Idag är vi helt slut! Ja, den enda som fick sova hyfsat inatt var Isadora. Lucas däremot, han var uppe mitt i natten och grejade. Jag vet inte riktigt vad han pysslade med men han hade fått för sig att det var morgon eftersom solen lyste in i sovrummet så han gick upp och började läsa böcker halv 5 på morgon! TOKUNGE!

Vi har försökt förklara att det är ljust även på natten på sommarn, men det är som att han inte alltid tror på oss. Inatt trodde han nog att det var morgon och att resten av familjen är trötta och tagit lång sovmorgon. Jag funderar på om det finns någon pedagogisk video på youtube eller en bok som förklarar varför det är ljust på sommarn och mörkt på vintern. Det hade han tyckt var väldigt intressant!

Det blev inte mycket sömn för någon av oss inatt, men tack vare att Victor är världens underbaraste så fick jag i alla fall sova lite mer. Det är nämligen honom jag har att tacka för att jag har börjat sova djupare och inte vaknar av alla ljud längre. Jag har inte sovit djupt sen Lucas föddes, jag trodde faktiskt inte ens att det var möjligt! Men nu vaknar jag inte ens när barnen ropar från sina rum för Victor går och hämtar dom till vår säng. 🙂

Jag skulle vilja hävda att syskonkärlek är bland det finaste och jobbigaste en mamma kan uppleva. I ena stunden är barnen hur söta och gulliga som helst mot varandra, dom leker med varandra, hjälper varandra och kramas. Det är ju sååååå underbart när dom kramas, mammahjärtat smälter!! Men i nästa stund är det slagsmål och den lilla har plötsligt tagit till huggtänderna och BITIT stora! Aj, aj, aj, mammahjärtat går sönder.

När Isadora var liten var det aldrig några bråk. Lucas var världens bästa storebror, alltid så försiktig med sin lillasyster. Jag minns att jag var orolig under graviditeten med Isadora eftersom jag hade varit riktigt tuff mot min två år yngre lillebror när han kom. På julafton brukar min brorsa ta upp olika incidenter som hänt när vi var små och mamma brukar påminna om att han fick ha hjälm när han hade lärt sig sitta eftersom jag var på honom jämt. Jag låter som en hemsk storasyster. Det måste varit jättejobbigt för mamma… Tur att Lucas aldrig slog Isadora när hon var bebis för jag hade tyckt att det var jättejobbigt!

Nu, 3 år senare, har barnen blivit till katt och råtta där Isadora är katten som både bits och rivs. Stackars Lucas! Han har börjat försvara sig vilket gör att dom rycker ihop titt som tätt. Jag vet att det är helt normalt att syskon slåss, men jag tycker det är väldigt frustrerande. Jag vill ju helst att dom ska vara gulliga mot varandra jämt…. Jag funderar på om det är någon kritisk ålder som gör att det är extra mycket bråk just nu? Isadora är ju 3 år och det brukar ju kallas för trotsåldern, kan det bidra? Men det är inte Isadora som startar alla bråk, Lucas kan vara en riktig retsticka han också 😛

Dessa två bilder betyder väldigt mycket för mig. Jag tycker barnens kärlek lyser igenom, dom ser nästan ut som ett kärlekspar! Det ligger mer känslor bakom bilderna än vad man kan tro och det kommer ni förstå när ni får höra vad som hände precis innan. Jag hade nämligen uttryckt mig lite dumt till Lucas en stund innan bilden skulle tas så han var besviken på mig vilket syntes på dom första bilderna (han ville ändå vara med på bild), men när Isadora kramade honom kunde han inte låta bli att le. Han fullkomligt smälte! Även om barnen kivas mycket så upplever jag att dom har ett väldigt starkt band till varandra. Jag hoppas att det kommer hålla i sig hela livet!

Är det någon som känner igen sig eller finns det kanske fler som har syskon som slåss hemma?

Nu när Lucas har blivit så stor, 6 år gammal, är det dags att lära sig pengars värde, därför börjar vi med veckopeng. Vi vill att han ska lära sig hantera pengar och förstå vad som är billigt och dyrt och hur man sparar till något man gärna vill ha. Helst hade jag velat dela med mig av all min erfarenhet men jag vet att barnen inte funkar så, dom behöver få testa själva, upptäcka att pengar kan ta slut och att man inte kan köpa allt man vill ha direkt.

Han kommer få 20 kr i veckopeng varje fredag för det är vad bankerna rekommenderar för hans ålder. Pengarna får han spendera på vad han vill, jag ska försöka att inte lägga mig i, för jag vill att han ska få testa själv. Han kommer inte behöva göra något särskilt som han inte redan gör för att få sin veckopeng, men han ska fortsätta städa efter sig, plocka bort tallriken från bordet och bädda sin säng. Jag ville inte koppla ihop veckopengen med vardagliga sysslor för det tycker jag att alla i hemmet ska hjälpas åt med utan belöning, men jag ville inte heller lova att han ska få pengar om han börjar missköta sig. Men det tror jag inte att han kommer göra 🙂

Jag hoppas och tror att detta kommer vara lärorikt för honom. Det verkar som att han redan börjat fundera på det där med pengar och hur vi vuxna prioriterar, för han har börjat ifrågasätta mig när jag handlar. Haha! Jag säger nämligen nästan alltid nej när han ber mig köpa leksaker, kläder etc för jag tycker att han redan får så mycket. Jag har försökt förklara att jag inte har pengar till allt utan jag måste välja och prioritera vad jag ska köpa för annars tar pengarna slut. Ibland har mitt svar därför blivit att jag inte har några pengar till det han vill ha, men när jag sedan köper t.ex. glass så tycker han att jag visst har pengar. Ja, honom kan man inte lura 🙂 Haha!

Idag berättade jag för honom att han ska börja få veckopeng och det slutade med att han blev så exalterad att han hade svårt att somna trots att jag berättade det långt innan läggdags 🙂 Lilla gubben! Så stor han har blivit!

Det har nog inte undgått någon som tittar på våra vloggar eller följer insta stories att Isadora älskar att sjunga och dansa. Hon är vår lilla stjärna 🙂 Hon ställer sig gärna framför en spegel och sjunger och dansar iklädd i fluffiga klänningar, gärna lager på lager så att volangkjolen som är ytterst står rätt ut! 🙂 Om ni har missat när hon sjunger så ska ni definitivt spana in senaste vloggen där hon sjunger i slutet:

När vi var på Cypern pratade vi lite om att ta vara på Isadoras intresse för dans och musik och funderade på om vi skulle leta upp någon dans- eller balettskola. Balett funderade vi på eftersom hon gillar den typen av dans och kläder, men samtidigt känns det väldigt viktigt att det inte är för mycket ”allvar”, strikt och utseendefixering. Det känns som det kan vara mycket utseende fixering i just balett? Det sista vi vill är att barnen ska påverkas att tro att dom inte duger som dom är.

Vad har ni för tankar kring detta? Är det större risk med att balett är gammalmodigt, strikt och utseendefixerat än vad dans är? Vad hade ni valt?

Igår var det en jobbig dag, en dag fylld av tårar och saknad. Igår var dagen då min älskade mommo gick bort i cancer. Jag har fortfarande inte vant mig vid tanken att hon inte kommer tillbaka, hon har ju alltid funnits där för mig. Det går inte en dag utan att jag tänker på henne och saknar henne. Ibland när jag bloggar om barnen så kommer jag på mig själv med att tro att mommo ska läsa och skicka meddelande till mig att hon har läst det där gulliga som någon av dom har gjort. Min mommo gjorde nämligen alltid det, antingen kommenterade hon direkt på bloggen eller skickade meddelande. Jag saknar det… jag saknar hennes meddelanden, hennes röst, hennes skratt, hennes kramar… jaa allt… det är jobbigt.

Jag fick aldrig tiden att sörja min mormor under förra året. Mitt liv kantades av nya olyckor och tillslut var jag på botten. Jag kände verkligen hur långt ner på botten jag var och hur jag tog alla mina krafter för att vända det. Det har varit så jobbigt, så mycket jobbigare än vad jag ens förstod då. Jag tror inte jag hade klarat det om jag verkligen hade tänkt efter, då hade jag gått under antagligen.

Igår var första gången jag kunde släppa allt och bara gråta utan att tänka på hur mycket energi mina tårar skulle ta ifrån mig. Jag har nämligen inte vågat känna efter hur ledsen jag är för jag varit rädd för att bli helt slut efteråt och det hade jag inte råd med. Jag skulle ju sköta två heltidsjobb, hus och vara både mamma och pappa samtidigt, då finns det inte tid eller utrymme att gråta, sakna, sörja eller vara ledsen. Men igår grät jag utan att vara rädd. Barnen var inte hemma och jag behövde inte spara på någon energi. Jag grät mot Victors axel och han tog hand om mig, pysslade om mig, fixade mat, hämtade papper och såg till att jag kunde släppa allt annat. Jag har tur som har honom. Nu finns det utrymme för mig också.

– Inlägget innehåller annonslänkar – 

Idag fick barnen en liten sommarlovspresent som jag hoppas att dom ska ha mycket kul med under varma dagar här hemma 🙂 Barnen blev helt galna!! Jag förstår dom helt och hållet för jag tyckte också att den var häftig och hade antagligen tjoat lika mycket om jag var ett barn 🙂

Ni hittar liknande vattenleksaker HÄR!

Vattenleksaken är en kul vattenbana med allt från vågmaskin, vattenpump till slussar. Det finns även ett litet båthus som båtarna kan köra in och parkera och en lyftkran för att lyfta upp båtarna som har öglor för lyftkranens krok.

På kanten är den en bilbana som man kan köra med bilar på men det ingår inga bilar så barnen använde den som ”båtbana”.

Vattenleksaken är utformad som en ihopvikbar väska som man när som helst kan fälla ut med minimal montering. Den är alltid redo för barnen att börja lekas med och behöver inte byggas ihop vilket jag tycker är ett stort plus, både för att den är enklare att förvara och för att den är enklare att ta fram.