är två föräldrar på ett barn. Jag njuter av solen, stranden och poolen och jag njuter av att bara vara, att inte ha något bestämt. Just nu är det jag och bloggen 🙂

Jag läste för ett tag sen på facebook att någon skrev något i stil med det här:
”Jag förstår mig inte på den där egentiden som ska jagas i all evinnerlig tid. Skaffar man inte barn för att vara med dom?”

Jo, självklart skaffar man barn för att vara med dom! Annars är man otroligt idiotisk och borde inte skaffa barn! Men, att vilja göra något helt själv som är bara för en själv, det är bara hälsosamt! Vilken mamma eller pappa vill inte vid något tillfälle ringa en vän och prata ostört en liten stund? Vilken mamma skulle inte må bättre av att få gå på massage en dag? Titta på en hel film? Få duscha och efteråt hinna borsta håret utan att en bebis gråter? När Lucas var nyfödd fick jag kritik av en läsare för att jag ville borsta håret efter att jag hade tagit en snabbdusch. Är det verkligen för mycket begärt?