En sak som jag funderade på väldigt mycket innan jag träffade Victor var hur det skulle bli för Lucas och Isadora om jag träffade någon med barn eller få barn ihop med en ny. Jag kan tänka mig att det inte alltid är så lätt att få bli bonusfamilj med ”dina, mina och våra barn”  och behandla alla barn lika om uppfostran inte såg likadan ut redan innan bonusföräldrarna träffades. Jag menar, jag är väldigt noga med att jag som mamma inte förändrar mina ”regler”, värderingar och sätt att uppfostra på bara för att jag har träffat någon. Jag tycker det är viktigt att barnen ”känner igen mig” för annars skulle det skapa otrygghet och på sikt bli gnissel mellan alla i  familjen.

Jag funderade också på hur det skulle bli med julklappar, födelsedagar, följa med på utflykter osv, för jag skulle gå sönder om Lucas och Isadora särbehandlades av min partners sida. Mina barn har ju inte så stor släkt i Sverige och då blir det lätt en klyfta mellan bonusbarn ifall min partner har en stor familj som inte tar in Lucas och Isadora i familjen.

Jag och Victor pratade om detta för några veckor sen, men då var det mer ett konstaterande från min sida att jag inte behöver vara orolig för detta överhuvudtaget. Victors släkt är ungefär lika liten som min och en del av hans familj bor också utomlands. Och vad det gäller regler och värderingar så säger Victor ofta till mig att han tycker jag är världens bästa mamma så vi tänker väldigt lika när det gäller barnuppfostran. Det känns som en lättnad för mig 🙂

Vi är fortfarande sjuka här hemma. Isadoras förkylning har gått över till öroninflammation så just när hon verkade må bättre så blev hon sämre igen. Jag mår däremot bättre. Jag provade att ta magmedicinen på kvällen istället och nu har jag knappt ont alls. Jag hoppas verkligen att det håller i sig. Jag orkar verkligen inte ha ont längre…

Isadora har precis somnat på mig framför Barbapappa så nu är det bara jag och Lucas som tittar. Victor kom nyss hem efter att ha handlat och nu dammsuger han trapporna. Han är lika ordningsam som mig eller nej, han är ännu mer ordningsam än mig. Det är sååå skönt att slippa plocka och städa allt själv och det är världens bästa omställning att bli plockad efter istället för att vara den som jämt måste plocka efter alla andra. Jag ska absolut inte utnyttja det, men jag njuter av att inte vara ensam med allt längre 🙂