Efterlyser råd: Matro vid bordet

Nu behöver jag lite tips och råd från er. Lunchen fungerar inte alls på förskolan. Pedagogerna berättar att Lucas bara är ledsen och arg hela tiden när dom ska äta. Jag känner inte riktigt igen den beskrivningen av Lucas så idag och resten av veckan ska jag vara med på lunchen. Jag är inte säker på att jag vet vad problemet är än, men det verkar som att Lucas inte vill sitta med vid bordet, varför vet jag inte riktigt.

Idag när jag var med så ville Lucas sitta vid bordet och han åt korven själv med skeden, men när han hade ätit färdigt ville han gå ner på en gång. Det får han alltid göra hemma för att vi har inte velat krångla till matsituationen mer än nödvändigt. Vi vill inte komma in i en ond cirkel så att vi inte får i honom något alls överhuvudtaget. Mitt mardrömsscenario är så som man höll på när jag var liten, att barnen inte fick slänga, att dom var tvungna att äta upp allt. Skulle vi hamna där så är jag säker på att vi aldrig kommer få Lucas att sitta vid bordet frivilligt.

Hur som helst, när han ville gå ner och leka efter maten idag så sa jag Nej, eftersom jag vet att förskolans regler är att alla barnen sitter kvar vid bordet. Lucas blev helt förtvivlad och för att han inte skulle skada sig så fick jag hålla fast honom i mitt knä. Jag försökte lugna honom, men han skrek mest förutom en liten stund när jag kittlade honom. På förra förskolan var jag med en gång och då skrek Lucas och ville inte sitta på stolen och det blev exakt samma scenario, men då sa pedagogerna att det bara var för att jag var med. På denna förskolan berättade dom att Lucas fick gå ner och leka när han blev sån som han var idag, så jag tror att Lucas har vant sig vid att han kan skrika till sig saker.

Det har aldrig varit några problem med detta på gamla förskolan, men för att underlätta så frågar jag mig nu om vi kanske borde ”ta fighten” här hemma också? Att Lucas måste sitta med 30 minuter när vi äter oavsett om han vill äta eller inte. Vad tror ni? Hur gör ni? 30 minuter känns ganska lång tid om han inte äter alls. Vad ska man ha för regler egentligen?

  

Relaterade Inlägg

29 Kommentarer

  1. a

    Vi har det sämsta sättet enligt regelverket- IPAD. Men det bästa för oss.
    Sätter vi på en kort film så äter lillan upp maten och kan sitta stilla och när hon är färdig får hon gå eller sitta kvar och titta färdigt.
    Annars har hon svår att sitta stilla. På förskolan verkar det fungera.

    Svara
    • Emma - På Smällen!

      Vi har ju gjort likadant! Men det har alltid funkat på förskolan ändå, det är nu på nya förskolan det inte funkar 🙁

      Svara
  2. Mikaela

    Har själv ingen erfarenhet av just detta problem men tycker det låter klokt o försöka ha liknande rutiner hemma som på förskolan vare sig det gäller sovtider eller rutiner kring mat. Så att dagarna blir lika för barnen oavsett om de är hemma eller på förskolan. Men 30 minuter känns samtidigt lite mycket att börja med särskilt om han inte gärna äter så mycket. 15-20 minuter borde räcka som start.

    Svara
    • Emma - På Smällen!

      Ja, det var lite så jag tänkte… men känner mig osäker också. Vill vi tvinga honom att sitta vid matbordet när vi redan har så krångligt kring maten. Jag tror jag ska prata med barnpsykologen på BVC först innan vi ändrar nåt här hemma…

      Svara
  3. Lovisa

    Hemma låter vi alltid W gå från bordet när han ätit upp om han vill det. På förskolan sitter de kvar vid bordet, men W har aldrig visat några problem med att det är olika ”regler” hemma och på förskolan. På förskolan gör han som pedagogerna säger/ de andra barnen gör. Vi tänker som så att man väljer sina strider, och för oss är det viktigaste att han äter maten, inte hur situationen kring det ser ut. Det tänker jag att man kan införa lite stegvis ju äldre de blir. Jag har vänner som är hårda med att deras barn ska sitta kvar vid bordet, men jag känner inte att det är något jag prioriterar just nu.

    Jag tycker det låter lite konstigt att du ska vara med på lunchen på fsk, för det kommer du ju inte vara sen… Det känns bättre att pedagogerna själva arbetar fram en metod som fungerar för dem och Lucas, utan dig. det är givetvis bra att du får inblick i hur det fungerar/inte fungerar, men du är inte en del av lösningen i mina ögon.

    Svara
    • Emma - På Smällen!

      Ja, tänkte också på det med att välja sina strider. Kanske inte värt att ta den striden här hemma när han knappt äter som det är… Det är väl bättre att göra det när matproblemet är borta… Jag ska inte ändra nåt här hemma innan vi har pratat med barnpsykologen på BVC.

      Svara
    • Emma - På Smällen!

      Jag håller med om att jag inte är lösningen, men det är inte förrän nu som jag förstår vad dom har problem med. Jag har fått höra ”Lucas har varit jätteledsen idag” många gånger men ingen har berättat för mig varför han var ledsen så jag har bara varit orolig hela tiden. Nu får jag ju se själv och då blir det lättare att ta upp det med BVC.

      Svara
  4. mamma i Rom

    Jag tror inte nödvändigtvis att man bör ha samma regler hemma som pá förskolan, de är ju självklart att de máste ha ”strängare regler” (eller andra regler iallafall) eftersom dom har sá mánga fler barn! Jag tror inte heller att detta kan lösas genom att du sitter med pá lunchen och háller fast honom! Nu har du varit med en gáng och sett hur han reagerar och kan kanske tillsamans med fröknarna komma överens om hur de ska ta detta vidare pá bästa sätt. Ingen ska behöva sitta ”fasthállen vid bordet” de tror jag inte att nán már bra av. Hoppas de löser sej! Kram Elin
    http://minbebis.com/blogg/mammairom/

    Svara
    • Emma - På Smällen!

      Nä, jag tycker inte heller att det känns bra, men samtidigt så tänker jag att han borde kunna sitta vid matbordet som alla andra barn… Jag måste nog ta upp det här med barnpsykologen på BVC.

      Svara
  5. Liselotte

    Det här med att han spottar mat, vild tanke men har de försökt truga honom då? Jag tänker med tanke på hans problematik med körteln och det? Att det blivit laddat i och med det? <3

    Svara
  6. Erika

    Jag förstår inte varför du ska vara med. Dynamiken på fs ändras ju när föräldrarna är där och vem säger att pedagogerna gör som ”vanligt” när du är där?
    Vi körde också mycket med plattan och film. Hålla kvar och tvinga vinner ingen på jag vi märkt iallafall! Förstår din frustration! Vi har aldrig haft så stora problem på fs utan det har mer varit hemma. Tror fortfarande på dietist!!

    Svara
    • Emma - På Smällen!

      Nä jag vet, det är mest för att jag ska förstå vad problemet är. Jag tycker inte att Lucas ska bli tvingad att äta, men jag tycker att han borde kunna sitta kvar vid bordet som alla andra barn. Vet inte riktigt hur jag ska göra, måste prata med barnpsykologen på BVC för att reda ut det här…

      Jag har begärt dietist. Vi ska få det efter op-undersökningen.

      Svara
  7. Susanne

    Hej,
    Jobbigt att det är så knepigt med Lucas på fsk. Jag tror nog att ni ska börja jobba med honom hemma och på så sätt kanske han kommer in i det även på föris. Om det var min son så skulle jag nog ta tag i det genom att låta honom sitta kvar i max 5 min kanske. Går han ifrån så hämtar jag tillbaks honom och påminner om varför jag vill att han ska sitta där och sen bara kämpa på tills han ger sig. Det kan bli tufft i början för han vet ju vilka knappar han ska trycka på hos er men ge inte upp utan se till att vinna den striden. När min son bråkar om maten så får han inte lämna förrän han iaf smakat, vilket oftast resulterar i att han faktiskt tycker om det och äter lite mer. Det är inte lätt med barn och inte heller att vara förälder för den delen! Jag hoppas att ni kommer fram till en lösning snart.

    Kram /Susanne

    Svara
    • Emma - På Smällen!

      Tack för tipset! 5 min låter i alla fall genomförbart och inte så plågsamt. Han satt ju alltid med på lunchen på förra förskolan även om han inte åt nåt. Dom sa aldrig att det var några problem. KRam!

      Svara
  8. Anita

    Hej Emma!
    Vi har inte bekymmer med maten men med sovrutin. Hemma är det alltid bråk. Läggning kan ta evigheter. Förskolan försökte hon styra i början men med mitt tillstånd fick pedagogerna faktiskt styra att hon ska sova middag. I början fick hon vara ledsen, sen fick hon en plats nära fröken. Nu 1 år senare funkar det toppen på förskolan men fortfarande inte hemma. Hon har nog lärt sig att hemma styr jag och där lyder jag (får den känslan). Så är det med mycket mössa/vantar etc. Kanske är bäst om förskolan får ha sina regler och få till dem. Min accepterade det och nu funkar föris toppen.

    Svara
    • Emma - På Smällen!

      Ja det var så jag tänkte. Jag förstår ju också varför dom har dom reglerna. Om ett barn får leka istället för att äta så vill ju alla det tillslut. Och Lucas kommer inte alltid vara minst, det kommer komma mindre barn som inte förstår varför han får leka istället för att äta osv. Jag blev faktiskt väldigt överraskad att förskolan inte hade stått på sig med sina regler. Jag är övertygad om att Lucas lyssnar mer på dom än på mig. Jag vill absolut inte att dom ska tvinga Lucas att äta, eftersom han har sina problem så tycker jag inte ens att dom ska tvinga honom att smaka. Men han lider inte av att sitta kvar vid bordet och vänta tills det är dags för alla barnen att lämna bordet. Tack för att du delade din historia! Den gav mig lite hopp 🙂

      Svara
  9. Alisa

    Hur ser mat situationen ut? Hur många barn sitter vid hans bord? Finns de möjlighet att sitta få barn vid bordet så pedagogen kan lägga mkt fokus på Lukas så att han sitter kvar genom att ha olika ”intressanta” disskutioner med honom? Dvs prata mkt med honom om det han tycker om och på så sätt ”locka” honom att sitta kvar. Pedagogerna måste också va väldigt bestämda med att han ska sitta kvar för precis som du skriver då lär han sig att skriker jag..ja då får jag gå ifrån…
    Skriver utifrån liknande händelser på mitt jobb (är förskolelärare)

    Svara
    • Emma - På Smällen!

      Vid lunchen delar dom upp sig i tre grupper i tre små rum. En pedagog i varje rum. Jag tror dom är max 6 barn i Lucas rum. Jag sa också att dom skulle vara bestämda för jag är säker på att Lucas kan sitta still och lugn vid hela måltiden. Han har ju lärt sig saker som att han måste sitta i bilstolen, varför skulle han inte kunna lära sig det här?

      Svara
  10. Ann

    Hej!
    Har nyss hittat till din blogg.
    Jag har tre barn som nu är stora 11,14.17.
    Vi har gjort precis som er.
    När barnen ätit klart så får dom lämna bordet.
    Har aldrig varit problem på förskolan.
    Jag tror som du,att han lärt sig att på förskolan får han som han vill om han beter sig illa.
    Och då utnytjar han det ,han är ju inte dum 🙂
    Mitt tips är att du/ni pratar med honom och talar om hur han ska bete sig på förskolan , och att om han gör det varje dag så får han en liten belöning varje dag när du hämtar honom,tex en liten godis,en god frukt mm,mm
    Och att han varje dag hör att du frågar pedagogerna om han skött sig,och att han hör deras svar.
    Lycka till!

    Svara
    • Emma - På Smällen!

      Tack för tipset Ann! Jag är orolig att det ska bli jobbigare för honom om vi pratar om när han inte sköter sig. Att matsituationen ska bli mer laddad då, men jag tror absolut på att berömma och belöna när han har skött sig så att han förstår att vi uppskattar och blir glada när han gör rätt. När dom säger att han har varit ledsen så försöker jag prata med honom om det och fråga varför Lucas har varit ledsen. Han svarar inte än, men han upprepar och berättar t.e.x. att han ramlade och slog sig på munnen. Tack så mycket för tipset! Fortsätt gärna tipsa om du kommer på nåt mer 🙂 Kram!

      Svara
  11. Pillan

    Kan det vara lite åldersbetingat också? Min pojk försöker samma, han vill gå så fort han har ätit. Han är jättepetig i maten och ibland äter han bara pyttelite. Jag tvingar honom inte att äta, men jag tvingar honom att sitta kvar vid bordet och vänta på sin syster. Går han vill inte hon heller äta utan vill bara lämna bordet. Då blir det verkligen ingen lugn stund. Det går bättre och bättre. Visst skriker han som en galning i bland, men tillslut tröttnar han och sitter kvar. Tycker det är jätteviktigt att vänta på varandra, framförallt syskonen.

    Svara
    • Emma - På Smällen!

      Hmm… ja det kan det vara. Han har konstaterat stora mandlar, men självklart kan åldern och trotsåren spela in. Jag tycker också att det är viktigt att syskon väntar på varandra. Egentligen vill jag att han ska vänta vid bordet när vi har andra barn på besök också, men då vill jag ju inte ta fighten. Jag tänker också att Lucas kommer tröttna och förstå att det är inte värt att skrika för han måste ändå vänta. Jag kommer vara stenhård på det. Men när han äter med mig så orkar jag inte. Jag måste äta väldigt sakta för att må dåligt när jag äter så det tar för lång tid och jag blir bara stressad. Han får lära sig detta på hemmaplan när syskonet kommer 🙂

      Svara

Skriv en Kommentar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Annonsera här